Så till frågan, vem uppfann radion

Bild8Här kommer ett svar från Karl-Gustav Strid på Magnus Hansens fråga NfR:s marsnumer

Jag läste Din förfrågan i “Nyheter från Radiomuseet”. Att reda ut prioritetsförhållandena är inte helt enkelt — det hände mycket åren runt 1895. Många förslag till trådlös kommunikation kom upp i slutet av 1800-talet, och flera av dessa finns beskrivna i patent, som aldrig kommit att omsättas i fungerande kommunikationssystem.

Både Popov och Marconi föregås av den engelske fysikern Oliver Lodge. Redan 1891–1892
hade Lodge använt Branlys rör (för vilket han införde namnet “kohärer”) som en känslig
detektor för hertzska vågor. I en minnesvärd föreläsning i Royal Institution 1894-06-01 (“The Work of Hertz and Some of His Successors”) i anledning av Heinrich Hertz’ frånfälle
demonstrerade han en kombination av Hertz’ gnistsändare med en mottagare byggd på
Branlys rör.

Föreläsningen åhördes av tidens ledande fysiker, bl.a. professor Agusto Righi från Bologna,
som sedan kom att upprepa demonstrationen inför ett auditorium där Guglielmo Marconi
ingick. Vad Lodge visade var en faktisk överföring av information trådlöst. Marconis
avgörande insats bestod i att han införde antennen, som i realiteten innebar att sändare och mottagare blev avstämda till samma våglängd.

Aleksandr Popov hade — som jag förstår det — fått sin inspiration från Lodges
vidareutveckling av Hertz’ rön. Popovs tidiga arbeten med Branlys rör avsåg en åskdetektor, en anordning för att på avstånd kunna förutsäga annalkande oväder.

År 1894 (eller möjligen 1895) demonstrerade den bengaliske fysikern Jagdish Chandra Bose i Kalkutta trådlös överföring i millimetervågområdet (60 GHz). Jag vet inte om Bose hadeåhört Lodges föreläsning, men denna var vi tiden publicerad i Proceedings of the RoyalInstitution.

Emellertid finner man i litteraturen tidigare beskrivningar av trådlös signalöverföring. Sålunda skall dr Mahlon Loomis i West Virginia redan år 1866 ha överfört signaler genom antenner uppsända med drakar under åskväder. Tyvärr saknas samtida vittnesbörd om experimenten. Loomis erhöll år 1872 det amerikanska patentet 129,971 för sin uppfinning; dessvärre är patentbeskrivningen synnerligen knapphändig och möjliggör ej rekonstruktion av uppfinningen.

Professor Amos Emerson Dolbear vid Tufts University i Massachusetts erhöll år 1886 — efter praktiska förevisningar — det amerikanska patentet 350,299 på en uppfinning av trådlös telegrafi. Jag har tyvärr inte sett patentskriften, men det är belagt i litteraturen att Marconi köpte patentet, eftersom detta eljest skulle ha legat i vägen för honom.
Så: vem uppfann radion?

Karl-Gustav Strid

Magnus Hansen tackar för svaret:

Du tar upp just det som jag ville belysa med artikeln.
Frågan är också, varför står Marconi som uppfinnaren av radion i de flesta historieböcker,
trots att andra var före och trots att Marconi stal patent då han var elev hos Tesla.

När Marconi experimenterade med gnistsändare, så experimenterade Tesla med mer
komplexa kretsar och kunde fjärrstyra en båt. Sentida rekonstruktioner har visat att Teslas kretsar var betydligt mer komplexa än vad man tidigare trott. USA:s högsta domstol fastslog att Marconi nyttjat Teslas Patent, vilket medförde att Marconis patent ströks.

I de flesta historieböcker hyllas Marconi, i skolor lärs det ut att Marconi uppfann radion Osv… Man ska komma ihåg att mycket var och är politik för vem som ska hyllas för samma insatser. USA vill inte hylla ryssar Te.x. Där är glödlampan ett lysande exempel.

Sedan är ju en diskussion var man ska dra gränsen, vad räknas till radio och vad räknas till
annat. En del av dem tidiga försöken hade en räckvidd på någon / några meter.
Dolbear skrev i sitt patent att signalerna skickas genom marken (om jag minns rätt).
Om det var så, räknas det då som Radio? Andra påstod att de lyckats med radioöverföring,
men saknade vittnen och teknisk dokumentation.

