TRÅDRADIO
En trettioårig epok.

För cirka 60 år sedan påbörjades försök med högfrekvent trådradiodistribution via telefonnät. Trådradion som betraktades bland experter som en intressant avart till rundradion fick en betydelse i de trakter där tillfredsställande mottagning av de ordinarie sändarstationerna inte kunde uppnås.

Trådradion ansågs enbart som ett viktigt komplement till rundradion.

Det högfrekventa trådradiosystemet som användes byggde i korthet på, att högfrekventa bärvågor, med våglängder inom rundradions långvågsband, sändes ut på telefonnätet.

(Utförlig teknisk beskrivning kommer i ett senare nummer av Audionen)

I debatten, trådradio eller frekvensmodulerad ultrakortvåg, där radiotidskriften Populär Radio hade en framträdande roll, påpekades ofta följande fördelar för trådradio:
- Befintliga trådnät kunde tas i bruk för överföring.
- Befintliga rundradiomottagare gick att använda vid mottagningen.
- Oåtkomlig och svårstörd av fiendemakt vid krigstid.
- Undviker ”trängsel i etern”. Frekvensbandet kunde göras bredare.
- Trådsändaren kräver mindre effekt.

De främsta nackdelarna som påpekades var:
- Överföringen kunde störas av trådavbrott.
- Snötyngda träd som faller över ledningarna.
- Möjligheten till mobil radiolyssning bortfaller. (Senare visade det sig, att strålningen från de luftburna ledningarna, som i stor utsträckning följde vägarna, var tillräcklig för att ge förhållandevis störningsfri mottagning i bilradio.)

Det var främst på Gotland och i Norrland som utbyggnaden koncentrerades.

I Telegrafstyrelsens radioplaner för 1946, begärde Telegrafstyrelsen 1 miljon kronor för fortsatt utbyggnad av trådradionätet i Norrland. Där påpekades att bearbetningen av resultaten från utbyggnaden av trådradio på Gotland pågick. I planerna nämndes också att en 1 kW FMsändare skulle färdigställas under våren.

I mitten av 50-talet diskuteras den framtida utvecklingen inom FM eller AM för UKV-rundradio.

Många insåg att trådradion skulle ersättas av den i Europa sedan länge etablerade FM-UKV tekniken,vilket också hände. Trådradiodistributionen upphörde 1971.

Jag tror att många utav våra medlemmar har egna erfarenheter av trådradio både som lyssnare och tekniker. Eftersom det inte blev en fortsättning och därmed ingen utveckling, är erfarenheterna, både från användare (rundradiolyssnare) och byggare (teleteknikerna) bristfälligt dokumenterade. Vi efterlyser därför era erfarenheter från denna epok. Oväntade saker som hände, kvaliteten på utsändningarna, hörbarheten längs landsvägarna, hur användes el-nätet för överföring, byggdes egna mottagare mm.

Skriv till Radiomuseet. Märk kuvertet ”Audionen/trådradio”.

Källor: Populär Radio 1944-1946 mm.