Maritexstart Maritex kustradio Maritex fartyg Maritex broschyrer Maritex bilder Maritexslut

Maritex historia

Du har kommit till sidan för Maritex historia. Här finns dokument och bilder som har samlats ihop av Margareta Henricsson och Lars-Olof Ternström SA6LOT. Vi var med tidigt i utvecklingen av Maritex, men vi var inte med när idén kom upp. Tyvärr finns nästan inget underlag från den tiden kvar. Olof Lundberg och Alf Persson var huvudmännen bakom Maritex-tjänsten. Dom var anställda på Televerkets Radiokontor i Göteborg (RoVa). Televerket hade monopol på installation och underhåll av radiokommunikations-utrustning på svenska fartyg. Kontoret installerade och servade fartygsradio på alla svenska fartyg runt om i världen. När fartygen blev större blev informationsmängden till och från fartygen allt större. Samtidigt ökade rederiernas behov av att rationalisera verksamheten.
Alf Persson och Olof Lundberg insåg möjligheten att automatisera radiokommunikationen.

Det ursprungliga teamet som arbetade med Maritex var Olof Lundberg, Alf Persson, Margareta Henricsson, Björn Eriksson, Åke Johansson, Lennart Asp, och Mats Nilsson.
Åke Johansson kom tidigt in i projektet och var tillsammans med Björn Eriksson drivande bakom utveckling av hårdvaran för både kuststation och fartygsradioutrustningen.

Björn och Mats har lämnat oss och därmed är väsentlig information borta. De som bidragit till insamlingen av dokumenten och bilderna är Olof Lundberg, Alf Persson, Lennart Asp, Åke Johansson, Per-Erik Sahlén samt några av telegrafisterna som använt Maritex däribland Dag Johansson.

• Detta utdrag ur Audionen nr 1 2006 ger en historieberättelse över Maritex.
• I detta utdrag ur Audionen beskriver Rolf Classon fartygsradions utveckling.
• I denna artikel beskriver Gösta Bengtsson utvecklingen av sjöfartsradio från 1945 – 1988.
• Här finns en sammanställning av milstolpar och viktiga händelser under Maritex’s livstid.
  

Vad är Maritex

Under 1960-talet blev telex en vanlig kommunikationsmetod på land och redarna ville överföra telexmeddelanden till fartyg via kortvågsradio. Televerket radio i Göteborg utvecklade ett system för automatisk telextrafik till fartyg. Detta system kallades för MARITEX som står för Maritim Telex. Så här skriver Alf Persson om Maritex.
Denna artikel av Alf Persson och Olof Lundberg i TELE nr 3 1970 ger en bra bild av systemuppbyggnaden av Maritex.

I datorrummet på kustradiostationen i Onsala möttes ny och gammal teknik. Datorn styrde samtliga funktioner som tidigare hade manövrerats helt manuellt t.ex frekvensval, modulationstyp m.m datorn var inkopplad på det svenska telexnätet. Alla Maritex abonnenter blev anslutna till den för Maritex reserverade nummerserien 26000. Här mötte den digitala världen den analoga.

SM0AOM Karl-Arne Markström har skrivit en artikel om Telex/Maritex den finns att läsa här.

Maritex tidiga utveckling

Här beskrivs vad det var som låg bakom utvecklingen av Maritex samt hur Maritex utvecklades på Radiokontoret i Göteborg (RoVa), här finns även några dokument och anekdoter som beskriver den kreativa miljön och andan som rådde på Radiokontoret under denna tiden.

Rederierna ställde ökande krav på effektivisering/logistik och ett behov att samla in data från fartygen såsom fartygets hastighet, bränsleförbrukning m.m. Detta ställde ökande krav på telekommunikationen och ett behov att även sända över digital data. Televerket Radio stod för kommunikationsutrustningen på fartygen under denna perioden. Därför vände sig rederierna till Televerket Radio om önskemål av modernisering av utrustningen på fartygen.

Televerket Radio samarbetade med alla större svenska rederier för att ta fram ett system som fyllde deras behov av kommunikation. Telex var en global tjänst som fanns på de flesta kontoren. Med Telex kunde man även utföra vissa bankärenden och då var det naturligt att man ville använda Telextjänsten till fartygen. Problemen med att överföra tjänsten via radio och att få den automatisk löstes med hjälp av Maritex systemet.

Televerket Radio var engagerad i olika internationella standardiseringsorgan såsom CIRM CCIR, ITU. Detta var viktigt för att få acceptans av tjänsten globalt och att få in den funktionalitet som önskades.

Nedan finns ett antal dokument som försöker beskriva den tidiga utvecklingen av Maritex.

