När Radiotjänst skulle börja sända tv från Stockholm i mitten av 50-talet så hade de först haft försökssändningar från KTH på Valhallavägen under flera år. När Göteborg-tv vid denna tid skulle göra detsamma så hade de sina försökssändningar från Chalmers. Och det var likadant när Radiotjänst skulle börja sända radio i mitten av 1920-talet.
Den klassiska radioadressen Kungsgatan 8 förknippas gärna med radiostarten 1925. Men då existerade inte denna byggnad. Den började byggas först något år senare. Var höll de till och var sände man ifrån före K8?
De första reguljära sändningarna i Stockholm startades 1922, men egentligen hade den allra första radiosändningen med tal och musik genomförts så tidigt som den 1 september 1919. Sändaren var vid det tillfället placerad i kastellet vid Vaxholm och avlyssnades av en grupp särskilt inbjudna via en radiomottagare som fanns hos Telegrafverket vid Brunkebergs torg i Stockholm.
I november 1923 lyckades Telegrafstyrelsen anskaffa sin första, för rundradio särskilt utvecklade radiosändare. Det var en Western Electric-station av den då i Amerika mycket vanliga typen på 500 W. Den installerades i undervisningsanstaltens lokaler på Malmskillnadsgatan där samtidigt den första ljuddämpade studion inreddes.
1. Malmskillnadsgatan 19 B, hos Telegrafverket vid Brunkebergs torg i Stockholm (1923-1925),
Telegrafverket började sända rundradio från sin försöksanläggning på Malmskillnadsgatan 19 B i Stockholm i november 1923. Studiolokalen var 7,8 meter lång, 4,5 meter bred och 2,9 meter hög. I dess anslutning fanns ett kombinerat sändarstations-, förstärknings- och kontrollyssningsrum. Sven Jerring var redan rutinerad för jobbet. Han hade debuterat vid mikrofonen redan tidigare 1923 när han som anställd journalist på Åhlén & Åkerlund blev programledare för förlagets Radiotimme. Sven minns från sin första tid vid Brunkebergstorg: ”Studion var med sina väggdraperier av grågult tyg och sitt virrvarr av ledningstrådar på golvet ingen särdeles anslående lokal. Den måste tvärtom kallas mycket otrivsam och var dessutom trång. Jag förstår än i dag inte, hur den stora orkestern på cirka tolv man kunde få plats och det armbågsrum som Tannhäuserovertyren och Schuberts Ofullbordade kräver. (Jag: Min farfar Erik var där då och spelade). Mellan styckena makade musikanterna ihop sig för att släppa fram högtidstalarna. Jag var samtidigt hallåman, tekniker, telefonvakt och ibland vaktmästare i en person, det räckte”.
Programmen bestod av sång- och musikunderhållning, föredrag, kåserier och uppläsningar. I många fall bekostades de av affärs- och tidningsföretag mot att man vid sändningens början och slut nämnde den arrangerade firmans namn. Verksamheten var alltså baserad på reklam eller sponsring, och bland mer regelbundet återkommande programarrangörer kan nämnas Åhlén & Holms familje-tidning Vårt Hem, Stockholms-Tidningen, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Elektriska Aktiebolaget AEG, Lundholms Pianomagasin, Grosshandlarfirman Martin Öberg.
I december 1923 återutsändes föreställningar direkt från Operans scen, och onsdagen den 12 december 1923 radierades den första offentliga konserten från Stockholms konsertförening. Julottan från Jakobs kyrka 1923 var den första radieringen i världen av en offentlig gudstjänst. Tennysons dikt Nyårsklockorna blev nyårstradition redan nyåret 1923/24, men den första gången blev den sänd redan den 29 december. Stadshusets klockspel sändes första gången på nyårsaftonen 1923. Den sista utsändningen från Telegrafverkets försöksstation blev nyårsvakan, den 31 december 1924. Då flyttades verksamheten till den nya studion som låg lite längre upp på Malmskillnadsgatan, från 19 B till 30.
 |  |
2. Malmskillnadsgatan 30 – Telefontornets adress (1925-1928).
Den 1 januari 1925 räknas som den svenska radions premiärdag. Då börjar AB Radiotjänst sända några timmar om dagen från den nya studion. Den hade en yta av hela 72 kvm och var inredd med sammetsdraperier på väggarna samt en fin matta som täckte hela golvet. Den var perfekt akustiskt byggd. Här förfogade de då 7 anställda över två kontorsrum.
Klockan 10.55 den 1 januari 1925 påannonserades Radiotjänsts första program av Sven Jerring. Det var en högmässa från Sankt Jacobs kyrka i Stockholm som kunde höras i cirka 40 000 mottagare. Man sände först bara under några timmar varje kväll. 1926 utökades sändningarna med en halvtimmas sändning mitt på dagen.
I januari 1925 fanns ca 40.000 licensinnehavare. Vid årets slut hade det hunnit bli 126.000. Rätt snart började man att sända utanför huset också. I mars kom det första reportaget, Vasaloppet. 1927 bildades Radioorkestern under ledning av Nils Grevillius.
Härifrån sände Radiotjänst under tre år, mellan våren 1925 och våren 1928
3, Kungsgatan 8 (byggdes 1927–1928).
Radiotjänst flyttade in i det nybyggda huset, kallat K8, våren 1928. Då disponerade företaget de tre översta våningarna. En våning var kontorslokaler, en användes för studiolokaler och på vinden fanns teknikavdelningen.
Radion började alltså inte sina sändningar från Kungsgatan 8. Så var det med det.
Hans Arnbom
—————————————————————————————————————
Hans Erik Arnbom, född 20 oktober 1952 i Stockholm, var en svensk kompositör, verksam och boende på Östermalm i Stockholm. Han är son till den svenske TV-producenten Arne Arnbom.
—————————————————————————————————————