Nu har du kommit till vårt sextiotalsrum där vi försökt återskapa hur det kunde se ut i ett svenskt hem på 1960-talet. TV-sändningar hade visserligen börjat redan 1956, men när det blev dags för VM i fotboll 1958 då var det många som skaffade sin första TV. Den allra vanligaste TV-apparaten var en 19 tums svartvit TV tillverkad i Sverige. Det skulle dröja till 1969 innan vi fick en andra kanal. Ja, det var andra tider det.
Men i vardagsrummet skulle också finnas en radio, och allra helst en radiogrammofon som kunde spela både 78 varvs stenkakor och de nya EP- och LP-skivorna. Om man ville vara riktigt med sin tid kunde man ha en trådspelare, ett slags föregångare till bandspelaren. När man samlades på kvällen för att titta på TV eller lyssna på radio så skulle det finnas kaffe på bordet, naturligtvis i den speciella termos som kallades för TV-kanna. Och medan mor i huset stickade så rökte far en cigarrcigarett eller blossade på sin pipa. På väggen hänger en stringbokhylla.
Det förekommer ganska ofta att vi hyr ut apparater till filminspelningar, men inte lika vanligt till teatrarna.
Men jag minns faktiskt att jag var på föreställningen och hörde hur morseskrivaren knattrade fram ett meddelande och att Dag Malmberg gick fram och läste budskapet om att Lasse Brandeby var på väg.
Lasse Brandeby i Dödsdansen på Aftonstjärnan Pressrelease från Teater Aftonstjärnan
”Dödsdansen, denna svarta komedi, där August Strindberg beskriver ett synnerligen stormigt äktenskap, skrivet med glimten i ögat. Med Lasse Brandeby, Sara Wikström och Dag Malmberg i rollerna är det bäddat för en rolig, annorlunda föreställning spelad på Teater Aftonstjärnan, Göteborgs svar på Strindbergs Intima Teater. Premiären blir den 11 augusti och spelas sedan varje kväll under sensommarens stora evenemang i Göteborg, KULTURKALASET och därefter varje helg i augusti och september. Uppsättningen är en samproduktion med Folkteatern, som sedan tar ut föreställningen på turné i VG-regionen. Föreställningen regisseras av Erik Ståhlberg. Repetitionsarbetet pågår.
Biljetterna till Aftonstjärnan släpps fredag den 8 juni. Presskonferens 7 augusti, inbjudan kommer i början av augusti.”
Radiomuseet har skannat in serviceinformation för äldre svenska radioapparater. Det gäller:
• Luxor • Radiola • Centrum • Kungs • Aga
För Luxor har det nyligen tillkommit ett flertal scheman för de äldsta apparaterna.
De inskannade servicehandböckerna finns tillgängliga för medlemmar via den interna nedlemssidan, men också för övriga via Områden / Rundradio / Servicehandböcker. De som inte är medlemmar kommer dock inte åt beskrivningar och kretsscheman. För att komma åt dem måste man kunna logga in på den interna medlemssidan.
Nu kan man också söka på serviceinformationen i en sökruta överst på sidan. Där kan man få träff på även det som inte är inskannat. Man kan också begränsa sökningen till inskannat material.
Om man vill ha information som inte är inskannad, eller om man inte är medlem, så kan man kontakta museet för hjälp med att kopiera den mot ersättning. För att komma åt inskannade beskrivningar och scheman är medlemskap att rekommendera. Då stödjer du också museets verksamhet.
Det finns en principiell skillnad mellan offentligt ägda museer och historiska samlingar som drivs på förenings-och/eller ideell basis. Denna skillnad – förutom driftsformen – innebär två olika förhållningssätt till det historiska materialet och dessa förhållningssätt kompletterar varandra ypperligt:
Den offentligt ägda samlingens förhållningssätt innebär ”frusen tid”: all användning upphör, all fortsatt förslitning avbryts, materialets nedbrytningsprocesser saktas ner så långt det är möjligt och föremålets kunskapsinnehav bevaras och sparas. Den ideellt drivna samlingen gör på precis motsatt sätt: man iståndsätter föremål, visar historien i drift och återskapar upplevelser från det förflutna.
