Artiklar

Marinens musikkår

matts i marinens musikkår

Det är inte Marinens musikkår som spelar i morgon lördagen den 13 april och inte heller medverkar den unge trumpetaren.
Däremot spelar dem utomordentligt härliga svängiga orkestern Gothia Big Band mellan kl 12 och 15. Som om inte detta vore nog, så kommer också den härliga vokalisten Lisbeth Kilander.
Å fika blir det förstås också.

Geocaching i Kungsbacka

Geocachesymbol-1224“The End of The Line”
heter en cache I Kungsbacka (Utlagd 2010-09-12), som Du återfinner på följande adress: http://www.geocaching.com/seek/cache_details.aspx?wp=GC2F2GX
I Kungsbacka byggdes mottagarstation för radiotrafik från USA, sändaren ligger i Grimteton. Mottagarantennen var ca: 13 km lång och gick från SAK (Kungsbacka Radio) till någonstans i närheten av cachen. Mottagarstationen har en egen cache vid:
http://www.geocaching.com/seek/cache_details.aspx wp=GC1VZV3
Antennen bestod av två koppartrådar uppsatta på stolpar.
Mottagningen flyttades 1938 till Enköping och 1948 stängdes SAK, idag ska det inte finnas några spår kvar av den långa antennen. En karta över sträckningen finns i sändarsalen på Grimetonstationen, som även den har en geocache i närheten:
http://www.geocaching.com/seek/cache_details.aspx?wp=GC3MJNZ

Årsmötet den 23 mars

Götheborg-150Lördagen den 23 mars klockan 12 höll Radiohistoriska Föreningen i Västsverige sitt årsmöte på Radiomuseet i Hugo Hammars sal.

Årsmötet inleddes enligt traditionen med att Stiftelsen för forskning och utbildning inom radio- och teletekniken och dess historia delade ut årliga stipendier.

Årets eldsjälsstipendier utdelades till tre mycket aktiva medlemmar på Radiomuseet nämligen Bertil Bengtsson, Bengt Lindberg och Kenneth Wikberg av stiftelsens ordförande Åke Johansson

Eldsjälstependier-3-2013-60

Två av de tre stipendiaterna. Kenneth Wikberg och Bertil Bengtsson tar emot priserena ur Åke Johanssons hand. Den tredje stipendiaten Bengt Lindberg var på en USA-resa vid detta tillfälle.

Vid årsmötet valdes en styrelse med Åke Kjellin som ny ordförande. Ny i styrelsen blev Bengt Lindberg. Dessutom valde årsmötet för första gången även två supleanter till styrelsen. Dessa blev Lars Lindskog och Kenneth Wikberg. Ny i valberedningen blev Lars Quiding.

Föredraget-2-600  

Efter årsmötet höll Tony Martinsson ett intressant föredrag om datasäkerhet. Tony har arbetat med säkerhet och tillgänglighet för företag och myndigheter i mer än femton år och var bland de första i Sverige att erkännas av ISC en global organisation som certifierar säkerhets-konsulter.

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 51, 1 april 2013

 

Radiohistoria i norr

Lyssnande-norrbottningar-60Bild: Luleå Stadsarkiv.

Radion har kommit till en skärgårdsstuga i Luleå skärgård 1926. Här avlyssnas kanske väderleksrapporten och de senaste nyheterna från Boden i Frans August Bergströms stuga. Mottagaren är batterimatad och har två rör och möjlighet till avlyssning via flera hörtelefoner.

I nummer 35 december 2011 presenterade Nyheter från Radiomuseet en artikel under rubriken Boden Radio igång först i landet. Den första officiella rundradiosändningen i Sverige sändes från radiobunkern i Boden den 12 juli 1921 fyra år innan Radiotjänst kom igång.

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 50, 1 mars 2013

Det är tveksamt om rundradions utveckling har blivit så grundligt och väl dokumenterad i någon annan del av landet som i just Norrbotten. Detta beror på ett idogt arbete med efterforskning och dokumentation utförda av två verkliga eldsjälar, Bengt Lundberg och Bob Jacobsson

Malmbergets-radiostation-60

Malmbergets radiostation. Foto: Gällivare kommuns bildarkiv

De radiostationer som idag finns beskrivna är:

Boden radio 1914-1975.
Luleå långvågstation 1938-1978.
Kiruna radiostation 1926-1972. Malmbergets radiostation 1927-1972.
Porjus radiostation 1945-1971. Linjeradion i Tornedalen 1929-1952.
Harsprångets kraftverksradio 1955-66.
Umeå radiostation 1924-1974.

