Artiklar

Nostalgisk amatörradioutrustning

Bild8

De första åren när jag började köra SSB (enkelt sidband) på amatörradiobanden, fanns det inte så mycket utrustning att köpa i Sverige, detta var omkring 1963, men genom en kontakt fick jag reda på att en radioamatör borta i Ohio USA, hade en Central Electronics 20A till salu. Jag kontaktade honom per brev, och han var vänlig nog att sälja den till mig, tror jag betalade omkring 700 kronor för den, Den anlände så småningom med postfrakt, men när jag hämtade ut den från postkontoret, så skramlade det misstänkt i den.
Vid uppackning var det några rör som låg lösa, och en liten LF-transformator hade lossnat i sina fästen, men endast en liten buckla på ett hörn på panelen. Jag klagade på postkontoret, fyllde i en blankett om skada på sändaren, och fick tillbaka en större del av de pengar som jag betalt för sändaren. För mig var det lätt att återställa den, och vad jag minns så fungerade den utan problem.

Data för sändaren CE 20A:
Uteffekt: 20 watt toppeffekt SSB, AM, PM, CW. Till sändaren finns det en VFO, en ombyggd surplussändare typ BC-458, som gjorde att jag kunde sända på 3,6 MHz och 14 MHz banden.

Genom alla åren har jag hållit den i gott skick, ej låtit den stå undanstoppad i kallt och fuktigt utrymme, provat den regelbundet, så för några månader sedan monterade jag upp den i mitt radioshack och kopplade in den på antenn och nätspänningen 115 Volt. Även en ny och modern mikrofon kopplades till, samt mitt gamla flaggskepp Hallicrafter SX101A släpades fram och kopplades in (väger 35 kg drygt).

Anledningen till att jag kör med dessa gamla utrustningar är att det varje lördag finns en s.k. nostalgiring på frekvensen 3660 KHz, LA2OLD en norsk ring som börjar kl15.00 och man får kalla upp och berätta vad man kör med för utrustning. Det skall vara radioutrustning äldre än 25 år för att kallas nostalgiradio, men i mitt fall uppfyller det mer än väl detta krav. Det blir en speciell lukt från dessa radioapparater, när de blivit varma, och man ser dessa rör och dess glödtrådar som lyser rödgult.
Det är med rörradioapparater som med gamla veteranbilar, de har en slags själ inuti som inte moderna apparater har.

En förkortningslista:
SSB = singel sideband
AM = amplitudmodulation
PM = phasemodulation
CW = telegrafi
VFO = variabel frekvens oscillator

Nedan några bilder från mitt radioshack med CE 20A och mottagaren SX101A.

Bertil Bengtsson
sm6aal(a)tele2.se

Bild9

Bild10

Bild11

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 62

Vad är detta för en morsetelegraf?


Bild4
En besökare kom en dag till Radiomuseet och visade upp denna gamla trälåda

Bild5
När man öppnade lådan visade det sig att den innehöll denna fina morsetelegraf
Bild6
I närbild ser man den komplexa mekaniska uppbyggnaden
Bild7
På baksidan såg den ut så här
Bilder Matts Brunnegård
 

Besökaren ville veta vad detta är för telegraf han har i sin ägo. Det vi vet är att den är
tillverkad av LM Ericsson men vilket år och var kan den ha använts frågar vi nu våra läsare.

Matts Brunnegård
gjutaren26(a)gmail.com

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 62

Deutschlandfunk

Bild2

Mellanvågssändaren på 1269 kHz var ursprungligen byggd och anpassad för att betjäna
Skandinavien under den tid som Deutslandfunk fortfarande sände utlandsprogram på kvällarna.
Fram till återföreningen 1990 var Deutslandfunk Västtysklands officiella serviceorgan för
grannländerna. Efter återföreningen blev sändaren en del av den rikstäckande inhemska
sändarnätet Deutschlandradio och utlandssändningarna övertogs av Deutsche Welle.

Bild3

Sandra Petojevic besökte Radiomuseet den 25 augusti för att överlämna några intressanta
gåvor till oss. Bland annat lämnade hon denna antennförstärkande platta som om den
placerades nära ferritantennen på en radiomottagare skulle förstärka den mottagna signalen
från Deutschlandfunk på 1269 kHz.
Hur denna skiva distribuerades i vårt land är obekant för mig men troligtvis var det via
radiohandlarna. Jag vet heller inte vad den kostade eller om den var gratis. Eftersom sändaren
fortfarande är igång kunde jag själv testa plattan hemma i min bostad. Den förstärkande
effekten var mycket påtaglig och signal/brusförhållandet förbättrades kraftigt.