Diskussionen kan föras djupare och bredare som man vill. Men om man ska välja ut en
person, som fadern till radion så är min personliga åsikt att Tesla är bättre alternativ än
Marconi.
– Han la grunden för den moderna radion.
– Hans försök har blivit teoretiskt och praktiskt bevisade.
– Han har upprepat samma experiment flera gånger med samma resultat.
– Många försök är väldokumenterade.

Varför står Marconi som skaparen av radion i uppslagsverk, i många läromedel, i museer
osv, trots domen i USAs högsta domstol. Tesla och andra nämns knappt och oftast inte alls.
I de läromedel för universitet jag sett i, nämns Tesla bara i förbifarten för asynkronmotorn och att han fått enheten för magnetisk flödestäthet döpt efter sig. Dolbear har jag läst om i någon äldre uppslagsbok.

Jag kan tillägga att jag inte är säker att just Tesla ska hyllas som nr 1, men att jag tycker av det lilla jag kan, att Tesla är bästa alternativet, om man ska utse en.
Magnus Hansen 070-666 21 49

Artiklar

På denna sida finns bland annat artiklar från Audionen och Nyheter från Radiomuseet.

Sök artiklar ur Audionen från åren 2000 – 2012

Läs utdrag från Audionen från åren 2000-2012

Artiklar från Audionen från och med 2013 finns nedan och kan sökas via sökningen på webbplatsen.

Skagen Radio

skagen radio

Betjeningspult.
Kystradiostationernes vigtigste opgave er at hjaelpe nödstedte skibe, men länge var de også bindeled mellem söens folk og de pårörende på land. I 1980 ekspederede de fire kystradiostationer samlet 251.171 telegrammer og 595.235 samtaler.
Mobiltelefoni har overtaget de fleste private samtaler i kystnaere områder, mens kystradioen stadig tager sig af nöd- og sikkerhedstjenesten.

Inlämnat av Matts Brunnegård

 

Radio Athlone

Bland de många stationsnamnen på våra gamla radiomottagare kan namnet Athlone
ses på mellanvåg vid ungefär 530m, 567kHz.

Masten

I somras åkte jag och en kompis till Irland för att se det nya Titanicmuseet och en del andra teknikhistoriska sevärdheter. Här vill jag gärna rekommendera Ulster Folk and Transport museum i Holywood utanför Belfast. På Transport museum kan man se bilar, lok, vagnar, spårvagnar i en fin miljö.

THE FRONT OF THE ORIGINAL MEDIUM WAVE BUILDING. BUILT IN 1932.

Resan fortsatte längs med norra kusten och västerut mot Galway. Sedan var det dags att styra mot Dublin. Vi kom då att passera Athlone som ligger mitt på ön. Det hade varit svårt att hitta information om radiostationen i Athlone innan resan. På internet finns en del om stationen, men inget om om hur man kan besöka den. På en pub i staden kom vi att prata med några av gästerna som visste att sändarstationen skulle ligga en bit utanför staden i ett område som heter Moydrum. Vi följde den vägbeskrivning som vi fått och efter några kilometer kunde vi se en typisk fackverksmast, den kvarvarande av de de två som burit upp antennen.

Vi var då ute i ett lantligt område med mycket smala vägar varav de flesta var grusvägar. Det fanns gott om dessa och även om vi såg masten var det mycket svårt att hitta rätt väg. Ofta slutade den gropiga vägen mitt ute på ett fält. Som väl var hittade vi till slut den betongbelagda vägen som leder till sändarstationen. Mycket tack vare hjälp från ortsbefolkningen för någon skylt fanns ej.

Byggnadens arkitektur är typisk för en sändarstation från 20 eller tidigt 30-tal.
Området närmast byggnaden är omgärdat av staket. I april 2004 avslutades sändningarna
i Athlone. Det är i dagsläget, (okt.-13), inte klart vad som ska göras med anläggningen.

Radio Athlone startade sina sändningar den 6:e februari 1933. Sändaren var en Marconi
med 60kW uteffekt. Anropssignalen var då “Radio Athlone” vilken ändrades 1937 till
“Radio Eireann”.

Bild15

I slutet av 50-talet ersattes Marconisändaren av en Brown-Boweri på 100kW.

1979 kom nästa generation av sändare, en Continental Electronics på 100kW. Vid
denna tid började “Radio 2” att sändas. En ny nationell kanal på frekvensen 612 kHz som
komplement till “Radio Eireann” som från 1975 sändes från den nya sändarstationen i
Tullamore.