För Radiomuseets del innebär detta en viss komplikation eftersom vissa föremål i museet tillhör en offentligt ägd samling, nämligen Göteborgs Stadsmuseum, och vissa föremål ägs av Radiomuseet. Detta ger i och för sig en unik möjlighet att kombinera de två förhållningssätten vid studiet av radiohistoria:
Genom Radiomuseets föremål kan man t.ex. återskapa ljud, uppleva operatörens arbetssätt och -villkor och i Stadsmuseets föremål kan man göra exempelvis materialanalyser, undersöka komponenter. ( Detta gäller även så till synes ovidkommande detaljer som nätkabelns material och utseende).
För föremål i offentliga samlingar gäller därför att man aldrig reparerar, aldrig renoverar.
Nyskicket, som ofta eftersträvas hos de ideella föreningarna, är historielöst. Användning ger spår av nötning som också är historia. De åtgärder som görs på offentligt ägda föremål innebär bara att man försöker hejda nedbrytningsprocesser och att de håller att visa. Det senare åstadkommes oftast genom stödkonstruktioner, där det tydligt framgår att de inte är en en del av föremålet och att de i varje läge kan tas bort.
Om någon del måste bytas ut för att föremålet skall kunna ställas ut (t.ex. ett skadat stödben), sparas den som en del av föremålet.
Delar av detta förhållningssätt är mycket väl tillämpligt även på Radiomuseets eget material: byta gärna ut och sätta i drift radiohistoriskt material, men spara alltid originaldelarna. Detta skall naturligtvis inte drivas in absurdum; man skall inte behöva spara en hög med skärvor eller kross. Dessa tankegångar kan tjäna som vägledning vid arbeten i Radiomuseet och en förklaring till varför Stadsmuseets föremål ej får iordningställas på samma sätt som Radiomuseets eget materia
Barbro Ilvemo Intendent vid Göteborgs Stadsmuseum, Enheten för samlingar
Tidigare införd i Audionen nr 1, mars 1998
Fotnot: För närvarande finns inga av Stadsmuseets föremål på Radiomuseet. dock, vi hoppas att någon gång i framtiden ånyo kunna låna in och visa några av dess klenoder tillsammans med våra egna föremål
Museets samling har under åren fått in 809 Philips apparater, varav 245 finns på museet i dag, enligt registret. Av dessa är 78 rundradiomottagare, och vissa av dem är duplikat. Man måste ändå säga att vi har väldigt många Philips radioapparater, och på ganska många finns en notering: Fungerar bra – trots att apparaten kommer från 1930-talet. En eloge till Philips för bra kvalité, och till våra medlemmar som ser över, reparerar och håller i gång apparaterna.
Här ser vi en välbekant radio – ett exempel står i Hugo Hammarsal och ett i Rundradioutställningen. Båda fungerar utmärkt, enligt databasen, och visst har vi hört dessa någon gång. Det finns en till av samma modell som saknar högtalare, rattar och bakstycke – den är magasinerad.
RM04750 och RM05944, Radiomottagare med långvåg och mellanvåg samt grammofoningång. För växelströmsanslutning. Nypris var 295:-, vilket motsvarade ca 268 arbetstimmar för en industriarbetare.
Vår amatörradiostation SK6RM är en populär och angelägen attraktion på vårt fina radiomuseum. Stationen är dessutom en av Sveriges Sändareamatörers SSA besöksstationer.
Amatörradiohobbyn är ju teknikintensiv och precis som alla andra teknikområden digitaliseras flitigt även här. Inte så att vi låter internet ta över trafiken utan den går givetvis per radiovåg i båda riktningar. Däremot ger internet och modern IT-teknologi oss nya roliga möjligheter att kommunicera, verifiera och experimentera. Ska vi dessutom locka nya och unga personer till vår hobby är det digitala ett helt nödvändigt dragplåster.
