Gammelvala, den gamla världen, är en stor utställning i Brunskog i Arvikas kommun som visar gamla hantverk. I år har Radiomuseet haft sin Radioverkstad och utställning på Gammelvala igen, den 14:e gången. Jag brukar skriva en rapport från vår satsning för Audionen varje år, och i år tänkte jag skriva lite om hur det är att sätta upp en sådan ganska omfattande utställning.
Tro inte att det hela börjar dagen innan! Åh nej – Lennart Nilsson och Ulf Sjödén, som tar största lasten, börjar långt i förväg. Ulf bokar in oss och gå på alla förberedande möten i Brunskog redan i januari och under våren. Lennart funderar på vad vi kan ha som blickfångare ganska länge, och börjar en genomgång av alla apparater vi ska ha med minst en månad i förväg. Jag börjar annonsera efter arbetskraft redan vid medlemsmötet i mars, och progressivt efter det informerar och planerar jag med jämna mellanrum.
Ungefär en vecka innan Gammelvalaveckan sätter Ulf S. och hans hustru Karin i gång med att köra väggar, hyllor, verktyg och utställningsobjekt till Brunskog. Lennart tar över gillestugan hemma hos oss – det står apparater överallt! Den sista veckan innan Gammelvala ser jag knappt honom – allt ska samlas och kollas och prickas av. Och tidigt på fredags morgon bärs allting upp, mellanlagras i hallen och sedan packas in i bilen. I är hade vi några ”askungeapparater” som fick stanna hemma eftersom vi inte hade plats. Sedan bär det i väg till Värmland. Vi brukar anlända efter lunch, Ulf S. och hans hustru Karin kommer också då, och snart därefter kommer Christer Aronsson från Lindome.
Först kommer väggarna på plats. I år blev vi ombedda att inte bygga framför ena väggen så att de som gör spåntak skulle kunna komma åt färdiga takdelar som står bakom. Det lilla problemet löstes av Ulf S. som åkte hem och hämtade markväv, som Christer och Lennart satt upp.
Efter det är det hyllor som kommer på plats och säkras så att de tål att någon råkar stötta till dem – tråkigt om våra historiska apparater skulle falla på besökare!
Nu är allting uppsatt, men än så länge fattas el. Nu är det Christer igen – han klättrar upp och fixar till så att elkablarna går i taket från uttaget 30 m bort och leds ner i vårt område. Borden ska hämtas från förrådet, sättas upp och kläs med pappersduk. Det gör Karin – bland allt annat som hon gör!
Nu ska det bli till en verkstad och en utställning!
Ulf kommer med vår gamla kontorsutrustning, och så småningom kommer utställningsapparaterna och övrigt material på plats.
Under den gångna veckan har Ulf S. burit in ett antal apparater som han förvarar under resten av året i en grannes lada. Vi bär in alla apparater, instrument, reservdelar, böcker, broschyrer och allt annat som ingår, och lastar alltihop på våra bord. Här ser vi verkstaden när allt bara lastas av, och resultatet när Lennart har fått ordning.
Och nu är utställningen så klar som vi kan göra den. Det tog oss fem medlemmar hela
fredageftermiddagen och ett par timmar på lördag morgon att få allting så fint. På lördagen kom Ulf Nilsson med fler fina apparater till utställningen, och på onsdag kom Ingvar och Lollo Lund med ännu mer. Bertil Bengtsson och Reino Larsson kom också och arbetad några dagar, så vi var till slut 10 st. medlemmar som arbetade hela eller delar av veckan.
Det var stort intresse under veckan för gamla fonografen och vår kristallmottagare, och
många ungdomar var verkligen imponerade när de fick höra sina egna låtar i telefonen spelas på gamla tratthögtalaren. En liten låda med en förstärkare och en impedansomväxlare gjorde det möjligt.
Sedan blev det lördag, Gammelvalas sista dag, och då är det bara att sätta i gång och ta
ned allt som sattes upp med sådan omsorg! Nu var vi bara tre som jobbade, Lennart, Ulf N. och jag, och det gick på ca tre timmar att ta ned elkablar, lasta så mycket som möjligt i våra bilar, lossa väggarna och hyllor, och ställa allt som kunde ställas snyggt så att Ulf S. kunde lätt hämta det. Alltså, att ta ned en utställning går mycket fortare än att bygga upp den!
Allt som blev över, det som syns här på bilden och lika mycket till, plus väggar och hyllor,
hämtade Ulf S. och Karin på måndagen efter Gammelvala och lastade av i grannens lada.
Lennart och jag lastade av allting från min bil på museet på söndag på väg hem, och sedan
tillbringade Lennart hela måndagen på museet och ställde tillbaka alla lånade apparater på sina platser. Sedan gjorde han bokslut och skrev en rapport till styrelsen och stiftelsen, som brukar bevilja pengar till Gammelvalautställningen.
Så var ännu en Gammelvala över, och vi som arbetade där känner att vi gjorde ett bra jobb. Våra tekniker lagade 8 apparater, vi sålde några, vi visade vår radioverkstad och våra apparater från 1920 och framåt, och vi delade ut ca 450 broschyrer. Vi har verkligen uppnått våra två mål, att visa ett utdöende arbete, vilket är Gammalvalas tema, och att göra Radiomuseet i Göteborg känt, vilket är stiftelsens mål. Då känns allt slit med att göra i ordning, bemanna och slutföra utställning väl värt.
Jeanette Nilsson, 2016