Antennsystemet i Athlone var format som ett T mellan två 300 fot höga master.

BROWN  BOVERI  TRANSMITTER

CONTINTENTAL TRANSMITTER. 2 X 50KW

Det som idag gör sändarstationen extra intressant ur ett teknikhistoriskt perspektiv är
att tre generationers sändarutrustning finns bevarade. De har ej skrotats för att ge plats åt en ny anläggning utan har sparats vid sidan av den nyare. Det finns en grupp av entusiaster i Irland som vill bevara sändarstationen och göra den till ett museum. En av dessa entusiaster är Martin Hanley som har hjälpt mig med att låna ut sina bilder till denna artikel.

Vill man lyssna på Irland från Sverige finns på mellanvåg, 1341kHz, BBC Radio
Ulster, Belfast. På Sveriges västkust hörs stationen tydligt.

Ulf Nilsson

Vem är egentligen radions fader?

Bild12Bild13Bild14

Var det Guglielmo Marconi  eller Alexandr Popov  eller Nikola Tesla som uppfann radion? Bilder ur Wikipedia
 

Vem uppfann radion?
Marconi är den som de flesta av oss anser vara “radions fader” medan en del menar att det var Aleksandr Popov och andra Nikola Tesla.

För mig är det konstigt att vi envist håller fast vid Marconi med tanke på vad Tesla åstadkom på sin tid. På den här tiden fick Amerikanska Patentverket in en rad av konstiga ansökningar som de inte förstod sig på. De var så konstiga att Patentverket godkände dem på en gång. 1897 fick Tesla kommentera om Marconis framgångar med radio och ska då ha sagt:

“Låt honom hållas. Han använder 17 av mina patent”
Marconi hade tidigare varit elev hos Tesla.

Samma år demonstrerar Tesla en radiostyrd båt för militären som visar svalt intresse.
Året efter visar han upp båten för allmänheten som han även tar patent under detta år.
Denna båt styrdes trådlöst från land och innehöll förutom mottagare, även logiska grindar, det vi i dag kallar för digital teknik.

Media visade dock inte lika svalt intresse som militären och det fick pryda första sidorna i
tidningar. Den 19 november 1898 kan man läsa i Scientific American om denna
revolutionerande uppfinning, som “är gjord för att revolutionera konsten om krigföring”.

Runt 1900 bygger Tesla ett laboratorium med en sändare på 200 KW, som sände på frekvenser på 10 tals KHz och spänningar upp till 12 miljoner volt.

När Marconi skickade in sina patent 1904 på radio annullerade patentverket Teslas, troligtvis på grund av den massmediala uppmärksamheten som då gällde Marconis försök.
Den 29 august 1914 kunde man läsa I the New York Sun:

“NIKOLA TESLA TO FIGHT MARCONI PATENT SUIT.”

1909 Får Marconi Nobelpriset i fysik tillsammans med Ferdinand Braun.
Av någon anledning hade Nobelkommittén gått ut med ett pressmeddelande av misstag om att Tesla & Edison skulle få fysikpriset. En del källor säger att Tesla sagt nej till priset för att han inte vill ha pris för en liten del av hans gärningar och dessutom måste dela detta med någon annan.

Edison och Tesla var inte goda vänner sedan tiden då Tesla sålde sina patent gällande
växelström till George Westinghouse, det som la grunden till “Strömmarnas Krig”.
En annan förklaring är att de har diskuterats av Nobelkommittén, och någon av misstag i
kommittén gått ut med felaktigt pressmeddelande.

En lång rättstvist startar då Tesla lämnar in stämningsansökan 1915 mot Marconi.
Under tiden fortsätter Tesla forska och utveckla uppfinningar inom flera områden, som
hastighetsmätare, fontäner, turbiner, flygplan mm. Bl.a. utvecklar han tillsammans med Robert Bosch ett elektriskt tändsystem till bensinmotorer.

86 år gammal avlider han ensam och deprimerad av världskriget som pågick, på hotell New Yorker den 7 januari 1943. Tre månader senare kommer domen från högsta domstolen i USA som ger Tesla rätten till sina patent gällande radio och Marconis blir därmed ogiltiga.

För sin tid var han ett av de mest framstående genier. Med sina över 800 patent tillhör han en av de mest produktiva genom tiderna. Han ville forska och skapa, men hans sinne för ekonomi var inte den bästa, han var ständigt på jakt efter finansiärer till alla hans projekt.