Lars Lindskog
l.lindskog(a)hem.utfors.se

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 62

Kan du reparera en rörradioapparat?

Det är några inom föreningen som har efterfrågat en kurs där man får lära sej hur man felsöker och reparerar en rörbestyckad radioapparat. Man har önskat sej en mycket praktisk kurs där man får jobba tillsammans med en duktig radiotekniker och med representativa radioapparater. Skulle du kunna tänka dej att dela med dej av dina kunskaper och färdigheter så vill vi inom Kursverksamheten gärna komma i kontakt med dej. Läs mer under Kurser.

Bo Sörensson

Bygg din egen theremin

Teremin1
Min enkla theremin: fr.v . 1. Pearce Simpson Gladding cyclone. 2. Sony typ CGD-E10, 3. Philips 90RL 650 OCR

Här är min egen theremin bestående av tre transistorapparater, alla försedda med MV-band. Jag öppnade den vänstra av dessa apparater och kopplade samman anslutningen till dess vridkondensator för AM-bandet med FM-antennen. Samtidigt kopplade jag bort FM-antennens anslutning till FM-kretsen. På detta sätt kunde jag påverka frekvensen hos AM-oscillatorn kapacitivt via FM-antennen.

Teremin2
Pearce Simpson Gladding cyclone öppnad. Överkopplingen syns mitt i bilden.

Därefter ställde jag in en mellanvågsfrekvens på mittenradion (lyssnarradion) som inte stördes av någon extern radiosändare. Efter detta ställde jag frekvensen på den högra radion så att dess ocillatorfrekvens överensstämde med den valda våglängden och då försvann bruset helt i lyssnarradion. Tills sist satte jag på radion till vänster med antennen och stämde av dess oscillator på samma sätt men med mina händer en bit ifrån antennen. Flyttade jag därefter ena handen närmare antennen så ändrades oscillatorfrekvensen något och skillnadsfrekvensen mellan den vänstra och den högra apparatens oscillatorfrekvenser blev fullt hörbar och tonhöjden steg ju närmare jag kom antennen med handen.

Svagheten med denna uppkoppling är att man inte, som på en specialbyggd theremin, har en andra antenn för variation av ljudstyrkan varför det inte går att nyansera tonerna. Ljud blir det i alla fall! Hur man sedan i all fridens namn spelar en melodi på detta ”instrument” är en mycket knepigare fråga.

Lisa Gamble

Uppslaget till allt detta kom genom ett trevligt besök i juni i somras på Radiomuseet av en ung kvinna från Canada, Lisa Gamble, som specialiserat sig på att göra ljudinstallationer via flera grupper av radiomottagare uppkopplade på detta sätt. Lisa Gamble reser omkring i världen som musikperformer med det hon kallar för en radiotheremin, dvs med flera grupper av radioapparater som är kopplade som de jag beskrev ovan. Vid besöket i Göteborg kom hon närmast från Berlin.

Teremin3
Lisa Gamble i full aktion under en performance

På hennes hemsida finner man mer information om henne och kan även lyssna på några av hennes framträdanden: www.gambletron.ca
Lisa Gambles e-postadress är gambletron(a)gmail.com

Lars Lindskog
l.lindskog(a)hem.utfors.se

Topolná långvåg läggs ned

Topolna1
Den 28/2 -2014 säger Tjeckien tack och adjö till långvågen då långvågssändaren i Topolná på 270KHz
läggs ned.

Långvågsfrekvensen 272KHz blev tilldelad Tjeckoslovakien i Köpenhamnsplanen 1948. Före 2:a världskriget användes frekvensen av tyska ”Deutschlandsender”.  Konstruktionsarbetena för en ny sändare påbörjades 1950 och avslutades i december 1951. Provsändningar fortgick fram till februari 1952 och uteffekten var 400kW (2×200 kW). I början sändes radiokanalen ” Československo 1″, senare ”Hvězda”. Mellan 1957-1958 användes även Topolná för att sända ut en ungersk radiokanal på våglängden 49 m. Mellan 1953-1960 och återigen mellan 1969 -1973 användes bara en mast för att sända på frekvensen 173 KHz. Mellan åren 1975 -1978 genomgick sändaren en ombyggnation och sedan november 1978 är uteffekten höjd till 1500 kW. Topolná ligger i distriktet Uherské Hradiště i Zlínregionen i östra delen av Tjeckien.