• Dator till sjöss är en artikel från Salénrederierna om hur Sea Sovereign utrustas med modern teknik. Läs artikeln här.
• Olof Lundberg beskriver här om lite tidiga tester som utfördes på Kungsholm, Saga och Sea Sovereign. Läs här.
• En av dom första riktiga testerna av Maritex utfördes på skärgårdsbåten Storskär på början av 70-talet i samband med en CIRM konferens i Stockholms skärgård. Här finns några bilder från denna konferens. Förbindelsen mellan Storskär och Göteborg radio gick via Karlsborg (Kråk).
• Miljön i vilken Maritex utvecklades var väldigt speciell och kreativ och det var högt till tak. Åke Johansson har skrivit denna minnesanteckning om miljön i slutet på 60-talet. Läs den här. Practical jokes tillhörde vardagen, denna minnesanteckningen av Alf Persson (Per) fångar några av alla dom skämt vi utsatte varandra för. Läs den här.
  Utvecklingsmiljön var en typisk mansdominerad ingenjörsmiljö.
  Läs om hur Margareta Henricsson upplevde att vara den första kvinnliga ingenjören att arbeta där. Läs här.
• Kuriosa – En störning
• Kuriosa – Kan datorn prata
• Kuriosa – Åke J, Margareta H, Ella-Maj S berättar om arbetsmiljön på Televerket Radio. 🔈
• Kuriosa – Ingvar H berättar om uppbyggnaden av antennsystemet i Valda. 🔈

Maritex systemets uppbyggnad

Här beskrivs Maritex systemet på en nivå som är gemensam för både fartygsstationen och kuststationen såsom ARQ m.m.

Maritex är ett helautomatiskt telexsystem som bygger “store and forward” principen där meddelanden först mellanlagras i systemet innan det vidarebefordras. Radio förbindelsen är baserad på CCIR specificerad simplex-ARQ.
ARQ:n (Automaic ReQuest) används för att säkerställa att översänd information inte förvanskas eller att informationen kan avkodas av obehörig på ett enkelt sätt. ARQ:n är placerad mellan teleprintern och radioutrustningen. Hur ARQ-signaleringen fungerar kan man läsa i dokumentet “CCIR Recommention 476” nedan.
Maritex systemet använde frekvensband inom kortvågsbandet (4, 6, 8, 12, 16, 22 och 25 MHz) inom varje frekvensband användes ett antal kanaler, frekvenserna är beskrivna här. Både mottagare och sändarfrekvens programmerades in i systemet och man lyssnade enbart på dom frekvenser som radiokonditionerna tillät beroende på tid på dygnet m.m. Dessa inprogrammerade frekvenser scannades av med med ett intervall på några sekunder. Kusstationen sände ut en fasningssignal som användes för att avgöra om frekvensen var ledig eller ej. Här kan man lyssna på hur kommunikationen lät över radiovian. Varje Maritex abonnent fick fick ett unikt “SelCall” nummer som programmerades in i ARQ:n, detta nummer var sedan kopplat till abonnentens telexnummer. Göteborg Radio hade 26000.

Systemet kunde förutom den normala ARQ moden även använda en broadcast mode FEC (Forward Error Correction) som användes för bl.a SAX presset som var en nyhetsbullentin som sändes ut från Göteborg Radio.

80-90% av all trafik avvecklades inom 2 timmar mellan fartyg/kuststation, motsvarande siffra för morse trafik var 30%. Kostnaden för Maritextrafik var ungefär hälften av motsvarande trafik på satellit.

• System overview är ett dokument som beskriver huvuddragen i systemet.
• CCIR Rekommendation 476 beskriver ARQ signaleringen i detalj.
• Här finns diverse reklam broschyrer och annan information över systemet.
• Trafikhandbok för Maritex utgiven 1992 på Portugisiska.
• Ovanstående trafikhandbok översatt till svenska. (OBS! dokumentet kan innehålla översättnings fel).

Maritex Kustradiostation

Datorn som styrde Maritex kuststation var en PDP11/20. Den lanserades 1970 och hade en unik bus med interrupt signaler som kunde hantera realtidssystem vilket Maritexsystemet var i allra högsta grad beroende av. Operativsystemet var mycket primitivt och nya drivrutiner måste programmeras i assemblerkod. Datorn byttes senare ut till en PDP11/34 som hade ett bättre operativsystem. Läs mer om minidator-eran här.

Maritex kuststation består av dels sändarstationen placerad i Vallda och dels mottagarstationen som var placerad i Onsala.