Hur hade vi beskrivit historian i dag om Tesla överlevde några månader till då domen kom.
Då hade Marconi troligtvis blivit skyldig att betala skadestånd till Tesla.
När det gäller skapare och deras rätt till sina skapelser är verkligheten ofta komplicerad
eftersom några ofta lever under samma tidsperiod och kommer på samma lösningar på
problem. Vem ska då hyllas och vara nummer 1? Den som kan tala för sig i medierna och får Nobelpris tack vare ett antal stulna patent eller den som skapat och återfår rätten till sina patent efter en rättstvist, men som är sämre på hanteringen av media och sämre på att marknadsföra sig själv? Tesla var tydligen paranoid sista åren av sitt liv.
Kan det vara Popov eller någon annan som borde hyllas som radions fader?
Vad tycker du?

Magnus Hansen
070-666 21 49
Privat: atmega(a)hotmail.se
Företag: magnus.hansen(a)f-elmek.se

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 62

Nostalgisk amatörradioutrustning

Bild8

De första åren när jag började köra SSB (enkelt sidband) på amatörradiobanden, fanns det inte så mycket utrustning att köpa i Sverige, detta var omkring 1963, men genom en kontakt fick jag reda på att en radioamatör borta i Ohio USA, hade en Central Electronics 20A till salu. Jag kontaktade honom per brev, och han var vänlig nog att sälja den till mig, tror jag betalade omkring 700 kronor för den, Den anlände så småningom med postfrakt, men när jag hämtade ut den från postkontoret, så skramlade det misstänkt i den.
Vid uppackning var det några rör som låg lösa, och en liten LF-transformator hade lossnat i sina fästen, men endast en liten buckla på ett hörn på panelen. Jag klagade på postkontoret, fyllde i en blankett om skada på sändaren, och fick tillbaka en större del av de pengar som jag betalt för sändaren. För mig var det lätt att återställa den, och vad jag minns så fungerade den utan problem.

Data för sändaren CE 20A:
Uteffekt: 20 watt toppeffekt SSB, AM, PM, CW. Till sändaren finns det en VFO, en ombyggd surplussändare typ BC-458, som gjorde att jag kunde sända på 3,6 MHz och 14 MHz banden.

Genom alla åren har jag hållit den i gott skick, ej låtit den stå undanstoppad i kallt och fuktigt utrymme, provat den regelbundet, så för några månader sedan monterade jag upp den i mitt radioshack och kopplade in den på antenn och nätspänningen 115 Volt. Även en ny och modern mikrofon kopplades till, samt mitt gamla flaggskepp Hallicrafter SX101A släpades fram och kopplades in (väger 35 kg drygt).

Anledningen till att jag kör med dessa gamla utrustningar är att det varje lördag finns en s.k. nostalgiring på frekvensen 3660 KHz, LA2OLD en norsk ring som börjar kl15.00 och man får kalla upp och berätta vad man kör med för utrustning. Det skall vara radioutrustning äldre än 25 år för att kallas nostalgiradio, men i mitt fall uppfyller det mer än väl detta krav. Det blir en speciell lukt från dessa radioapparater, när de blivit varma, och man ser dessa rör och dess glödtrådar som lyser rödgult.
Det är med rörradioapparater som med gamla veteranbilar, de har en slags själ inuti som inte moderna apparater har.

En förkortningslista:
SSB = singel sideband
AM = amplitudmodulation
PM = phasemodulation
CW = telegrafi
VFO = variabel frekvens oscillator

Nedan några bilder från mitt radioshack med CE 20A och mottagaren SX101A.

Bertil Bengtsson
sm6aal(a)tele2.se

Bild9

Bild10

Bild11

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 62

Vad är detta för en morsetelegraf?


Bild4
En besökare kom en dag till Radiomuseet och visade upp denna gamla trälåda

Bild5
När man öppnade lådan visade det sig att den innehöll denna fina morsetelegraf
Bild6
I närbild ser man den komplexa mekaniska uppbyggnaden
Bild7
På baksidan såg den ut så här
Bilder Matts Brunnegård
 

Besökaren ville veta vad detta är för telegraf han har i sin ägo. Det vi vet är att den är
tillverkad av LM Ericsson men vilket år och var kan den ha använts frågar vi nu våra läsare.