En del av detta unika material kan återfinnas finns på adressen:
www.radiohistoriainorr.n.nu

Kirunas-radiostation-600

 

 

 

 

 

Kirunas första rundradiostation.

Nedan kommer en aktuell rapport från Bengt Lundberg:

Bakgrund
Den förening som bildats i Boden har till uppgift att rädda radiobunkern, sprida kunskap om Boden radio och forska om dess olika verksamheter. Jag och Kjell Ågren var de pådrivande för att bilda föreningen och deltar nu i dess verksamhet.

När föreningen bildades var radiobunkern direkt rivningshotad men är nu räddad från det direkta hotet. Den är belägen inom fästningsområdet och ägs av Fortverket som ska lämna ifrån sig alla gamla befästningsanläggningar till en annan myndighet som ska förvalta dem. Till dem hör radiobunkern. Den här processen har fördröjt det vidare arbetet i bunkern. Vi har lyckats få Radiobunkern upptagen på Länsstyrelsens lista över bevarandevärda kulturminnesobjekt.

Bob Jacobsson och jag arbetar fristående från, men i samarbete med Bodenföreningen, på att skriva andra tidiga radiostationers historia i den övre tredjedelen av landet. Vi avser att ta oss an FM/TV-näten senare och radiolänk, mobiltelefoni m.fl. system. Det är viktigt att Bodenföreningen fokuserar på att rädda och återställa Bunkern.

Vad händer i Boden?
Beträffande Bunkern avvaktar vi förändringen av ägarskapet och vi försöker just nu att få till ett möte med bl.a. Fortverket för att få lite info om läget. Invändigt är den nu källaren tömd på vatten och all bråte invändigt borttagen. Den kan besökas men den saknar el. Det finns skyltar utvändig som berättar om dess historia. Sommartid går de guidade turerna med turister förbi bunkern och man berättar om den och Boden radio.

Till sommaren går orienteringstävlingen O-ringen i Boden som då beräknas fördubbla sin folkmängd under en vecka. I samband med detta kommer informationen om stationen att förbättras. Vi brinner naturligtvis av iver att få ägarfrågan av Bunkern klar och möjlighet att börja visa hur den såg ut invändigt och få el till den.

Den permanenta utställningen om Boden radio på Försvarsmuseum i Boden har många intresserade besökare. På museet kan man köpa skrifter om Boden radio. Vi har hållit ett antal föredrag med anknytning till Boden radio och radion i norr på Försvarsmuseet.

Vandringsutställningen som gjorts i samverkan med Norrbottens museum har varit i Kiruna, i Gällivare och är nu i Arvidsjaur. Där bildades Norrlands första radioklubb 1923. Den fanns kvar långt in på 1940-talet. Utställningen ska vandra runt till alla Norrbottens kommuner. Vi har ambitionen att komma ut och berätta om tidig radio i anslutning till utställningen men hittills har det bara blivit i Kiruna. Utställningen handlar om tidig radio i Norrbotten med fokus på rundradio.

Forskning kring Boden radio. Boden radio hade ju ett antal olika funktioner bl.a. fästningsradio (kommunikation med försvarsledningen i söder), fartygsradio (malmfartyg, krigsfartyg), krigsfångetelegram (förmedling av krigsfångetelegram under första världskriget), flygtrafik (flygambulans och zeppelinare), förmedling av telegram till och från den svenska kolgruvan på Svalbard mm.

Här har vi ett samarbete med militären och dessutom med några forskare inom militär och civil radio som har tillgång till hemliga delar av Riksmuseet och Militärhistoriska museet. Vi har lämnat uppgifter till dem på vad som är intressant för oss få att reda på. De var på besök hos radioföreningen i Boden i höstas. Vi konstaterade att det finns många intressanta områden när det gäller radion i norr att forska vidare inom. Vi har också kontakt med Luleå Tekniska Universitet för att få studenter att intressera sig för något lämpligt forskningsområde.

Boden-antenner-2-400

Bodens radiostation. Masthöjd 108 meter.

Var kuststradiostation och rundradiostation fram till 1938 då dess rundradiodel ersattes av den nya långvågsstationen i Luleå.
Bild: Tekniska Museet

Bob och Bengt.

Vi jobbar vidare med historien för de första rundradiostationerna i Norr- och Västerbotten. Klara idag är Kiruna (tryckt), Malmberget (hemsidan), Boden (kommer på hemsidan), Luleå (kommer på hemsidan). Pågår gör Linjeradion, Porjus, Harsprånget, Umeå. Dessutom senare AM-sändarna för P2.

