Linjeradion – en föregångare till trådradion

Linjeradio-400

Linjeradiomottagare från 1930 som innehöll endast förstärkare och högtalare och man kunde enbart avlyssna det svenska programmet från Boden i den. Foto: Kjell Ågren © Teracoms arkiv.

Bob Jacobsson och Bengt Lundberg berättar här om Linjeradion i Tornedalen – ett verktyg i försvenskningsarbetet.

Tornedalen, liksom Malmfälten, var att betrakta som ett problemområde för mottagning av Boden Radios utsändningar. Visserligen fanns det i slutet av 1920-talet i handeln så kallade långdistansapparater med ”flera lampor” samt förbättrade antennanläggningar, men till ett pris som var en otänkbar utgift för de allra flesta. En rundradiomottagare av bättre kvalitet kostade mellan 400 och 450 kronor, men det fanns ju ingen garanti att man skulle få in programmen bättre i alla fall.

För att förstå den kanske viktigaste anledningen till att man då, framförallt från politiskt håll, valde att utprova systemet med linjeradio (även kallad bygderadio) i byarna längs gränsen mot Finland, måste man känna till lite om den mycket känsliga och tämligen upprivande språkfrågan.

Befolkningen i Tornedalen är till stor del tvåspråkig och på 1920-talet talades det i många svenska hem övervägande finska. Svenska politiker och myndigheter såg därför en försvenskning av dessa finsktalande svenskar som en mycket viktig uppgift. Detta kunde ta sig sådana former och metoder, att till exempel barnen i skolor och i arbetsstugorna, undervisades enbart på svenska och att de på rasterna var förbjudna att tala annat än svenska.

Naturligtvis väckte radiosystemet ont blod på andra sidan gränsen där det fanns grupperingar som drömde om ett Storfinland. En dagstidning, Aitosuomalainen, som var purfinnarnas speciella organ, var känd för sina hätska utfall mot Sverige. Givetvis hade tidningen synpunkter på det nya medlet i försvenskningsarbetet.

Finessen med linjeradion var att de som blev abonnenter inte kunde lyssna på annat än det svenska programmet. Detta kom lågfrekvent från Boden via kablar, förstärkarstationer och luftledningar in i ”radioapparaten”, som egentligen endast var en högtalare. Antingen lyssnade man på det svenska programmet eller inte alls!

Den första anläggningen för linjeradio öppnades i Juoksengi den 1 juni 1929. Senare tillkom anläggningar i Karungi, Risudden, Hedenäset, Luppio, Kuivakangas, Övertorneå, Svanstein och Haparanda. Avgiften för ett linjeradioabonnemang var 20 kronor per år och det var det för Boden Radio gällande programmet som utsändes.

Ett allvarligt problem med linjeradionätet var den överhörning, som i vissa fall kunde uppstå till och från telefonnätet, genom att ledningarna för de olika näten var placerade i samma kablar och stolpar. Att kunna avlyssna grannens telefonsamtal på radion var säkert spännande, men detta äventyrade telefonhemligheten, vilket absolut inte fick förekomma. Det lågfrekventa linjeradionätet ersattes därför av ett högfrekvent nät, kallat trådradio, vilket distribuerade radio överhörningsfritt via telefonnätet. 1953 återstod inga abonnenter i linjeradionätet.

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 50, 1 mars 2013

Göteborgs sändaramatörer 90 år

Symbol-SK6GSA-200Den 27 mars firar Göteborgs sändaramatörer 90 år med möte och föredrag på Radiomuseet.
GSA är Sveriges äldsta amatörradioförening med start den 19:e januari 1923. På Grand Hotell i Göteborg bildades föreningen som fick namnet Göteborgs Radioklubb.
Under de åren som gått har föreningen både bytt medlemmar och namn, dock har stadgarna alltid varit som de är, med endast redigeringar gjorda för att passa in i den nya tiden. Då andra världskriget bröt ut utlystes det sändningsförbud. Under den perioden har föreningen varit inaktiv i etern, dock desto mer aktiv bland medlemmarna och på de olika möten. Idag är vi drygt 100 medlemmar som värnar om honnörsord som kamratskap, gemytlighet, ärlighet och amatörradiokodex. Välkommen du också in i kamratgänget!

Adressen till GSA:s hemsida där Du även kan ladda ned och läsa medlemstidningen QRO är: www.sk6gsa.se/

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 50, 1 mars 2013

Geocache och radio

 

Många geocahar ligger nära radiostationer eller historiska radiostationer
eftersom dessa ofta är eller var spektakulära installationer.
Om man går in på websiten Geocaching.com och skaffar ett kostnadsfritt
konto samt söker på namn ur tabellen nedan får man GPS-koordinater till en
plats där man kan studera aktiva eller historiska radioverksamheter. Om
man inte känner för geocachingsporten kan man bara besöka platsen utan
att leta upp cachen, som vanligtvis ligger gömd inom mindre än 100 m från
radiostationen.

Jag har sammanställt en början till en lista med radiorelaterade cachar i
västsverige och tar gärna emot tips på fler. Som synes är Radiomuseet en
mycket populär cache både ifråga om besök och favoritpoäng.

Här är den osorterade listan som den ser ut idag:

Radiorelaterade cachar i Västsverige (2012-10-22):

Radiorelaterade-casha-600r

Lennart Nilsson (geocachingalias: hetta)

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 46, 1 november 2012