Fartygsradio, viktig för säkerheten till sjöss.

Internationella konferenser om trådlös kommunikation till sjöss hölls 1903 och 1906. Bolaget Marconi hindrades från att få monopol på området, då alla kustradiostationer blev skyldiga att vidarebefordra alla fartygsstationers telegram oberoende av radiostationernas fabrikat.

Regler för nödtrafik antogs, t.ex. kom man överens om nödsignalen SOS, samt att fartygsradiostationer skulle betjänas av certifierade telegrafister. Internationella konferensen 1912 hölls några månader efter katastrofen med Titanic. Det innebar ytterligare regler för sjösäkerhet mot bakgrund av erfarenheterna från olyckan, bl.a. krav på ständig passning av telegrafi-nödfrekvensen 500 kHz på alla fartygsradiostationer, samt extra nödsändare med reservkraft för minst 6 timmar på större fartyg.

Kommunikationsmetod för fartygsradiostationer var från början enbart telegrafi på långvåg, med gnistsändare och kristallmottagare, du kan se flera exempel på hyllorna. Men med rörsändarnas intåg i början av 20-talet började även telefoni på långvåg, och senare samma decennium började fartyg även att utrustas för telegrafi på kortvåg.

Några fartyg i oceanfart utrustades för telefoni på kortvåg under senare delen av 30-talet, bl.a Svenska Amerika Linjens Gripsholm och Kungsholm, och delar av deras radioutrustning finner du på denna avdelning

Amatörradiohistoria

Ett QSL-kort från amatörradions tidiga dagar, tagit från en Audionenbidrag från Krister Ljungqvist i 2002. Stationen som syns på bilden tillhörde Göteborgs Industrimuseum och har varit utlånat till Radiomuseet.

Vid den här tiden hade amatörradion ”kommit i gång”, så till vida, att med rundradions genombrott, rör och andra delar blivit lättare tillgängliga. Skaparglädje blomstrade såväl vad beträffar det radiotekniska, som ”snickeriet”.

Vid det här laget är stationen återlämnad till sin kommunala ägare, och vi har i stället en alldeles modern amatörradiostation som kan användas av så väl medlemmar som besökare. Så imponerande att man idag skickar QSL-kort precis som man gjorde 1927!

Jonsson

Amatörstation 1920-talet
Amatörstation 2000-talet





QSL-kort 1920-talet
QSL-kort 2000-talet

Jakten på det perfekta ljudet snart hundra år gammal.

År 1935 började det engelska uttrycket high fidelity användas i Sverige, som benämning på produkter med ljudåtergivning av hög kvalitet. Termen låg helt rätt i tiden då radioapparater såldes i större antal, biografer började visa ljudfilm och musikskivor spelades in med ny teknik. Om detta berättar Alf Björnberg, professor i musikvetenskap, i skriften ”En trovärdig illusion av musik”, som går att ladda ned gratis på Göteborgs universitets hemsida. Intresset för högtalare och liknande med hifi-kvalitet kulminerade på 1980- och 90-talet, för att senare alltmer ersättas av produkter där ljudkvalitet inte är det viktigaste.

http://mediehistorisktarkiv.se/bocker/en-trovardig-illusion-av-musik-den-svenska-hifi-kulturens-uppgang-och-nedgang/