Vi har börjat samla ihop lite fakta, foton mm för FM/TV-stationer och förbindelser, fram till digitaliseringen.

Vi lägger nu ut historikerna på vår hemsida och kommer inte att trycka upp dem annat än i mycket begränsad upplaga.

Vi har varit ute och berättat om första radion på Försvarsmuseet i Boden, Kiruna stadshus, Norrbottens museum, äldreboenden, Hembygdsföreningen i Luleå. Radio Norrbotten har besökt Älvsbyns FM/TV-station och i direktsändning berättat om den tidiga radion och om den utställning av gamla radio och TV-apparater som finns på stationen. Bob och jag har ju vårt ”arkiv” där. Vi har varit ute i många tidningsartiklar också. Många känner nu till oss och har också lärt sig en del om radiohistorien i norr.

Bengt Lundberg Bob Jacobsson
Luleå Stockholm

E-post: radiohistoria.norr@gmail.com
Hemsida: www.radiohistoriainorr.n.nu

Bengt Lundberg född 1935 och uppvuxen i Luleå. Har arbetat med radio och TV sedan
1958 både i Televerket och Teracom i Karlsborg och Luleå.

Bob Jacobsson född 1938 och uppvuxen i Kiruna. Har arbetat med radio och TV sedan
1961 vid både Televerket Radio och Teracom i Kiruna, Luleå och Stockholm.

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 50, 1 mars 2013

Fiskhamnsrapporten återfunnen

Fiskekutter-150I förra numret av Nyheter från Radiomuseet sökte vi efter någon inspelning av fiskhamnsrapporten. Bertil Bengtsson såg att det fanns en utsändning av fiskhamnsrapporten inspelad på Sveriges Radios minneskiva från 1941 som vi ju har till försäljning i receptionen. Visserligen får man där bara höra halva rapporten som avbryts av Lasse Dahlqvist och ”Det är dans på Brännö Brygga” men den får duga tills någon hittar en komplett inspelning av fiskhamnsrapporten. Nu hörs den i alla fall på Radiomuseet och vill Du höra den hemma så har Matts Brunnegård lagt in den på Youtube på nedanstående adress:


Det ryktas faktiskt om att det var en eftertraktad uppgift att få läsa upp
fiskhamnsrapporten i radio. Någon av våra läsare kanske vet mera och kan
berätta något om detta?
Lars Lindskog

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 50, 1 mars 2013

Kursverksamheten under våren 2013

Magistern_150-vänd-lågRadiohistoriska Föreningen har under hösten 2012 genomfört kurser i radioteknik som blivit mycket uppskattade. Åke Kjellin har hållit flera kurser där deltagarna fått lära sig den ädla konsten att trimma en superheterodynmottagare och Bengt Lindberg lärde oss grunderna i elektrisk mätteknik. Helgen den 23-24 februari i år höll Åke en helt ny kurs som behandlade grunderna inom radiotekniken. Till kursen i trimning skrev Åke ett helt nytt kompendium och till grundkursen finns alla tre delarna av AGA-Baltics kompendium i grundläggande radioteknik som Erika Ivarsson har skannat in.

Om det skall bli en fortsättning beror på dig! Våra lärare Åke och Bengt är beredda, men vi måste veta om intresse finns för fler kurser under våren. Här följer en kort beskrivning av de tre kurserna. Om du skulle vilja delta så mailar du ditt intresse till mig och anger också vilka dagar som passar dig.
Kurs-2013-02-23-450         Sten-Wahlskog-150

De sex deltagarna i kursen den 23-24 februari fr.v. Göran Sjöstrand, Leif Svensson, Erika Ivarsson, Boris Pettersson, Stig Henriksson och Sten Wahlskog

Kurs 1. Trimning av superheterodynmottagare
I denna kurs får du lära dig grunderna om mottagare med hög- och mellanfrekvensförstärkning.
Kursen är både teoretisk och praktisk och du får prova på att trimma och göra fel och rätt.
Kompendiet finns på Radiomuseets hemsida.
Kurstid två dagar, exempelvis en helg
Kursledare: Åke Kjellin

