TYSKLANDSRESAN 2003

Den 30 augusti 2003 reste nio förväntansfulla medlemmar i Radiohistoriska Föreningen söderut mot Trelleborg i den fjärde Tysklandsresan i föreningens regi. Vi åkte i en hyrd Volkswagenbuss, som vi körde själva. På så sätt blev det lite billigare. Vi träffades vid Grimeton Radio, där det fanns gott om parkeringsplatser för våra privata bilar.

I Trelleborg färjades vi över med Scandlines färja ”Sassnitz” och anlände Mukran utanför Sassnitz på Rügen cirka fyra timmar senare.

Vi körde mot Berlin och hittade så småningom i mörkret staden Finow och ”Schiffshebewerk-Nieder Finow”. Det var en järnkonstruktion från 1934 som ersatte ett slussystem och lyfte pråmar och fartyg på upptill 750 ton, 36 meter upp/ned till en avsats i Oder-Havel Kanal, på fem minuter. Vi hade tur och kunde, trots mörkret, följa en pråms uppfärd. En fantastisk konstruktion, som tog sju år att bygga.

Första hotellet, ”Estrel”, skryter med att vara Tysklands största hotell och t.o.m. Europas största Convention, Entertainment- & Hotel- Complex. Dit nådde vi sent.

Andra dagen började vi på ”Museum für Kommunikation”, sponsrat av Deutsche Post und Deutsche Telekom. Fritt inträde. Vi möttes i entrén av tre robotar som åkte omkring och hälsade oss välkomna.

Frimärksavdelningen innehöll den berömda ”The Blue Mauritius”. Radio och TV-avdelningen bestod av, bara, 15 TV-apparater. Man hade en tendens att försöka utnyttja utrymmet ovanför montrarna som utställningsyta. Inte lyckat. Svårt att se högt upp i taket.

På eftermiddagen skiljdes gruppen åt. En man åkte till Zossen och tittade på tyska krigsmaktens överkommando (OKH) ”bunkeranlage” under andra världskriget. En annan åkte till ”IFA-2003”-utställningen och resten till ”Deutsches Technikmuseum”. Museet innehöll en mängd lokomotiv och tåg, bilar, mc mm men även en del kommunikation. Bl.a. visades RIAS sändare från 1949 i sin helhet.

Man planerar att bygga en sjöfarts- och flygavdelning på 12 000 m2. Enligt uppgift skall den stå färdig i december 2003, men man har tydli- gen fått ekonomiska problem och invigningsdagen är försenad. Det fanns ett transportflygplan C-47 (DC-3) på taket till byggnaden, vilket skulle erinra om luftbron till Berlin under det kalla krigets dagar.

Tredje dagen åkte vi till ”Conrad Electronic” dvs, Berlins ”Claes Ohlson” där vissa fynd gjordes och sedan vidare till ”IFA-2003”-utställningen, ”Internationale Funk Ausstellung 2003”, en enorm anläggning där man visade allt, allt, allt inom kommunikation och audiobranschen.

Några passade på att se Berlin ”från ovan” via ”Funkturm”, ett 138 meter (150 meter med den översta antennen) högt torn påminnande om Eiffeltornet i Paris och som byggdes till den tredje radioutställningen år 1926. Det tog två år att bygga.

Vi lämnade Berlin på tisdagsmorgonen och efter att ha snabbturistat i Wernigerode och tagit reda på tågtider mm anlände vi till Harzbergen och stationen ”Drei Annen Hohne” där vi tog ”Harzer Schmalspur Bahnen GmbH”, som på en timma med ånglok tog oss upp till berget Brockens topp på 1 142 meter över havet.

Järnvägsbanan var stängd under det kalla kriget och öppnades på nytt 1991-92. Brocken var en av östblockets främsta utsiktspunkter och avlyssningsstationer in i Västeuropa. Vi var uppe i museet i ”Brockenhaus” och tog del av bergets historia och inspekterade riktantenner i domen på taket med vilka man lyssnade på västsidan, men också hade radiokontakt med sina underrättelseagenter i väst.

På taket hade man en fantastisk utsikt i det fina vädret. Brocken är Tysklands ”Blåkulla Häxberg”. Bl.a. var Goethe här en gång och lät sig inspireras så, att han lade en scen i ”Faust” till Brocken.

Ett hus används för tyska vädertjänsten. En hög TV-mast stod på toppen. Tidigare hade en mast i trä funnits på plats, men den var nu borta.