Sändarstationen var utrustad med Marconi sändare av typ H1100, här syns dom sex sändarna för frekvenserna 4, 8, 12, 16, 22 och 25 MHz som var placerade i Vallda. Sändarna hade en uteffekt effekt av 7.5 kW PEP. Här finns datablad på sändaren. Sändarantennerna var placerade i Vallda och syns på denna bilden. Ingvar Helldal har skrivit detta dokumentet om riktantennerna som användes för Maritex i Vallda.

Mottagarstationen med sina antenner var placerade i Onsala för att minimera störningar från Vallda. Som mottagare för Maritex användes i början kristallstyrda mottagare från Frederick Electronics Corporation modell 1500A. Här finns datablad på mottagaren. Mottagarna syns monterade i en rack tillsammans med styrutrustning på denna bilden. Förutom dessa kristallstyrda mottagare användes gamla hederliga Hammarlund mottagare av typ SP-60. Mottagaren kan ses nedtill på denna bilden.

Den digitala utrusningen såsom PDP11, ARQ och all styrutrustning för antenn m.m var placerad i Onsala. All utrustning på denna bilden förutom ARQ:n STB75 är konstruerad och framtagen på RoVa och var placerad i det s.k Maritex-rummet i källaren på stationen.

• Här beskriver Wikipedia Kuststationens uppgift.
• Denna sida ger en mer ingående bild av arbete och teknik på Kustradiostationen.
• Denna Youtube Video ger inblick i arbetet på SAG. Maritex omnämns på flera ställen.
• I denna trevliga artikeln skriven av SM5GXQ Peter Lindquist beskriver han hur det var att arbeta på Göteborg Radio. Den ger även en bra bild av tekniksprånget från Telegrafi till Rakel.
• Kungsbacka Närradios webbsida beskriver SAGs tidiga historia här.

Maritex Fartygsradiostation

Här kommer fartygsradiostationen beskrivas. Dokumenten nedan ger en inblick i dom olika versionerna av fartygsstationen och hur den första Maritex utrustningen för fartyg togs fram på Radiokontoret i Göteborg. Utvecklingen på datorområdet skedde snabb under den perioden Maritex togs fram så dom dom olika versionerna är uppbyggda av helt olika tekniker. Den första generationen var uppbyggd av diskret TTL-logic den andra generationen M78 var uppbyggd av en minidator från Digital PDP11/03 och LSI11/23 den tredje version som Standard Radio tog fram MX80 var microprocessor bestyckad med en Zilog Z80 processor. Över tiden har även andra tillverkare såsom S.P radio tillverkat Maritexutrustning.

• På denna sidan finns en mera ingående beskrivning av dom olika Maritex generationerna.
• Fartygsradion under ny flag. En artikel i Televerket Radio tidning “NUMMER ETT” nr13 1988.
  

Maritex Systemets Vidareutveckling

Maritex blev en stor succé och hade som mest c:a 2800 terminaler installerade på fartyg runt om i världen. Maritex omsättning under sina 30 år var c:a 400 miljoner. En stor del av framgången berodde på att man samarbetade både nordiskt och globalt. Detta för att kunna hantera den stora trafikmängd, dessutom gav samarbetet även ett bättre utnyttjande av radiovian då man kunde utnyttja radiokonditionerna för dag/natt bättre.

• 1983 startade det Nordiska samarbetet.
• 1986 startade den första utomeuropeiska fjärrstyrda stationen i Panama.
• 1990 startade samarbete med Pilippinerna (Manilla).
• “All time high” för Maritex. Artikeln finns att läsa här
• 1992 startade samarbete med Argentina. Här undertecknar Kjell Markström avtalet.
• 1993 utökades möjligheten att sända trafik med hjälp av en PC och ett modem till handelsfartygen, det tillkom även möjlighet att använda e-mail samt FAX i Maritexsystemet. Se denna artikel.
• 1995 startade sammanarbeta med två kuststationer i USA (San Fransico, ??).
• 1996 startade samarbete med en kuststation i Kina. Här undertecknar Kjell Markström avtalet.(Guangzhou).

Maritex fann en marknad även utanför handelsflottan där man behövde ett system som var säkert och lättanvänt. Ambassaden i Hanoi utrustades med Maritex strax efter krigsslutet då det inte fanns mycket kvar av infrastrukturen i landet. SIDA hade ett hjälpprogram med Vietnam och behövde kommunicera säkert med UD i Sverige. Här finns en bild från ursprungliga ambassaden, ambassaden hade en 12 elements Yagi antenn för kommunikation mot Sverige. Installationen i Hanoi var snarlik en installation på ett fartyg men senare togs det fram ett mer portabelt system som byggde på ARQ- enheten M87 som var en mera integrerad enhet. Systemet fick namnet STATEX. Här finns ett QSL-kort från en svensk radioamatör SM7DSE som medverkade på en expedition på sydpolen där STATEX användes. Detta utdrag ur QST nr 11 1989 beskrivs den svenska Antarktisexpeditionen.
Maritex kom även att används på oljeplattformar här finns en artikel om hur Maritex användes på oljeriggen Safe Lancia.