Väl medvetna om detta gjordes i januari 2022 en ansökan till Radiostiftelsen om medel för att digitalisera vår radiostation. Stiftelsen beviljade välvilligt 20.000:- till projektet och här kommer en kort redovisning vad som hänt i vår radiohörna.
Grundstenen är en ny modern radiotransciever (sändare+mottagare) som är datoranpassad. Det innebär att radion har ett USB-uttag och kan den vägen styras och kommunicera med en dator. För detta ändamål har även en liten snabb och kraftfull mini-PC plus en rejäl bildskärm införskaffats.
Utöver dessa komponenter har vi även skaffat en web-baserad radiomottagare som sitter på ett ”hemligt” ställe med tyst och ostörd radiomottagning. Tyvärr är radiomiljön på vårt tak ganska störd av allt brus som numera finns i vår urbana miljö. Vi kan nu sända från radiomuseets tak men lyssna med hjälp av internet från en tystare plats. Något som DX-arna redan gör och då från ännu tystare antennplatser uppe i Norrlands fjällvärld.
Vad kan man då åstadkomma med datorns hjälp på amatörradiobanden? Jo datorn är ju otröttlig och energisk och det finns fiffiga algoritmer som hjälper till. Genom digitala tekniker kan man sända meddelandet upprepade gånger i en kodad form och med felkorrigerande protokoll. Det gör att signaler som inte ett mänskligt öra kan höra ändå vaskas fram i brus och fading.
Det tar lite längre tid och meddelandena är kortfattade men kommer ändå fram per radio. I dessa radiosessioner diskuterar vi inte väder och vind precis, utan man meddelar var man bor (en koordinat) vad man heter, i vårt fall SK6RM, och hur bra eller dåligt man uppfattar motstationen via en signalstyrkerapport i decibel. Det går att överföra signaler som ligger 20 dB under brusnivån och det är riktigt svagt.
Det finns många olika modulationsmetoder och just nu är en metod som heter FT8 flitigt använd. Det finns andra digitala metoder också allt från TV, fjärrskrift till vanlig radiobaserad TCP/IP som länkas ut på vårt vanliga internet. Dvs skulle Internet helt gå ner i en del av världen kan radioamatörerna fortfarande nå varandra eller fungerande internet i en annan världsdel. Bra ur ett prepping-perspektiv.
Tilläggas ska att gammal hederlig morsetelegrafi också är en digital metod och då har vi modemet och avkodaren inbyggt mellan våra öron. Mycket praktiskt och driftsäkert.
Hur går detta med FT8 till på SK6RM då? Jo vår nya radiostation skickar och tar emot den digitala trafiken. Avkodning, presentation och loggning görs en lokal på dator och man kan i realtid med hjälp av internet snabbt få ett kvitto på var och hur SK6RM hörs globalt.
Sändareffekten är blygsamma 30 Watt och på bilden nedan ser vi markeringar var SK6RM hörts en eftermiddag på 15-metersbandet. En dag med bra radiokonditioner när vi lätt når bort till Japan/Indonesien via vår riktantenn på taket. Två flaggor i Brasilien blev det av bara farten trots att antennen pekade österut. I detta fall har all trafik gått till och från museet, dvs inte via vår fjärrmottagare.
Fascinerande och lärorikt samt ett bra pedagogiskt verktyg för att visa våra besökare hur radiovågorna studsar iväg i jonosfären. Olika frekvensband har olika utbredning och tid på dygnet spelar roll.
Det var ändå radioamatörerna som en gång i tiden visade att kortvåg kunde vara en riktigt bra kommunikationsmetod och den står sig fortfarande trots satelliter och fiberlänkar.
Välkomna till SK6RM för att titta, lyssna, lära och begrunda.