Ett kort stopp gjordes vid TV-masten i Orfhaus med fin utsikt över Brockenberget.

Vi övernattade i Goslar, en historisk stad med status som del i det s.k.Världskulturarvet med 45 000 invånare. Staden hade kommit till p.g.a. de stora silvergruvorna i närheten och rikedomarna var så stora, att Goslar under 200 år var kejsarstad. Det lär finnas över 1 000 korsvirkeshus i staden. En mycket tysk stad.

På morgonen hade vi turen att se och höra klockspelet vid rådhuset. Vi besökte platsen för det kejserliga Kaiserpfalz från 1000-talet.

På vägen mot Hamburg besökte vi ”Deutsches Panzarmuseum” i Munster på Lüneburger-heden. Massor av tanks, bl.a. tyska Panter och Tiger, amerikanska Sherman och ryska T34. Även svenska pansarvagnar fanns på plats, bl.a. Stridsvagn ”S”.

Ett hörn omfattade radiokommunikation i pansarfordon.

Man hade en imponerande samling av vapen, uniformer och särskilt stålhjälmar, som förutom många tyska innehöll cirka 30 svenska hjälmar.

”Museum für Kommunikation” i Hamburg var ett mycket intressant museum. Särskilt som vi tidigare hade varit på Brocken och Stasimuseet där. Här kunde vi nu se hela apparaten som behövdes för att DDR skulle kunna kontrollera sina invånare. Stasis byggnader i Berlin-området rymde från början ca år 1947, 2 100 man, men hade år 1991utökats till 94 000. Här beskrevs hur öppnandet av post bedrevs, avlyssning av samtal och spionering på det egna folket. En fantastisk apparat.

Vidare fanns en hel del från tyska kustradiostationer med en helt uppbyggd radioexpedition från Norddeich Radio/DAN, Rügen Radio/DHS/Y5D, en fartygsstation mm. Även tidiga stationer i stil med Nya Varvets Gniststation fanns att se.

Några åkte och besökte en ännu större Conradsaffär än den i Berlin.

På kvällen besökte vi Hamburgs första jazzklubb ”Cotton Jazz Club” och lyssnade på entusiastisk dixielandsmusik.

OBS: Vi besökte INTE Reeperbahn!!

Efter övernattning nära Hauptbahnhof centralt i Hamburg sattes kosan mot Puttgarden och efter proviantering utanför Lübeck och Burg vid gränsen tog vi så färjan över till Danmark. I Danmark passade vi på att besöka ett Motorcykel- och Radiomuseum i Stubbeköping, där vi bytte reklambroschyrer för resp. museum.

Resan gick vidare med färjan ”Hamlet” från Helsingör till Helsingborg, Sverige och vi anlände Grimeton sent på kvällen.

Sammanfattningsvis var det en mycket trevlig resa med många intressanta besök/objekt. Alla var på gott humör och även vädret var mesta tiden på sin bättre sida, med något kyliga, fina höstdagar. Det regn som föll, kom mest då vi var inomhus.

Ingvar Lund, som var initiativtagare till resan, var en kunnig och entusiastisk tysklandsguide och kände de flesta vägar och gator. Vi hittade det mesta, utom vissa motorvägsstumpar, även om diskussionerna och råden från bakstolarna ibland kunde bli något påfrestande. Men vi lever ju i en demokrati och KUL HADE VI!!!

På slutet av resan luftades intresset för fortsatta resor till Tyskland. Förslag kom upp, att vi nästa gång (nästa år?/år 2005?) skall försöka oss på en resa i radiolandet Storbritannien och att bl.a. besöka några av de många spår som Guglielmo Marconi lämnat i landet, särskilt i Cornwall. Undertecknad tar gärna redan nu emot intresse för en sådan resa.

Ekonomiskt kan sägas, att resan kostade ungefär 6 100 kronor per person i gemensamma kostnader, räknat för de som bodde i enkelrum. Detta inkluderande hotell, bilhyra, bensin- och parkeringskostnader, inträde och mat. Sedan tillkom vad som inköptes i våta varor för egen konsumtion under resan, och efteråt.

P.g.a. IFA-utställningen i Berlin och att de flesta hotell var fullbelagda, tvingades vi ta in på dyra hotell. Boendekostnaden kunde ha varit lägre, om vi bestämt resan tidigare. Men, det ligger i sakens natur, att beslutet kom sent (för sent) och vi fick ”gilla läget”. Vi beställde resan genom Stena AB.

Fler bilder från resan finner Du på vår hemsida. radiomuseet.se