Mitt intresse för radio väcktes av min farbror Ragnar som var DX-are, vilket gjorde att även jag började skicka lyssnarraporter till BBC, Voice of America och HCJB m.fl.
Sjöfartsintresset väcktes av en gosse i byn som var mässuppassare i handelsflottan. Det lät ju väldigt spännande.
Sommaren 1959 tog jag hyra som mässuppassare på ett litet s.k. paragraffartyg som hette Hermia och gick mellan Göteborg och Edinburgh. Det blev 10 resor innan skolan kallade.
Sommaren 1960 mönstrade jag som stewardbiträde, i dagligt tal kallad ”hökarhalva på m/s Sunnaren. Där fick jag kontakt med gnisten som verkade ha ett trevligt och intressant yrke.
Detta styrkte mig i att jag tagit ett rätt beslut som skickat in min ansökan till telegrafistutbildningen på sjöbefälsskolan i Göteborg. Hoppet om att komma in var inte särskilt stort, så glädjen stod högt i tak när jag fick telegram om att jag kommit in!
m/s Sunnaren och jag kom till Göteborg från Sydafrika på min födelsedag den 26 september 1960 och den 27:e, fyra veckor för sent, skyndade jag upp för trapporna till skolan på Kvarnberget.
Den 17 maj 1961 tog jag radiotelegrafistexamen (certifikat nedan) och gick nedför trapporna och in på Rederiaktiebolaget Transatlantic där jag träffade Herr Brunnhage som hade hand om telegrafisterna i bolaget. Strax före midsommar ringde han och meddelade att jag skulle resa till Malmö för att mönstra på ett fartyg som hette GD Kennedy. Där var Evert Taubes bror Gunnar Taube befälhavare. Han vikarierade under kustresan för ordinarie befälhavaren Åke Rydin.
Vi gick via Sydafrika till Australien och sedan hemresa via Suezkanalen.
Efter GD Kennedy blev jag gnist på m/s Lommaren i samma rederi. Lommaren gick på Sydafrikatraden och jag hann med 10 resor innan det kom ett brev från Kungliga flottan som tyckte att jag borde göra min värnplikt.
I kustflottan tjänstgjorde jag först på isbrytaren Oden och när isbrytarsäsongen var över hamnade jag på Gålöbasen i Stockholms skärgård på 4:e Mtb-divisionen. En liten båt som man sköt torpeder med och som gjorde mellan 45 och 50 knop. Sedan var det dags för minsveparen Hanö som tidigare gått som understödsfartyg för Islands fisket, men nu höll sig i Nordsjön.
Där var min sjömanstid slut trodde jag. Men
1970 kom en inkallelse till en repetitionsövning
som jag fullgjorde på sjömätningsfartygen Johan Månsson, som nu skulle bli minutläggningsfartyg. Sedan var det slutseglat.
Jag har renskrivit ett dokument jag hittade i radiohytten på museet.
Eftersom originalet är näst intill oläsligt spritduplikat har jag skrivit om den. När jag tog min examen har jag en känsla av att det gick till precis så som det skildras här.
Språket är ju en smula ålderdomligt men det är lite av charmen tycker jag.
Nedan får läsaren ta del av reglerna för provtagning för radiotelegrafistcertifikat.
REGLER FÖR PROVTAGNING FÖR RADIOTELEGRAFISTCERTIFIKAT
a. Mottagningsprovet avlägges först och utgöres av 10 telegram, som nedskrives på
blankett ”Repetitionstelegram” form. Nr 206, ett telegram på varje blankett. Fordran på att inledningen skrives i särskilt avsedda rutor ställes icke.
Ett telegram i mottages i taget och kvittens skall avgivas, t.ex. ~ (lystringstecken) R
126 (telegram nr) och återsignalering av alla med siffror skrivna tal i adress, text och
underskrift samt alla ord eller grupper som man är en aning osäker på, men som man hoppas äro riktiga och tecknet K.
På så sätt kan man undvika omfrågning. Siffrorna i telegraminledning, utan nr, sändes icke, såvida man icke är tveksam på någon grp (grupp). Kvittenserna upptages på remsa å skrivapparat för kontroll av tveksamma fall. Slarva icke med kvittenserna genom att t.ex. sända utdragna R!
Om man måste fråga på något, gör man det innan man kollar. Man återsignalerar alltid tillbaka det eller de ord (grp), som man gjort omfrågning på, så att mottagning med säkerhet blir rätt.
Omfrågning göres i regel med användning av ? (frågetecken) efterföljt av wa (ordet efter) wb (ordet före) bn (allt mellan), aa (allt efter), ab (allt före)
Om man vill fråga på
Inlämningsstationen sänder man ” ? wb nr” eller ”St fr ?” (station from)
Datum sänder man ”date?”
Inlämningstiden sänder man ”time?”
Adressen sänder man ”desta?” (destination) ”adrstn?”
Ordantalet bör man aldrig fråga på, även om man missat det. Man räknar orden och kollar det därigenom erhållna ordantalet. På så sätt kan man undvika en omfrågning eller felkoll.
Obs! Om samma codeord förekommer på flera ställen i samma telegram, och fråga måste göras på något sådant ord, måste man förtydliga sin omfrågning genom att uppgiva 2 ord (grp) i följd.
Tiden är väl tilltagen, varför man hinner se igenom mottaget telegram och ev. förtydliga före kvittens. Längre tid än ½ min bör man dock i regel icke använda. Gissa aldrig! Glöm inte att efter omfrågning eller felkoll sätta in det eller de ord (grp) på rätt plats genom uppföringslinje.
När mottagningen av de 10 telegram är klar, bör man se igenom telegram. Tiden för mottagningen räknas nämligen för sig och sändningen för sig. Dessa tider summeras sedan.
b. Sändningsprovet följer omedelbart efter mottagningsprovet och består i att sända 10 telegram enligt samma indelning som för mottagning. Inga fel får förekomma. Se igenom telegram före provets början! Ingen tvekan får uppstå om vad som sänts. Dagens datum får den prövande själv insätta på provets början.
Man börjar med ~ (lystringstecken) och slutar med + (sluttecken) och K. Det händer ibland, att den prövande glömmer ”+” i hastigheten och sänder endast K efter underskriften eller sista ordet (grp) i telegram. ”Var slutar telegrammet” blir då frågan, varpå den prövande bör återkalla och sända om underskriften (sista ord el. grp), åtföljt av + och K. Man förlorar alltså tid, om man slarvar!
Sänd icke fortare än nödvändigt. Tiden räcker gott. Skulle sändningshastigheten (medeltakten), som under provet räknas av kontrollant, visa sig vara för låg får den provande order ”öka”. För 2. Klass fordras 80-takt, för 1. Klass 100-takt å chiffer och 125-takt klartext. Sänd riktiga gruppuppehåll. Glöm icke att vid felsändning återkalla ordentligt och sända om det sist rätt sända ordet (grp).
omfrågningar. Samma sak gäller felkollationering.
Inga fel få förekomma
Matts Brunnegård text och bild