Martin Björkman SM6EHL (projektledare)
Några tekniska data: Radiotranceiver: ICOM IC7300 100W Remote WEB-mottagare: Kiwi SDR med Beagle-bone back, trådlöst bredband Dator: ASUS mini-PC, Ryzen-7, minne: 16 GB SIM + 1 TB ddr-disk, OS: Win-11 Skärm 24 tum på gasarm, trådlös mus + tangentbord
En stämningsbild från SK6RM under pågående FT8-trafik
Radiomuseet har haft en radioverkstad och miniutställning på Gammelvala i Brunskog under alla år från 2001, med undantag för Coronaåren 2020 och 2021. Det har kommit medlemmar från när och fjärran för att reparera radioapparater och visa upp och berätta om radio från 1920-talet och framåt.
I år var vi sex medlemmar från Göteborg med omnejd och två lokala medlemmar. Gammelvala var lite kortare än vanligt, lördag till torsdag, men ändå togs flera dagar i anspråk för alla som arbetade där. Alla är värda ett stort tack!
Vi får ofta gåvor när vi är i Brunskog, och i år tänker jag berätta lite om några av de fina apparater som kom in till oss. Men först något om gamla valutor – jag hittade priser för de tyska apparaterna i Reichsmark (RM), valutan i Tyskland från 1924 – 1948. I 1939 var 1 RM värd 1,33 norska kronor. Ungefär likadant gäller för svenska koronor i Sverige.
Scheman som visas här kommer från Radiomuseum.org, och fotografen är Lars Lindskog.
Denna fina vevgrammofon trodde vi kunde vara från 1920-talet. Där hade vi fel – enligt Norsk Radiohistorisk Förening, som hade den på framsidan på julnumret i fjol, kan den som tidigast vara från 1910, men givetvis kan den vara av senare datum. Tillverkaren är Anker- Phonogramm- Gesellschaft, och en liten skylt på framsidan talar om att återförsäljaren var Svenska Stålbolaget Göteborg, som sålde stenkakor och grammofoner. Apparaten fungerar! Anordningen som ska se till att veven inte svänger bakåt fungerade inte på Gammelvala, och jag fick ordentlig smäll på fingrarna av den. Vi lärde oss snabbt att använda den fiffiga tillfälliga lösningen som den tidigare ägaren hade fixat till! Vår begåvade reparatör Lennart Nilsson har nu fixat bromsen, och här ser ni apparaten.
Vi visade grammofonen många gånger under veckan – alla var mycket imponerade av att en så gammal apparat kunde fungera så pass bra. RM7233.
Vi fick en Dux radio, modell V1342 med mellanvåg, långvåg och 2 x kortvåg, AM, 5 + 1 rör, som kostade 285 RM när den köptes 1953. Några av våra medlemmarna brukar laga apparater under Gammelvalaveckan, så vi gav den fina apparaten till Ulf Nilsson, som satt i verkstan och jobbade med den under veckan. Han också är en begåvad reparatör, och han fick apparaten i gång lagom till att vi skulle ta hem den till museet. Han bytte ut några kondensatorer och ersatte ventilgummi i skaldrivningen och reglaget till bandspridningen på kortvåg. RM 7235
Denna mycket vackra högtalare från 1930 fick vi också. Så fin! Den är en magnetisk högtalare av hög kvalité, som kostade 79 RM vid inköp. Många Gammelvalabesökare kommenterade högtalaren med sin orgelpipadesign. RM7238.
Den sista apparaten som jag vill visa här i Audionen är en 2-rörs Concerton radio typ 2144 från 1929 i väldigt fint skick, med rören kvar. Den har mellanvåg och kortvåg, och lådan är av bakelit. RM7237
Dessa fyra fina apparater fick vi i Brunskog och hade sedan i utställningen på Gammelvala, naturligtvis, och de väckte mycket uppmärksamhet. Trevligt när folk uppskattar gammal design!!
