Radiolänk historik

Tillbaka

Radiolänktornet i Norrköping, Krokek. Betongtorn från länkutbyggnaden under 60-talet.

Under de allra första åren av 1960-talet skedde en mycket snabb utbyggnad av radiolänk i hela landet. Det var analoga radiolänkar både för TV och för telefoni med kapaciteten TV-bild och 1 ljudkanal respektive 960 telefonkanaler per radiokanal. Utrustningarna
var rörbestyckade och arbetade i 4 GHz-bandet.

Under slutet av 1960-talet och i början av 70-talet skedde nästa stora utbyggnad och då med halvledarbestyckade länkutrustningar.
Överföringskapaciteten hade då ökat och var TV-bild
med fyra överlagrade ljudkanaler respektive 1800 telefonikanaler. Utbyggnaden skedde i det så kallade nedre 6 GHz-bandet. För TV:ns del var utbyggnaden betingad av att TV2 infördes i landet.

I och med att man nu fick fyra disponibla ljudkanaler på varje radiokanal lades distributionen av alla ljudradioprogram (FM1-3) över till länk. Tidigare hade dessa distribuerats kabelbundet. TV- och ljudradionäten byggdes upp i hela landet i ett maskformigt slingnät med stora möjligheter till reservkopplingar i de mellanfrekvenskryss och med den automatiska sträckomkoppling som infördes.

Utbyggnaden för telefoni var med tanke på den trafikökning som skedde under dessa år mer blygsam när det gäller radiolänk. Utbyggnaden skedde i kabelnätet med 12 MHz-system, vilket motsvarar en kapacitet av 2700 telefonkanaler per system.

Det första länksystemet för 2700 telefonikanaler färdigställdes i slutet av 1974 mellan Gudhem och Jönköping. Detta var länge den enda radiolänk för denna kapacitet. På kabelsidan infördes 60 MHz-system. Kapaciteten i ett sådant system var 10800 telefonkanaler.

Parallellt med utbyggnaden i rikslinjenätet byggdes även mindre radiolänkar främst för 900 telefonkanaler i 8 GHz-bandet. Ett ganska stort antal enkanaliga radiolänkar etablerades främst i fjälltrakterna.

Den första digitala radiolänken som togs i drift i Sverige var Katrineholm-Julita för 30 telefonikanaler (2 Mbit/s). Den stod klar i april 1977. Redan året därpå kom den första
120-kanalslänken i drift(8 Mbit/s) och efter ytterligare ett år var det dags för
480-kanalslänk (34 Mbit/s).

Under 1983 i och med att det digitala rikslinjenätet infördes kom de första digitala bredbandslänkarna för 140 Mbit/s. Dessa utgjorde till en början stommen i det system som sammanknöt de digitala växlarna tills dess att optosystemen blev utbyggda.