Matts Brunnegård
gjutaren26(a)gmail.com

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 62

Deutschlandfunk

Bild2

Mellanvågssändaren på 1269 kHz var ursprungligen byggd och anpassad för att betjäna
Skandinavien under den tid som Deutslandfunk fortfarande sände utlandsprogram på kvällarna.
Fram till återföreningen 1990 var Deutslandfunk Västtysklands officiella serviceorgan för
grannländerna. Efter återföreningen blev sändaren en del av den rikstäckande inhemska
sändarnätet Deutschlandradio och utlandssändningarna övertogs av Deutsche Welle.

Bild3

Sandra Petojevic besökte Radiomuseet den 25 augusti för att överlämna några intressanta
gåvor till oss. Bland annat lämnade hon denna antennförstärkande platta som om den
placerades nära ferritantennen på en radiomottagare skulle förstärka den mottagna signalen
från Deutschlandfunk på 1269 kHz.
Hur denna skiva distribuerades i vårt land är obekant för mig men troligtvis var det via
radiohandlarna. Jag vet heller inte vad den kostade eller om den var gratis. Eftersom sändaren
fortfarande är igång kunde jag själv testa plattan hemma i min bostad. Den förstärkande
effekten var mycket påtaglig och signal/brusförhållandet förbättrades kraftigt.

Lars Lindskog
l.lindskog(a)hem.utfors.se

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 62

Kan du reparera en rörradioapparat?

Det är några inom föreningen som har efterfrågat en kurs där man får lära sej hur man felsöker och reparerar en rörbestyckad radioapparat. Man har önskat sej en mycket praktisk kurs där man får jobba tillsammans med en duktig radiotekniker och med representativa radioapparater. Skulle du kunna tänka dej att dela med dej av dina kunskaper och färdigheter så vill vi inom Kursverksamheten gärna komma i kontakt med dej. Läs mer under Kurser.

Bo Sörensson

Bygg din egen theremin

Teremin1
Min enkla theremin: fr.v . 1. Pearce Simpson Gladding cyclone. 2. Sony typ CGD-E10, 3. Philips 90RL 650 OCR

Här är min egen theremin bestående av tre transistorapparater, alla försedda med MV-band. Jag öppnade den vänstra av dessa apparater och kopplade samman anslutningen till dess vridkondensator för AM-bandet med FM-antennen. Samtidigt kopplade jag bort FM-antennens anslutning till FM-kretsen. På detta sätt kunde jag påverka frekvensen hos AM-oscillatorn kapacitivt via FM-antennen.

Teremin2
Pearce Simpson Gladding cyclone öppnad. Överkopplingen syns mitt i bilden.

Därefter ställde jag in en mellanvågsfrekvens på mittenradion (lyssnarradion) som inte stördes av någon extern radiosändare. Efter detta ställde jag frekvensen på den högra radion så att dess ocillatorfrekvens överensstämde med den valda våglängden och då försvann bruset helt i lyssnarradion. Tills sist satte jag på radion till vänster med antennen och stämde av dess oscillator på samma sätt men med mina händer en bit ifrån antennen. Flyttade jag därefter ena handen närmare antennen så ändrades oscillatorfrekvensen något och skillnadsfrekvensen mellan den vänstra och den högra apparatens oscillatorfrekvenser blev fullt hörbar och tonhöjden steg ju närmare jag kom antennen med handen.

Svagheten med denna uppkoppling är att man inte, som på en specialbyggd theremin, har en andra antenn för variation av ljudstyrkan varför det inte går att nyansera tonerna. Ljud blir det i alla fall! Hur man sedan i all fridens namn spelar en melodi på detta ”instrument” är en mycket knepigare fråga.

Lisa Gamble

Uppslaget till allt detta kom genom ett trevligt besök i juni i somras på Radiomuseet av en ung kvinna från Canada, Lisa Gamble, som specialiserat sig på att göra ljudinstallationer via flera grupper av radiomottagare uppkopplade på detta sätt. Lisa Gamble reser omkring i världen som musikperformer med det hon kallar för en radiotheremin, dvs med flera grupper av radioapparater som är kopplade som de jag beskrev ovan. Vid besöket i Göteborg kom hon närmast från Berlin.

Teremin3
Lisa Gamble i full aktion under en performance

På hennes hemsida finner man mer information om henne och kan även lyssna på några av hennes framträdanden: www.gambletron.ca
Lisa Gambles e-postadress är gambletron(a)gmail.com

Lars Lindskog
l.lindskog(a)hem.utfors.se