Vi delade ut många av Radiomuseets broschyrer på svenska och ganska många på tyska och engelska. Vi pratade med väldigt många besökare, bland dem många barn som uppskattade museets barnexperiment som vi hade med oss. Vi hade en trevlig och givande tid tillsammans i Värmland. Syftet med utställningen, att visa gammaldags radioteknik, uppfyllde vi.
År 2002 kom vår medlem Ulf Sjödén, bosatt i Högboda i Värmland, på att det kunde vara bra att ställa ut en radioverkstad på Gammelvala i Brunskog. Gammelvalas syfte är att visa gamla arbetsmetoder och hantverk och redan då kunde man se att radioverkstäder höll på att försvinna, på samma sätt som övriga gamla hantverk som visas upp på Gammelvala. Tanken var också att sprida kunskap om radio och radioteknik. Och naturligtvis skulle det bli bra reklam för radiomuseet.
Så har det varit. Under 17 år har Radiomuseet haft en radioverkstad och miniutställning på Gammelvala. Under alla dessa år har det kommit medlemmar från när och fjärran för att reparera radioapparater och visa upp och berätta om radio från 1920-talet och framåt. Det är enastående att vi varje år lyckas få en stab av 8 -10 medlemmar som arbetar 1 – 10 dagar på utställningen. Alla är värda ett stort tack!
År 2018 kom vi på något helt nytt – Christer Falkenström och Ulf Sjödén höll föredrag.
Reparation
Utställning
I år hade vi tre föredragshållare; Christer Falkenström som berättade om spionernas hemliga skrift så att åhörare kunde prova själva, Ulf Sjödén som berättade om Svenska radiopirater på 50-60 talet, och Jeanette Nilsson med sagan om radio, radions framgångar från 1870 – nutid.
Hemliga koder
Ulf berättar
Jeanette berättar
I år tog vi med två av de mest uppskattade saker som vi har för barn som besöker Radiomuseet och de gjorde exakt samma storsuccé som de gör på museet. Det var en telegrafnyckel med tillhörande morsekodblad, och Bengt Lindbergs pedagogiskt upplagda radio som alla kan bygga ihop. Vi hade 30 stycken morsekodblad med oss och kom hem med 7 stycken, så det fanns 23 barn som var så intresserade att de tog hem ett blad så att de kunde lära sig koden. Och några barn satt ihop radion 5 gånger i rad, ända tills mamman blev otålig och drog dem därifrån.
Radio sätts ihop
Barn på besök
Telegraf-nyckel
Veckan fortskred ungefär som vanligt. Vi delade ut ett par hundra av Radiomuseets nya broschyrer på svenska och ganska många på tyska och engelska. Vi pratade med väldigt många besökare. Vi led av den höga värmen. Vi hade trevligt ihop. Syftet, att visa radioteknik, det uppfyllde vi.
På museet finns det ett antal skyltar med QR-koder, som t ex den nedan. Genom att läsa dessa med en QR-kodläsare på din mobil kan du höra en beskrivning om det område du befinner dig i. Motsvarande text finns också på skärmen. Du kan också höra och läsa motsvarande texter på din dator.
Nu kommer text och bild från audioguiden att presenteras i Audionen under ett antal nummer framöver. Vi börjar med rundradio och fortsätter sedan med de övriga områdena. Totalt finns de det 25 audioguider på museet på både svenska och engelska
Välkommen
Välkomna till Radiomuseet. Vi är ett privat museum som ägs och drivs av Radiohistoriska Föreningen i Västsverige.
På vårt museum har vi samlat radioapparater och annat som hör till radiotekniken från de första trevande stegen i slutet av 180 0-talet fram till våra dagar. Utställningen är indelad i en rad olika områden som Rundradio, Marin radio, Kustradio och TV. När du går runt utställningens 1.000 kvadratmeter så kommer du att träffa på skyltar med QR-koder på. Om du skannar av dessa så berättar vi om det som vi tror kan intressera dig på just det området. Du behöver inte följa en snitslad bana genom museet utan du väljer själv vad du finner intressant.
