Artiklar

Tidningsnotiser från 1920-talet

1924 var året då rundradion slog igenom i Sverige. Hur spreds nyheter, intresset och kunskaper om det nya mediet? Man kan få en viss inblick i hur det gick till i en
landsortsstad genom att läsa vad som skrevs i stadens tidningar. Östergötlands Folkblad,
socialdemokratisk, inte särskilt rik men vitt spridd, var på 1920-talet en av Norrköpings
många (nåja) tidningar. Vad som i Ö.F. från den här tiden har avhandlats, finns att begrunda, tack vare att tidningen har deponerat ett stort antal äldre lägg hos
Norrköpings Föreningsarkiv (www.nfarkiv.se).

Rundradion var inte det enda som fick genomslag 1924, bilismen blommade
upp och siffran för trafikdödade det året var av samma storleksordning som under år
2012, men gav inte större rubriker. De stora artiklarna under åren 1923-1925 rörde,
som man kan förvänta sig, stora saker som situationen i Tyskland där det inträffade att
människor svalt ihjäl och inflationen gjorde pengarna värdelösa, Hitler misslyckades
med sin statskupp och staten, sådan den nu var, försökte betala av på krigsskadeståndet
genom att bygga zeppelinare. Sverige fick sin första socialdemokratiska regering,
ans lagen till försvaret blev en stridsfråga och Hjalmar Branting avled.

Vi plockar notiser ur tidningen från juli 1923 till juni 1925 av det som befunnits
vara av radiointresse för att lägga in det som utfyllnad i Audionen.

Stig A Comstedt/ Sven Persson

annonsaftonunderhållning-8-t           annons1-8-t

NÄR TV KOM TILL GÖTEBORG

Lars-Inge Bäckström minns.

Vid årsskiftet 1954-55 var vi på TV 5 teknologer som gjorde ett examensarbete på
Chalmers. Uppgiften var att ta emot TV-bilder från Köpenhamn. Där fanns en sändare på 400 Watts effekt (som jämförelse kan nämnas att Göteborgs TV-sändare idag har 60.000 W effekt). På Råö-observatoriet 200 km från Köpenhamn byggde vi upp ett antennsystem och en känslig förstärkaranläggning. Denna utrustning matade en TV-mottagare. Bildkvaliteten var efter dagens mått ej godtagbar, men med hänsyn till avstånd och sändareffekt var vi nöjda. Ett mycket stort antennsystem planerades men blev aldrig verklighet. Detta skulle sannolikt givit godtagbar kvalitet även med dagens krav.

I Göteborg hade bildats en televisionsnämnd med representanter från Göteborgs stad,
Televerket, Radiotjänst och Chalmers. Nämnden ordnade en TV-sändare som lån från Philips. AGA och Radiola bidrog med filmscanner och annan utrustning. Jag fick åka till Philips i Holland for att lära mig sändaren vi skulle få till Göteborg. Sändaren installerades i en av byggnaderna på Chalmers och antennen monterades upp i en 30 meters mast som redan fanns på området. En dag kom Nils Dahlbeck på besök och med sig hade han den nye radiochefen Olof Rydbeck. Denne ville vid sitt besök i Göteborg se vad hans namne professor Olof Rydbeck på Chalmers höll på med i TV-sammanhang.

Första bilden var i luften den 16 oktober 1955 kl. 02.51. Justeringsarbetena fortsatte
och den 18 november kunde man läsa i Göteborgspressen: “Kalle Anka syntes på TVskärmen i går kväll och han hördes också”. Därmed hade Goteborgs TV tagit sitt första steg framåt.

