Artiklar

Trevligt forum för diskussion

Snap1Radiomuseet drog igång ett diskussionsforum på hemsidan för ett par år sedan. Sidan försvann tyvärr genom ett haveri på det webbhotell, som vi utnyttjade den gången. Därefter har vi inte haft tid att dra igång något nytt forum.

Vi kan emellertid varmt rekommendera ett utmärkt och synnerligen välskött forum
tillhörig Sveriges Radiohistoriska Förening som Johan van der Levin drog igång för något år sedan. Medlemskap i denna förening kostar blygsamma 50:- per år. Adressen är till föreningen är:

http://www.radiohistoriska.se/index.html

och till forumet:

http://www.radiohistoriska.se/forum/index.php

Lars Lindskog
l.lindskog@hem.utfors.se

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 49, 1 februari 2013

Här hittar Du fina bilder från Sveriges telehistoria

Tekniska Museet har en massa fina bilder på nätet man kan fritt få använda,
de är inte upphovsrättsskyddade mer än att man bör ange källan de kommer
ifrån. Dessa bilder kan man hitta på denna adress:

http://www.flickr.com/photos/tekniskamuseet/collections/72157629532392247/

Christian Stödberg
christian.stodberg@me.com

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 49, 1 februari 2013

Världens äldsta (?) fungerande TV från 1936

Bild11

På youtube kan man se en demonstration av en TV-mottagare från
1936 som fungerar. Det är en Marconi EMI modell 706904.
Den är försedd med ett runt katodstrålerör. Länken man går in på är:

http://www.youtube.com/watch?v=lJYCWjt0rkk

När Du ändå är inne där så passa på och titta på gamla engelska och tyska
TV-program från 30- och 40-talet. De har oftast en bra ljudkvalitet men även en
förvånansvärt hög bildkvalitet och är verkligen sevärda!

Tipstack till Jan Broms!

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 49, 1 februari 2013

Røst sa tack och adjö på nyårsaftonen!

Norkring släckte på nyårsafton på uppdrag av NRK ned mellanvågssändaren Røst på
675KHz utanför Lofoten och Bodö i Nordnorge. Det är den sista mellanvågssändaren
i Norge bortsett från den i Langyearbyen på Spetsbergen, Svalbard på 1485 kHz.
I aprilnummret av Nyheter från Radiomuseet nr 51 kommer en längre artikel om det
norska lång- och mellanvågsnätet.

Christian Stödberg
christian.stodberg@me.com

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 49, 1 februari 2013

 

BLT 14 januari 2013
BLT 14 januari 2013

Efter kontakt med Riksantikvarieämbetet ang. ärendet om Sölvesborg mellanvåg
så var beskedet något dystert. Riksantikvarieämbetet går som regel på Länsstyrelsens
beslut. Länsstyrelsen är statens förlängda arm. Eftersom Länsstyrelsen i Blekinge Län
i detta fall, redan har avslagit en begäran om kulturminnesmärkning p.g.a. Teracom
och markägaren motsatt sig detta, kan inte Riksantikvarieämbetet köra över
Länsstyrelsen i Blekinge Län. RAA har inget sådant mandat.

Jag fick rekommendationen att kontakta Sölvesborgs kommun. Brevet som skickades
iväg till Riksantikvarieämbetet och senare till Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap, har nu i lite redigerad form skickats till Sölvesborgs kommun. Eftersom
kommunen tidigare har ställt sig positiv till ett bevarande så hoppas vi på ett positivt
besked från kommunen. Annars ser det mycket mörkt ut för stationen om inte någon
intressent som vill hyra in sig eller köpa stationen kommer i elfte timmen

Bild10

Christian Stödberg
christian.stodberg@me.com

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 49, 1 februari 2013

En helt ny geocache nära Järnbrottsändaren

Geocachesymbol-1224Den heter Göteborgs Rundradiostation (MMT#60) En utförlig beskrivning finns i geocachebeskrivningen.

Jan Cardell har släppt en ny geocahe med radiohistorisk anknytning, som snabbt blivit en favorit (om än något svårhittad) bland västsvenska geocachare.

Här är en länk till cachen:
http://www.geocaching.com/seek/cache_details.aspx?guid=813def1b-7837-4526-8548-310adadd7c65

Lennart Nilsson
odenback@telia.com

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 49, 1 februari 2013

Efterlysning av Fiskhamnsrapporten

Sista radioprogrammet över Järnbrottssändaren 1984 var fiskhamnsrapporten. Jag har förgäves försökt att hitta någon inspelning av en fiskhamnsrapport utan att lyckas med detta. Kan någon läsare hjälpa till med detta vore det mycket trevligt. Vad sägs om att åter kunna höra fiskhamnsrapporten över 981 kHz mellanvåg på Radiomuseet?

Lars Lindskog
l.lindskog@hem.utfors.se

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 49, 1 februari 2013

Bilder från Göteborgs rundradiostation i Järnbrott 1951-1984

Avståndet mellan de 130 meter höga halvvågsmasterna var 95 meter = 1/3 våglängd.
Avståndet mellan de 130 meter höga halvvågsmasterna var 95 meter = 1/3 våglängd.