Om du blir speciellt intresserad av en viss radio och vill veta mer om denna, så skall du leta reda på vår besöksdator. Där kan du leta fram uppgifter om alla våra 4000 utställningsföremål. Vi önskar dig en spännande stund på Radiomuseet.
Gruppen som genomförde Radiohistoriska föreningen i Västsveriges utställning ”Radioverkstan” på Gammelvala i Brunskog har nöjet att lämna en rapport om hur det gick för oss i år, den 16e gången vi har varit här. I år varade Gammelvala från den 21 – 28 juli, och för oss fanns en uppsättningsdag den 21e juli och en hemkörningsdag den 29 juli.
Alla vet att det har varit ovanligt varmt i år, och Värmland var inget undantag – vi hade temperaturer omkring 30 grader de flesta dagar, och 34 på fredagen. Som tur är har vi utställningen i en stor lada som är relativt sval och luftig, men vi tyckte synd om de som höll på med korv och nävgrötsförsäljning. De måste ha haft det outhärdligt! Radioverkstan byggdes upp och hölls igång hela veckan trots värmen, och vi hade, som vanligt, väldigt trevligt och kände att vi gjorde ett bra arbete.
Utställningen var sig lik, med en verkstadsdel, minimuseidel, försäljningsdel i en hylla i rät vinkel mot museidelen, bokdel och en entredisk.
Här vid entrédelen vill vi fånga uppmärksamhet med den fina Grundig radio från 50-talet, som är i gång kontinuerligt, en kortvågsmottagare som blickfång, en kristallmottagare från 1920 som fungerade alldeles utmärkt och var mycket uppskattad av våra besökare, och våra CD-er med Sveriges Radios inspelningar från 1934 – 1974.
Radioverkstaden
Entrédisken
I vårt miniradiomuseum fanns fina gamla apparater från museet i Göteborg, från Ulf Nilssons omfattande samling, och från folk i Brunskogstrakten. I år hade vi även telefoner. Där fanns en riktigt gammal telefon utan nummerskiva, antagligen tidigare än 1920, och ett riktigt museiobjekt – en mobiltelefon från 90-talet, alltså så där 30 år gammal och helt förpassad till historia. Häpnadsväckande!
Och så har vi flera gamla radiorapparater i olika skick – denna gamla radio prydde sin plats!
I rapporten för 2017 hade vi en bild av en liten del av vår musikstapel från 80-talet – i år finns en bild av hela stapeln, med skivplats undertill. Vi spelar på den hela dagen, lite gammal rockmusik som är uppskattad av våra besökare. I är hade vi några skivor till försäljning, och en hel del köptes.
Helt nytt för i år var våra föredrag.
Christer Falkenström demonstrerade på söndag den 22 juli en heliograf och det var mycket intressant, men det kom inte särskilt många åhörare, trots reklam på dörren, på Facebook och från scenen. Inför hans andra föredrag den 23 juli, om spionradio, satt vi fram ett antal stolar utanför ladan några timmar i förväg, så att folk skulle veta att ett föredrag var på gång. Det gjorde susen och det kom 16 åhörare, som blev alldeles fascinerade av Christers berättelser om spionradio och underrättelsetjänst under andra världskriget och kalla kriget.
Christer demonstrerar heliografen
Heliografen
Christer berättar om spionradio
Trängsel kring apparaterna
Vi var många som lyssnade på Ulf som svarade på frågor om kortvåg
Mycket information om amatörradio och kortvågslyssnande fanns med
Mottagare IC R71E
Ulf fSjödén berättar om kortvågslyssning och visar sina QSL.
Christer Falkenström underhåller på dragspel
Gruppen – med Jeanette bakom kameran – lyssnar på dragspelsmusiken.
Vi hoppas att vi kan fortsätta med Gammelvala flera år till, och att fler medlemmar kommer och delar gemenskapen.