Vi sände testbild och filmer. Trots att vi annonserade programmen i pressen, hände det
att tittare ringde och frågade om vi inte kunde sända filmen i repris, eftersom de missat
hela eller delar av programmet. Ofta tillmötesgick vi deras önskan och sände filmen igen
samma kväll efter programmets slut. Det kan man kalla snabbrepris. Jag kommer särskilt ihåg juldagen 1955. Jag skulle sända filmen Himlaspelet på eftermiddagen. Alldeles innan programstarten brann en transformator i scannern och vi hade ingen reserv, utan det var bara att dra upp mikrofonregeln, ta mikrofonen och gå ut på yttertrappan och i fria luften annonsera, att det inte blev någon sändning. Fläktarna i sändarstationen störde så man måste stå utomhus. Sven Rahmn, då chef på Televerkets radioexpedition, ringde för att höra vad det var för fel. Han ordnade en man från Televerket som lindade om transformatorn och på annandagen kunde vi sända igen.
Vid ett tillfälle lånade vi en vidikonkamera från professor Wallmans institution och
den kvällen kunde Gerd Edwars “live”-annonsera:”Här är TV Göteborg från Chalmers.
Kvällens program ….”. Vi sände en programserie “Vem vet var?”. Det var Anders Bothén och Evert Lindgren som i sju program visade bilder med motiv från Göteborg beledsagade av text och musik. Det gällde för tittarna att känna igen motiven. Vinnarna från de skilda programmen möttes i en final, direktsänd med kamera lånad av Chalmers. Första pris i denna final var en TV-mottagare. Sändningen gick från den nyinredda studion i “Röda ladan”, en liten byggnad som låg intill sändarstationen, och som Radiotjänst köpt och inrett med studio och kontrollrum. Detta var Radiotjänsts andra egna fastighet, den första var en liten barack på A1 i Stockholm.

Från början drevs försöksändningarna i Chalmers regi, men Radiotjänst tog över
programverksamheten i januari 1956. Nisse Dahlbeck efterträdde Sven Olving som
programansvarig. Utrustningen kompletterades med perfobandspelare och en
textscanner, så vi kunde sända textade filmer.

I februari 1956 kom ett danskt OB-team till Göteborg för att sända en handbollslandskamp i Mässhallen till Kopenhamn. Radiotjänst skickade ner länkutrustning, så vi kunde länka över programmet för återutsändning över Chalmerssändaren. Bo Orelov var med från Stockholm vid denna överforing och stannade sedan kvar som Radiotjänsts förste TV-tekniker i Goteborg. Vi andra som arbetade har var antingen anställda av Chalmers, Televerket eller Filmfonden, samma fond som finansierat TV-starten på Tekniska Högskolan i Stockholm.

Med Hans Werthén som drivande kraft började vi göra prov med mottagning av dansk
TV i Grimeton, Varberg. I en av de 127 meter höga masterna monterades en
mottagarutrustning och efter intensivt arbete lyckades man avstöra alla sändarna i
Grimetonstationen så vi fick en störningsfri bild från Köpenhamn. Denna bild länkades
sedan till Chalmers. Göteborg hade tillgång till Eurovisionen. Vi gjorde även prov med
mottagning av Nackasändaren via s k “Ballempfang” på Omberg, i Kilsbergen och i
Kolmården.

I avvaktan på att den permanenta länken skulle bli klar byggde Radiotjänst sommaren
1957 en provisorisk länkkedja till Göteborg från Norrkoping, där man tog in Nackasändaren. Det var Arne Sanfridsson som med hjälp av bland andra Jan-Erik Carlstrand och Roland Önesand gjorde detta bygge. Janne och Roj hade sedan serviceansvaret för länkutrustningen mellan Vättern och Göteborg. De var ständigt på resa för att trimma utrustningen och laga fel, bland annat orsakade av åska.
Nu hade vi både Eurovisionen och Stockholms-TV som vi kompletterade med egna
program. Vi hade fått en kamera och vi producerade barnprogram, Skol-TV, Hemmakväll,
Fatilarkalkyl mm. Behövde vi hjälp med rekvisita, vände vi oss till Stadsteatern. Där
arbetade Alvar Bernhardson och han ställde upp till vår hjälp. Allan Moberg hade flyttat
ner hit och han hade med sig filmkamera och klippbord. Invigningen av länken till
Göteborg gjordes med programmet “Klart Göteborg”. Ljudtekniker för detta program,
som sändes från Stockholm, var Thorsten Ericson. Länken var från början enkelriktad
men gjordes senare vändbar och blev slutligen dubbelriktad.