Den 1:a oktober 1989 är frekvensen ändrad till 270 KHz. Efter Sammetsrevolutionen 1989 bytte radiokanalen namn från ”Hvězda” till ”Radiožurnál”. I januari 1994 kopplades en av masterna bort för att spara pengar genom minskning av uteffekten. Effekten reducerades till 750 kW. En ytterligare sänkning av uteffekten följde i januari 2002 till 650 kW. Idag är effekten ytterligare sänkt till 350 kW. Eftersom det inte finns några närliggande sändare som delar frekvens med Topolná, kan “Ceský rozhlas 1” höras gott och väl över hela Europa under dygnets mörka del.

Topolna2

 

 

Sedan mitten på 2000-talet har den tjeckiska radion meddelat sina avsikter att lägga ned sändaren helt och hållet. Under senare delen av 2013 beslutades det att sändningarna ska upphöra den 28:e februari 2014. Först bestämdes datumet för nedläggningen till 31/12 2013 men detta ändrades senare till 28/2 2014. Så chansen finns fortfarande att QSL-kort från Topolná.

Topolná använder en riktantenn med maximal strålning i väst-östlig riktning. Genom detta strålningsdiagram förutsätter man mycket god mottagning i alla delar av Tjeckien och Slovakien.

För att kunna möjliggöra detta strålningsdiagram används två 257 m höga stagade fackverksmaster. Dessa master var fram till mitten på 1970-talet, använda som bottenmatade antennelement isolerade mot jord. När uteffekten ökades till 1500kW i mitten på 1970-talet, blev Topolná en av de starkaste radiosändarna i Europa. Genom denna åtgärd, blev bägge antennerna utrustade med burlineantenner, vilket närmast kan liknas vid en ryssja, gjorde deras isolering mot jord överflödig. Efter invigningen av dessa ”burantenner” blev mastfotisolatorerna överbryggade men fick fortsatt sitta kvar. Som vid många andra anläggningar med höga effekter i centrala och östra Europa, använder Topolná luftledningar för att överföra utgående effekt från sändarhuset till masten.

Christian Stödberg
c_stodberg(a)hotmail.com

Topolna3
Den gamla och den nya antennmatningen
Topolna4
Öppen feeder från sändarhuset till antennerna.

Red. Om man går in på Utwente och knappar in 270 kHz så kan man höra Topolná ytterligare en månad. Sändaren stänger definitivt fredagen den 28 februari.  http://websdr.ewi.utwente.nl:8901/

Besök från Turkiet

I onsdags kom två långväga besökare till Radiomuseet, en utbytesstudent från Turkiet tillsammans med en vän från hemlandet. Lennart Nilsson berättade lite för dem om museet och visade några av våra intressanta föremål innan de vandrade runt på egen hand. Båda blev imponerade av museet och tyckte att det var roligt och lärorikt att komma hit. Vi på museet tycker också att det är både roligt och lärorikt att få besökare från andra länder.

Jeanette Nilsson

Välkommen till medlemsmötet den 7 december kl 12

Götheborg-150-h

Lördagen den 7 december träffas medlemmarna i Radiohistoriska föreningen till årets sista kvartalsmöte. Då får vi bl.a. en rapport från Lars Quiding om upprustningen av biblioteket på Radiomuseet som går ut på att göra detta betydligt mer tillgängligt och överskådligt.

Vi kan även diskutera aktuella frågor kring museets framtid, kursverksamheten och mycket annat. Efter att vi fått kaffe och goda smörgåsar är det dags för föredraget som denna gången handlar om mikrofoner.

Mikrofoner, deras egenskaper och ljudåtergivning

Håkan-Lindberg-2-200

Vid vårt medlemsmöte den 7 december berättar Håkan Lindberg, som grundat Mikrofonen Sverige AB, om mikrofonteknikens utveckling från 1920-talet och framåt. Håkan låter oss höra inspelningar som demonstrerar ljudkaraktären hos de olika konstruktionerna. Håkan Lindbergs stora passion är mikrofoner och han driver ett eget företag för marknadsföring av kvalitetsmikrofoner bl.a. till olika radiobolag. Listan över kundkretsen är verkligen imponerande.