År 1951 ersattes sändaren 10 kW-sändaren på Änggården av den nya storstationen i Järnbrott på 150 KW.

Jag minns inte vem som höll invigningstalet men jag minns orden som fälldes:
”Med denna nya radiosändare har tekniken kommit så långt att det nu är radiomottagarna som måste förbättras”

Bild: Tekniska museet
Bild: Tekniska museet

Interiör från den imponerande sändarsalen. Kontrollbordet till vänster, sändaren till höger.
I bakgrunden instrumentering för krafttillförseln.

Blockschema över sändaren. Effekten in till sändaren var 450 kW, antenneffekten var 150 kW
Blockschema över sändaren. Effekten in till sändaren var 450 kW, antenneffekten var 150 kW
En av radiomasterna samt kyltornet             Bild: Tekniska museet
En av radiomasterna samt kyltornet Bild: Tekniska museet
Antenn med toppspröt för injustering av våglängden 981 kHz / Sändarens täckningsområde
Antenn med toppspröt för injustering av våglängden 981 kHz

 

Bild6
Sändarens täckningsområde

 

 

Bild från entrén till sändaren       Bild: Tekniska museet
Bild från entrén till sändaren Bild: Tekniska museet
80 KW slutrör från sändaren monterad på Radiomuseet av Lennart Nilsson Bild: Lars Lindskog
80 KW slutrör från sändaren monterad på Radiomuseet av Lennart Nilsson
Bild: Lars Lindskog

På Wikipedia finns en mycket informativ artikel om mellanvågssändaren i
Järnbrott:
http://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6teborgs_Rundradiostation

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 49, 1 februari 2013

Nästa deadline för Nyheter från Radiomuseet är Onsdagen den 27 mars.

Vidarebefordra gärna Nyheter från Radiomuseet till vänner och bekanta, om Du vill sprida kunskap om Radiomuseet och allt det vi sysslar med här! Skriv, ring eller meila Dina tankar och idéer inför Radiomuseets framtid. Kanske är det något som Du själv skulle vilja vara med och arbeta med. Välkommen även med bilder, kommentarer och inlägg både till Audionen och till Nyheter från Radiomuseet! Vi ser verkligen fram emot att få dessa! Audionen                                                             Nyheter från Radiomuseet Sven Persson                                                          Lars Lindskog sven.sm6ahu@telia.com                                       l.lindskog@hem.utfors.se

Den unika radiosändaren som splittrades

 rm04635a_redigerad-4

K G Eliassons radiosändare byggdes 1923 och var i drift som
rundradiosändare fram till den första januari 1925 då Radiotjänst började
sända över Telegrafverkets nya sändare på 0,5 kW. Denna sändare, som
var monterad i K G Eliassons fastighet på Vallgatan 8, sände med 300W på
mellanvåg 460 meter (652 kHz).

Mer information finns under RM 4635 och RM 4681www.radiomuseet.se

tm51000-428_redigerad-1

Detta är en bild på K G Eliassons radiosändare som den såg ut när den
hängde i radiohuset vid Delsjövägen. Den startades i samband med
invigningen av radiohuset 1970 och sattes ånyo i drift i samband med att
Erik Bergsten 1982 spelade in ett Tekniskt Magasin som handlade radions
utveckling.

År 1995 skulle lokalradion flytta in i radiohuset vid Delsjövägen och då rev
man den vägg på vilken sändaren var monterad varför sändaren togs ned.

Samma år skrev Göran Jemtsjö på Riksradion nedanstående brev:

eliasson-600

I detta brev, som är sänt som en information till Radiomuseet med attention
Björn Wallander, meddelas att Kjell (Hammar) på Riksradion beslutat att
deponera K G Eliassons laboratorium (= radiosändare med tillbehör) till
Radiomuseet i Göteborg 1995-08-31.

Men vad hände egentligen?

Sändarens slutsteg dvs den övre delen av det som syns på bilden
hamnade på Radiomuseet tillsammans med marmorskivan med de fyra
motståndslamporna.

Vad hände med den undre plattan där lågfrekvensförstärkaren och
modulatorn var monterade och vad hände med de K G Eliassons två
kolkornsmikrofoner?

Vi har gjort en omfattande undersökning för att få tag i den eller de personer
från Riksradion och från Radiomuseet, som var involverade med
transporten av sändaren från Radiohuset till Radiomuseet för att därigenom
försöka nå klarhet i frågan varför man inte tog med sig resten av sändaren
från radiohuset. Ingen av alla som vi talat med minns någonting av det som
skedde med sändaren 1995.

Jag behöver Din hjälp!

Vet Du någonting om detta eller känner någon person som Du tror skulle
kunna kasta ljus över detta så ber jag Dig att höra av Dig så snart som
möjligt till mig. Vi har en gemensam skyldighet gentemot Göteborgs
radiohistoria att reda ut det här!

Lars Lindskog

Artikel ur Nyheter från Radiomuseet nr 46, 1 november 2013