I GT den 18 december 1957 kunde man tryckt i fetstil läsa: “Goteborgs TV nedläggs”.
Länken fran Stockholm var då så driftsäker att man ansåg att det inte fanns anledning att producera egna program i Göteborg. Sveriges Radio avsåg att skaffa utökade tekniska möjligheter i Göteborg, men tidsplanen var ej klar. Filmproduktion skulle göras i Göteborg och sändas i rikstelevisionen från Stockholm (Radiotjänst hade just bytt namn till Sveriges Radio vid bolagsstämman den 23 oktober 1957).

Synvillan

Synvillan i Göteborg

tevehuset 2009
Radiohuset iGöteborg 2009

Det finns mycket att berätta från de första åren av Göteborgs-TV, och detta är bara några axplock. Hösten 1958 anställdes första liveteamet i Göteborg och efter utbildning flyttade man in i provisoriska lokaler pa Svenska Mässan i väntan på att första etappen av “Synvillan” skulle bli inflyttningsklar i februari 1959. Det blev således ingen långvarig nedläggning av TV i Göteborg.

(Detta ar alltså skrivet av Lars-lnge Bäckström. En självupplevd berättelse är bättre än något annat).

Personalen i Göteborg vid TV-starten hösten 1958.

Ledare Lennart Holmberg
Kameramän Ebbe Friman, Leif Hansson-Holtelius, Lars Olsson
Kamerakontroll Stig Arkhammar, lngemar Arvidsson
Ljud K W Pettersson, lngvar Pettersson
Belysning Conny Kingfors
Elektriker Nils Olof Carlsson
Underhåll Gunnar Andersson, Jan-Erik Carlstrand, Bo Orelöv
Biträde Bertil Johansson, Erik Söderman, Rune Levin
Ateljé Lennart Carlzon, Lennart Sandelin
Fotograf Allan Moberg

(Lars-Inge Bäckström arbetade då i Stockholm, men anställdes redan i april 1958).

NÅGRA DATA OM TV I GÖTEBORG

Sammanställd av Matts Brunnegård

NÅGRA HISTORISKA DATUM

16/10 1955 Första bilden ut över sändaren på Chalmers.
12/12 1955 Första levande bild sändes (hallå) med vidikonkamera lånad av Chalmers.
17/5 1956 Länkförbindelsen Grimeton-Göteborg klar, kallad Hahrsprånget.
3/9 1956 Tas denna länkförbindelse i bruk.

Några av de program som överfordes från Danmark via Grimeton:
25/12 1956 Figaros bröllop.
31/12 1956 Nyårshälsningar från Europa.
3/2 1957 Vintersport från Garmisch.
9/2 1957 Sångfestival från San Remo.

17/8 1957 Första bild över provisoriska länken från Stockholm.
28/8 1957 Börjar regelbundna överföringar via denna förbindelse.
30/9 1957 Invigningsprogrammet “Klart Göteborg”.
23/5 1958 Öppnas Göteborgs permanenta sändare liksom den permanenta
förbindelsen från Stockholm.
Hösten 1958 Används en provisorisk studio i Svenska Mässan.
30/l 1959 Invigs “Synvillan”.
14/9 1970 lnflyttning i nya, permanenta huset på Delsjövägen.
30/9 1971 Det nya huset invigs.

Välkommen till höstmötet den 21 september

Götheborg-150-h

Lördagen den 21 september klockan 12 träffas medlemmarna på Radiomuseet i Radiohistoriska föreningen till höstmöte. Vi får en rapport om vad som är på gång på Radiomuseet. Vi kan även diskutera aktuella frågor kring museets framtid, kursverksamheten och mycket annat.

Efter att vi fått i oss kaffe och goda smörgåsar är det dags för föredraget som handlar om radions barndom. Se föregående inlägg nedan.

