Kategori: Info från museet

Eftersom Radiomuseet kom att täcka så många olika användningsområden av radiotekniken, delade man tidigt in samlingarna i olika ansvarsområden som förestods av någon med intresse och kompetens för att leda och utveckla ett visst område.

För rundradioområdet har vi varit många ansvariga genom åren sedan invigningen av Radiomuseet 1994. Här är namnen på dessa personer: Sven Eklöf 1997, Bengt Johannesson 1997, Sven-Erik Albert 2008, Horst Vormbrock 2009 och Lars Lindskog 2016.

Rundradioområdet på radiomuseet rymmer idag 1115 utställningsföremål av totalt 2699 som finns på Radiomuseet. Besökarna möts av två långa vägar med radioapparater alltifrån 1920-talet till 1980-talet. De är så imponerade att många besökare gärna vill bli fotograferade framför alla dessa vackra apparater från de år då radion var en viktig möbel i våra hem. På 1960-talet började radion tillverkas mera som lådor. Höljen i vackra träslag och bakelit övergavs till förmån för kompaktversioner i plast och plåt.

Många av museets apparater är fullt funktionsdugliga. Tack vare att museet sedan några år tillbaka har en egen mellanvågssändare så kan besökarna lyssna till apparater från olika tider alltifrån kristallmottagare fram till de senaste radiomodellerna.

För att fånga in intresset hos besökarna har vi inom rundradio anordnat 10 s.k. ”gateways” d.v.s. platser där man kan få extra information om det som visas.

Gateway 1 – Göteborgs äldsta mellanvågssändare

I Göteborg hade vi bl.a. K.G. Eliason vars radiosändare kan ses här på museets rundradioavdelning – Göteborgs äldsta mellanvågssändare, 405 m, i drift 1920-1925. Utvecklingen av sändartekniken före och under första världskriget med allt mer effektiva radiorör hade 1920 nått så långt att amatörer kunde bygga egna sändare och göra program med tal och musik riktad till allmänheten.

Gateway 2 – Tysk radio från andra världskriget

Lyssna till en engelsk radiosändning till Danmark från slutet av andra världskriget Under andra världskriget fick rundradion en stor betydelse genom att den nådde så långt. I Danmark fick befolkningen besked om den tyska kapitulation den 4 maj 1945 genom att lyssna på BBC från London som sände på danska.

Gateway 3 DAB- radio

Norska Radion, NRK, har idag helt lämnat FM-bandet och sänder nu ut sina radioprogram via ett nytt digitalt sändarnät DAB. Inget annat nordiskt land har följt efter men Teracom sänder DAB på försök på några få platser i Sverige bl.a. över Brudaremossen i Göteborg. Här kan man lyssna till 19 kanaler, varav 7 kommer från Sveriges Radio och 12 är reklamfinansierade.

Gateway 4 Fungerande trådradiosändning i full drift

I samband med att Radiotjänst bildades 1925 fick Televerket i uppdrag att bygga ett sändarnät som skulle täcka landet så att riksprogrammet kunde avlyssnas överallt. Det lyckades man bara delvis med att göra så därför började man sända ut detta program även över telefonnätet i de delar av landet som hade dålig radiotäckning. Via ett filter i bostaden vid telefonen plockade man ut radiosignalen som kopplades till en vanlig radiomottagare. En sådan kan här ses och höras i drift.

Gateway 5 – Kristallmottagare

Lyssna till en kristallmottagare via två högtalare Radiorören var fortfarande alltför dyra på 1920-talet men tack vare kristallmottagaren kunde gemene man få råd och möjlighet att redan på 1920-talet lyssna på radio hemma i sin bostad. På Radiomuseet kan man lyssna till en kristallmottagare i drift via två
högtalare varav en är från 1925 och en från 1935.

Gateway 6. Lyssna till en trådspelare

Möjligheten att själv göra egna inspelningar kunde först göras på en tunn tråd. Systemet medgav enbart monoinspelningar och var inte så lätt att hantera då tråden lätt trasslade till sig och gick av. Därför konkurrerades trådspelaren ut av rullbandspelaren under 1950-talet.

Gateway 7 – stereo-8 anläggning

Lyssna till en stereo-8 anläggning Stereo 8 bestod av ett ändlöst band som rymmer fyra stereokanaler och lanserades på 1950-talet för att i första hand installeras i bilar. Gateway 8 – stereogrammofon Spela en skiva på denna fina stereogrammofon från Luxor, tillverkad på 1980-talet.

Gateway 9. Se en transistorradio på badstranden

År 1948 uppfanns transistorn som kom att revolutionera förstärkartekniken och slå ut elektronrören i de flesta tillämpningar redan under 1960-talet. Transistorradions era inleddes. Mindre och strömsnåla apparater kom ut på marknaden.

Gateway 10. Lyssna till 80-talets mäktiga klanger

Denna stereoanläggning har skivspelare, CD-växlare, Audioförstärkare, Kassettdäck, Tuner för AM/FM och Fjärrkontroll.

Lars Lindskog text och bild

En artikel till i serien Radiomuseets områden kommer i Audionen nr 1 2025

Tommy Hamberg, vice ordförande, är en av våra medlemmar som reparerar apparater. Han var TV-tekniker en gång i tiden, och nu använder han sin expertis i Radiomuseets tjänst. Här reparerar han en TV med flera fel.

I bilden bredvid ser vi 7 brott i kretskortet som Tommy har hittat och lagat. Det vid pilen är svår att se, de andra är lättare!

Tv:n har troligtvis ramlat i golvet eftersom även höljet var trasigt på flera ställen.

Resultatet av Tommys arbete var en fin, fungerande TV.
Kretskort med flera lödningar

Här är Radiomuseets område för Landmobil radio, vilket är den gemensamma beteckningen för Kommunikationsradio (kom-radio), Personsökare, Privatradio och Mobiltelefoner från 1940-talet och senare och för frekvensområden från 27 MHz till 470 MHz samt upp till 2500 MHz för telefoner.

På hyllorna längs långväggen ser vi först, längst ned, tre gröna lådor som är polisradio från 40-talet. Det är sändare, mottagare och kraftaggregat med en storlek som fyllde hela bagagerummet. Längre upp och åt höger finner vi kom-radio i flera utvecklingsfaser. Längre åt höger är modernare apparater som blir allt mindre med åren. Därigenom blev det möjligt att även tillverka kom-radio i fickformat, vilket vi kan se i en glasmonter. Här kan man följa utvecklingen efter årtal: ju mindre desto nyare. vilket beror på ökad användning av transistorer som kom i slutet av 50-talet och ersatte de strömslukande radiorören.

Allra nyast och modernast är en liten kom-radio i glasmontern. Den är från danska TP Radio och har den allra nyaste tekniken inom detta radioområde. Den kan täcka 100-tals kanaler inom ett helt frekvensområde samt användas för överföring av tal, tonsignalering och data.

De ovan nämnda apparaterna var genom ett licenssysten förbehållna taxi, åkerier, kommuner och många företag liksom statliga institutioner. Men så småningom blev trycket från privatpersoner stort varför man även kunde köpa så kallad privatradio, som användes till exempel i jakt och sport-sammanhang. Det finns flera exempel i glasmontern.

Längst bort till höger står stora skåp som är basstationer, vilka användes som fasta enheter med en central funktion i radiosystemen, oftast med en högt placerad antennmast.

Till sist har vi mobiltelefonen som i storlek också följer årtalen. Förr var de ju bara telefoner, men har nu utvecklats med dator, kamera med mera.