Kurs 2. Grundläggande elektrisk mätteknik
En absolut förutsättning för att du skall kunna klara av att undersöka och serva en elektrisk krets, exempelvis en radio, är att du kan mäta med ett universalinstrument. På denna kurs får du en genomgång av de elektriska enheterna ström, spänning, resistans och kapacitans, och sedan får du göra en uppmätning av en krets med ett universalinstrument. Sedan uppstår det flera fel i kretsen, och med hjälp av dina mätningar skall du finna och åtgärda felen.
Kurstid: en dag
Kursledare: Bengt Lindberg

Kurs 3. Grundläggande radioteknik.
Denna kurs vänder sig till dig som är intresserad av radioteknik, men som inte har haft möjlighet att lära dig grunderna från början. Du får lära dig de vanliga komponenterna i en radio och hur dessa bygger upp de olika kretsar som en radio består av. Kursen ger också många hänvisningar till ett mycket omfattande kompendium som du sedan kan läsa in på egen hand efter den introduktion som du får på kursen.
Kurstid: två dagar
Kursledare: Åke Kjellin

Är det någon kurs du saknar, eller skulle du kanske vilja vara ledare för en kurs på Radiomuseet?
Du får gärna maila dina förslag till mig.
Jag vill ha din intresseanmälan till kurserna senast den 8e mars.

Bo Sörensson
bo@sorensson.se

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 50, 1 mars 2013

Linjeradion – en föregångare till trådradion

Linjeradio-400

Linjeradiomottagare från 1930 som innehöll endast förstärkare och högtalare och man kunde enbart avlyssna det svenska programmet från Boden i den. Foto: Kjell Ågren © Teracoms arkiv.

Bob Jacobsson och Bengt Lundberg berättar här om Linjeradion i Tornedalen – ett verktyg i försvenskningsarbetet.

Tornedalen, liksom Malmfälten, var att betrakta som ett problemområde för mottagning av Boden Radios utsändningar. Visserligen fanns det i slutet av 1920-talet i handeln så kallade långdistansapparater med ”flera lampor” samt förbättrade antennanläggningar, men till ett pris som var en otänkbar utgift för de allra flesta. En rundradiomottagare av bättre kvalitet kostade mellan 400 och 450 kronor, men det fanns ju ingen garanti att man skulle få in programmen bättre i alla fall.

För att förstå den kanske viktigaste anledningen till att man då, framförallt från politiskt håll, valde att utprova systemet med linjeradio (även kallad bygderadio) i byarna längs gränsen mot Finland, måste man känna till lite om den mycket känsliga och tämligen upprivande språkfrågan.

Befolkningen i Tornedalen är till stor del tvåspråkig och på 1920-talet talades det i många svenska hem övervägande finska. Svenska politiker och myndigheter såg därför en försvenskning av dessa finsktalande svenskar som en mycket viktig uppgift. Detta kunde ta sig sådana former och metoder, att till exempel barnen i skolor och i arbetsstugorna, undervisades enbart på svenska och att de på rasterna var förbjudna att tala annat än svenska.

Naturligtvis väckte radiosystemet ont blod på andra sidan gränsen där det fanns grupperingar som drömde om ett Storfinland. En dagstidning, Aitosuomalainen, som var purfinnarnas speciella organ, var känd för sina hätska utfall mot Sverige. Givetvis hade tidningen synpunkter på det nya medlet i försvenskningsarbetet.

Finessen med linjeradion var att de som blev abonnenter inte kunde lyssna på annat än det svenska programmet. Detta kom lågfrekvent från Boden via kablar, förstärkarstationer och luftledningar in i ”radioapparaten”, som egentligen endast var en högtalare. Antingen lyssnade man på det svenska programmet eller inte alls!

Den första anläggningen för linjeradio öppnades i Juoksengi den 1 juni 1929. Senare tillkom anläggningar i Karungi, Risudden, Hedenäset, Luppio, Kuivakangas, Övertorneå, Svanstein och Haparanda. Avgiften för ett linjeradioabonnemang var 20 kronor per år och det var det för Boden Radio gällande programmet som utsändes.

Ett allvarligt problem med linjeradionätet var den överhörning, som i vissa fall kunde uppstå till och från telefonnätet, genom att ledningarna för de olika näten var placerade i samma kablar och stolpar. Att kunna avlyssna grannens telefonsamtal på radion var säkert spännande, men detta äventyrade telefonhemligheten, vilket absolut inte fick förekomma. Det lågfrekventa linjeradionätet ersattes därför av ett högfrekvent nät, kallat trådradio, vilket distribuerade radio överhörningsfritt via telefonnätet. 1953 återstod inga abonnenter i linjeradionätet.

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 50, 1 mars 2013