MORSETELEGRAFEN

MorsetelegrafI vårt förra nummer frågade vi vad är detta för en morsetelegraf och fick omedelbart tre intressanta svar.

Karl-Gustav Strid, Karlstad, skriver:

Det var roligt att se telegrafapparaten i den vackra trälådan. Jag har undrat ibland om någon sådan har överlevt till vår tid och rentav om man skulle kunna bli ägare till en sådan.

Detta är “transportabel telegrafapparat typ MD 100”, tillverkad av L. M. Ericsson & Co. Man finner den t.ex. i firmans Huvudkatalog, 6:e editionen, section M (“Apparater för telefonering och telegrafering i fält”), 1910. Jag skulle gissa, att modellen är tillkommen redan omkring 1890.

Jag bifogar två bilder; den ena klippte jag ur katalogen, den andra har jag vid något tillfälle
hämtat på nätet.

Jag noterar att Kungl. Telegrafverkets emblem finns präglat på apparatlådans framsida.
Detta talar för att apparaten på sin tid har använts inom Telegrafverket.

Karl-Gustav Strid

Bild2

Bild3

 

 

Bengt Svensson, Stockholm, skriver:

Det är en militär fälttelegraf från mitten av 1880. Bifogar katalogutdrag från LM Ericsson år 1889. Jag har också en i fint skick.

Hälsningar,
Bengt Svensson, SMØUGV

Bild4

Bild5

Bild6

Bild7

Kenneth Wikberg, Göteborg, skriver:

Beträffande telegrafapparaten så tror inte jag att denna är gjord av Ericsson. Finns Ericssons namn på apparaten. Mina kunskaper efter att ha samlat telegrafnycklar sedan 70-talet- säger mig att jag tror att det är en Fransk apparat gjord av firma Digney.

Kenneth Wikberg

 

Så till frågan, vem uppfann radion

Bild8Här kommer ett svar från Karl-Gustav Strid på Magnus Hansens fråga NfR:s marsnumer

Jag läste Din förfrågan i “Nyheter från Radiomuseet”. Att reda ut prioritetsförhållandena är inte helt enkelt — det hände mycket åren runt 1895. Många förslag till trådlös kommunikation kom upp i slutet av 1800-talet, och flera av dessa finns beskrivna i patent, som aldrig kommit att omsättas i fungerande kommunikationssystem.

Både Popov och Marconi föregås av den engelske fysikern Oliver Lodge. Redan 1891–1892
hade Lodge använt Branlys rör (för vilket han införde namnet “kohärer”) som en känslig
detektor för hertzska vågor. I en minnesvärd föreläsning i Royal Institution 1894-06-01 (“The Work of Hertz and Some of His Successors”) i anledning av Heinrich Hertz’ frånfälle
demonstrerade han en kombination av Hertz’ gnistsändare med en mottagare byggd på
Branlys rör.

Föreläsningen åhördes av tidens ledande fysiker, bl.a. professor Agusto Righi från Bologna,
som sedan kom att upprepa demonstrationen inför ett auditorium där Guglielmo Marconi
ingick. Vad Lodge visade var en faktisk överföring av information trådlöst. Marconis
avgörande insats bestod i att han införde antennen, som i realiteten innebar att sändare och mottagare blev avstämda till samma våglängd.

Aleksandr Popov hade — som jag förstår det — fått sin inspiration från Lodges
vidareutveckling av Hertz’ rön. Popovs tidiga arbeten med Branlys rör avsåg en åskdetektor, en anordning för att på avstånd kunna förutsäga annalkande oväder.

År 1894 (eller möjligen 1895) demonstrerade den bengaliske fysikern Jagdish Chandra Bose i Kalkutta trådlös överföring i millimetervågområdet (60 GHz). Jag vet inte om Bose hadeåhört Lodges föreläsning, men denna var vi tiden publicerad i Proceedings of the RoyalInstitution.

Emellertid finner man i litteraturen tidigare beskrivningar av trådlös signalöverföring. Sålunda skall dr Mahlon Loomis i West Virginia redan år 1866 ha överfört signaler genom antenner uppsända med drakar under åskväder. Tyvärr saknas samtida vittnesbörd om experimenten. Loomis erhöll år 1872 det amerikanska patentet 129,971 för sin uppfinning; dessvärre är patentbeskrivningen synnerligen knapphändig och möjliggör ej rekonstruktion av uppfinningen.

Professor Amos Emerson Dolbear vid Tufts University i Massachusetts erhöll år 1886 — efter praktiska förevisningar — det amerikanska patentet 350,299 på en uppfinning av trådlös telegrafi. Jag har tyvärr inte sett patentskriften, men det är belagt i litteraturen att Marconi köpte patentet, eftersom detta eljest skulle ha legat i vägen för honom.
Så: vem uppfann radion?

Karl-Gustav Strid

Magnus Hansen tackar för svaret:

Du tar upp just det som jag ville belysa med artikeln.
Frågan är också, varför står Marconi som uppfinnaren av radion i de flesta historieböcker,
trots att andra var före och trots att Marconi stal patent då han var elev hos Tesla.

När Marconi experimenterade med gnistsändare, så experimenterade Tesla med mer
komplexa kretsar och kunde fjärrstyra en båt. Sentida rekonstruktioner har visat att Teslas kretsar var betydligt mer komplexa än vad man tidigare trott. USA:s högsta domstol fastslog att Marconi nyttjat Teslas Patent, vilket medförde att Marconis patent ströks.

I de flesta historieböcker hyllas Marconi, i skolor lärs det ut att Marconi uppfann radion Osv… Man ska komma ihåg att mycket var och är politik för vem som ska hyllas för samma insatser. USA vill inte hylla ryssar Te.x. Där är glödlampan ett lysande exempel.

Sedan är ju en diskussion var man ska dra gränsen, vad räknas till radio och vad räknas till
annat. En del av dem tidiga försöken hade en räckvidd på någon / några meter.
Dolbear skrev i sitt patent att signalerna skickas genom marken (om jag minns rätt).
Om det var så, räknas det då som Radio? Andra påstod att de lyckats med radioöverföring,
men saknade vittnen och teknisk dokumentation.

Diskussionen kan föras djupare och bredare som man vill. Men om man ska välja ut en
person, som fadern till radion så är min personliga åsikt att Tesla är bättre alternativ än
Marconi.
– Han la grunden för den moderna radion.
– Hans försök har blivit teoretiskt och praktiskt bevisade.
– Han har upprepat samma experiment flera gånger med samma resultat.
– Många försök är väldokumenterade.

Varför står Marconi som skaparen av radion i uppslagsverk, i många läromedel, i museer
osv, trots domen i USAs högsta domstol. Tesla och andra nämns knappt och oftast inte alls.
I de läromedel för universitet jag sett i, nämns Tesla bara i förbifarten för asynkronmotorn och att han fått enheten för magnetisk flödestäthet döpt efter sig. Dolbear har jag läst om i någon äldre uppslagsbok.

Jag kan tillägga att jag inte är säker att just Tesla ska hyllas som nr 1, men att jag tycker av det lilla jag kan, att Tesla är bästa alternativet, om man ska utse en.
Magnus Hansen 070-666 21 49