Rapport från Gammelvala

På Gammelvala 2013 fick vi en ny lokal i ladan, tillsammans med en samling gamla bonderedskap och hushålls utrustning. som alla verkade betydligt äldre än de flesta av våra apparater!

image001

Här ser vi Lennart Nilsson, Christer Aronsson och Ulf Nilsson som installera elkablar den allra första dagen. Nedan ser vi hur utställningen blev, med apparater till vänster, försäljningsdisk med böcker och CD-skivor och annat till höger, samt radioverkstaden längst bak.

image003

I år hade vi med en modell av ett elektronrör, som var roligt att visa upp – vi har alltid en plansche med en bild av ett rörs konstruktion, men det är lite mer påtagligt då man ser en modell. Den står här på disken, bredvid en fin 50-tals radio som var i bruk hela tiden och en mindre radio med baksidan fram för att visa upp hur det såg ut en gång i tiden.

image005

10 medlemmar ställde upp under veckan och visade vår utställning eller lagade radio eller bådadera. En mycket bra uppslutning! Det kom mycket folk och vi fick några fina gåvor och några nya medlemmar. En lyckad satsning för Radiomuseet!

Jeanette Nilsson  Jeanette62373@hotmail.com

 

Fartygs- och flygtrafik i realtid

Under områden har ett nytt område Flygradio tillkommit. Där finns ingen information ännu, men där finns en länk till en sida där man kan se flygtrafiken över Västra Götaland i realtid. På motsvarande sätt finns det nu under fartygsradio en länk till en sida där man kan se fartygstrafiken i Göteborgs inlopp i realtid (om Anchored avmarkeras, så ser man tydligare de fartyg som är på väg).

Var detta den sista glimten av K.G. Eliassons kompletta Radiosändare i drift?

 SMZX_redigerad-1

Bild av den kompletta sändaren tagen i Radiohuset vid Delsjövägen. Den undre delen av sändaren bestående av lågfrekvensförstärkare och mikrofoner är spårlöst försvunna.

10 000 kronor till den som kan tipsa oss om var dessa saknade föremål kan återfinnas!

Den sista gången vi vet att K. G. Eliassons radiosändare från år 1923 var igång var när Erik Bergsten stod framför den i radiohuset i Göteborg och intervjuade radiodirektör Sven Rahmn från Televerket och professor Olof Rydbeck. Året var 1982. År 2004 sändes detta program i repris i Minnenas Television där Erik Bergssten intervjuades av Arne Weise.

Trots att Erik Bergsten vädjar i programmet om att denna sändare skulle räddas till eftervärlden hamnade enbart sändarens slutsteg på Radiomuseet år 1995. Vart resten av sändaren tog vägen har vi trots stora ansträngningar inte lyckats få klarhet i.

Därför utlyser jag personligen en belöning på 10 000 kronor till den som kan lämna tips om var de saknade delarna av sändaren kan återfinnas.

Radiostation,-försteg

Detta är de delar av sändaren som saknas!

Det sevärda avsnittet av Minnenas Television sändes i repris den 18 juli i år och finns några veckor framåt att se i sin helhet på SVT-play via denna länk:

http://www.svt.se/minnenas-television/se-program/del-8-123?autostart=true

Lars Lindskog  l.lindskog@hem.utfors.se

 

Audioutställningen förnyas

Nya-Audio-1-600

Utställningen av grammofoner, bandspelare och annan utrustning avsedd för användning i audioanläggningar och radiostudior har vuxit från blygsamma 11 kvm till 16 kvm. Den har därigenom blivit öppnare och mycket mera inbjudande för besökare.

Ny områdesansvarig är Olof Stenbäck som har övertagit ansvaret efter Jan Broms som avsagt sig detta. Vi önskar Olle lycka till med sin nya uppgift!

Nya-Audio-2-600

Bertil Jeansson vid grammofonen och Matts Brunnegård vid mixerbordet svarar här för välljudet.