Televerket Radio hjälpte det Spanska Televerket i Madrid runt 1985 att bygga upp ett semi-manuellt system som fick namnet Mantor. Systemet var uppbyggt kring en micro PDP med SW skriven i Pascal. Systemet hade tre ARQ:er samt tre operatörsplatser. Operatörerna kopplade manuellt upp förbindelsen mellan fartyg och land-telex. (Erik Anmo, Mats Nilsson, Olof Nellgård och Lennart Asp arbetade bl.a med detta projektet).

Medical Help var ett system som för att komma i kontakt med sjukvårdspersonal i land, systemet använde Maritex för att snabbt och säkert överföra information.

Detta utdrag ur Radiomuseets tidning Audionen nr 1 2006 kan man bl.a läsa om Maritex utveckling.

I broschyren “Kommunikation till Sjöss” beskriver rederifolk hur dom upplever Maritex ur några olika synvinklar. Broschyren hittar du här.

Som kuriosa kan nämnas att Maritex kom att användas flitigt av Grekiska fiskebåtar för att rapportera in sin fångst.

Telegrafistens nya roll när Maritex tar över

Telegrafistens roll på fartyget ändrades drastiskt när Maritex installerades. Många administrativa arbetsuppgifter kunde flyttas till rederiets kontor. Fartyg på kustnära rutter tilläts att segla utan telegrafist om man hade Maritex ombord.

Så här kunde det vara att jobba som telegrafist.

• Maritexuppgifter ombord på Gripsholm
• Dag Johansson beskriver sitt jobb som telegrafist
• Gnist till sjöss av Börje Lundqvist SMSEAJ

The Bitter End – Maritex avvecklas

Följande artikel var införd i QTC nr4 2001 av SM6NM, Lars Kålland

MARITEX UPPHÖRT

Den 31 december 2000 upphörde MARITEX. Detta uppmärksammades 2001-01-25 med en samling Telia Mobile i V:a Frölunda, där de som haft anknytning till MARITEX var inbjudna.
MARITEX-systemet framtogs helt av dåvarande Televerket Radio’s egna tekniker.
Telexförbindelse med prov på M/S Kungsholm redan 1964 med ytterligare prov på M/S Sea Sovereign år 1969 och MARITEX togs i kommersiellt bruk 1972-06-01. Man trodde då att det skulle komma att finnas i 10 år, men det blev istället c:a 30 år.
MARITEX-systemet blev internationellt uppmärksammat och hade som mest 2800 fartyg som kunder. 1983 blev systemet nordiskt. Ekonomiskt har Maritex varit en god investering för Televerket Radio med intäkter på över 400 miljoner kronor under dessa 30-talet år som systemet har varit igång och med mycket god lönsamhet, då det krävde mycket lite personal.
Det var också det sista trafikslaget av Göteborg Kustradio SAG tjänster som nu slutligen upphörde. Sedan 1995 har MARITEX drivits av Mobila Satellittjänster inom Telia Mobile.
Inmarsat har under många år varit avdelningens kärnverksamhet och MARITEX har under de senaste åren haft en mindre betydelse för den totala verksamheten.

• Här finns bilder från avskedsfesten.

Maritex Systemets Spinnoff produkter

Maritex har drivit utveckling av många andra produkter här är två exempel.

• NAVTEX – länk till wikipedia sida.
• MOBITEX – länk till historebeskrivning.
  
  Maritex användes i början av MOBITEX utvecklingen för att testa signaleringen på 80MHz bandet med en hastighet av 100 b/s.

Osorterade bilder från Maritex epoken

• På denna sidan finns samlat diverse Maritex bilder

Maritex Utrustning på Radiomuseet

På Radiomuseet i Göteborg finns några olika Maritex terminaler att beskåda dessutom finns viss utrustning på museet som varit placerad på Göteborg Radio, SAG såsom Teleprintrar m.m

På museet finns ett stort bibliotek med mycket material som är knytet till Maritex, här finns manualer och servicehandböcker till den mesta Maritexutrustningen. Här finns även personaltidningar såsom SaltSagt att läsa.

På museet finns följande Maritex utrustning:

• Sailor Maritex station
• MX80/R5000M med teleprinter T1000
• STB75
• ST1610
  
  (Museet saknar ARQ:n M78 samt RoVa Kontrollenhet är det någon av läsarna som har tips om vad vi kan hitta dessa är vi tacksamma om ni hör av till museet)
  

Sidan är reviderad 2023-02-02