|
Vårt forum
är tänkt att vara ett forum för frågor och
svar mellan oss medlemmar. Annonser och
efterlysningar av samlar- och amatörkaraktär
har också sin plats här. Gratis för
medlemmar. |
Låt alla blommor blomma!
En spontan insändare som svar på Lars
Lindskogs uppmaning i “Nyheter från
Radiomuseet nr 15”.
Och visst är det så vi vill ha vårt museum!.
Det pågående arbetet syftar till att få till stånd
förändringar iden här riktningen. Så här
skriver Bo Sörensson:
Hej Lars och tack för det senaste medlemsmailet.
Först några ord om vem jag är och varför
jag är ganska ny medlem i Radiohistoriska
föreningen. Jag har alltid intresserat mej för
allt elektriskt. Detta ledde så småningom till
att jag gick på E-sektionen på Chalmers. Jag
drömde om att bli elektronikkonstruktör
och sökte efter examen 1964 till i princip
alla företag som sysslade med elektronikutveckling.
Men1964 var ett tufft år för nya
elektroingenjörer och många av mina
kurskamrater fick acceptera att jobba på
Volvo med att montera Amazoner. Jag hade
tur och fick börja på en institution på Msektionen
och blev sedan labchef på Partner
motorsågar. Ganska snart flyttade jag till
ESAB där jag blev kvar till pensioneringen;
på slutet var jag ansvarig för IT-verksamheten
i Europa. Jag har haft förmånen
att ha intressanta och utvecklande arbetsuppgifter,
men få av dem har gett mej
möjligheter att konstruera intressanta
kretsar och bygga och testa dem. Därför har
jag parallellt med mitt jobb stått med näsan
i radio-, TV- och videoapparater till dess att
dessa bestod av ett kretskort med några få
VLSI kretsar på. Då var det inte mycket man
kunde göra med dem, och mitt praktiska
intresse för radio och video kunde inte
utvecklas vidare.
Jag upptäckte Radiomuseet för flera år
sedan och jag har varit en sporadisk besökare.
I höstas lät jag mej övertalas att bli
medlem, och sedan dess har jag varit på
besök vid ytterligare några tillfällen. Jag har
haft stor glädje av att läsa både nya och
gamla nummer av Audionen. Jag har byggt
mottagaren för 17,2 kHz efter ett schema i
Audionen för att förhoppningsvis kunna
lyssna på Grimetonsändaren i juli i år.
Det Radiomuseum som jag känner till är
ett “titta på” museum. Jag har aldrig varit
på något annat renodlat radiomuseum, så
jag har ingenting att jämföra med. Själv kan
jag gå någon timma och titta på olika
modeller och kanske minnas en lyckad
reparation.
Men, om Radiomuseet vill bredda sej,
dvs kunna attrahera fler besökare, så tror
jag att museet måste bli mer interaktivt. Jag
vet att detta ställer helt andra krav på
underhåll av det som ställs ut, för utrustning
som besökarna får jobba med utsätts för ett
hårt slitage. Men, det tror jag är något som
man måste kunna behärska. Kanske något
av följande skulle kunna vara intressant för
en bredare publik:
1. Vad finns att lyssna på på de olika
våglängdsbanden? Från långvåg till 3gbanden.
Kommersiella radiostationer,
amatörbanden, flygradio, räddningstjänst,
osv. Tänk en hörna med ett antal mottagare
och tips på vad man kan lyssna på.
2. Inspelning av ljud - från stålband
via tråd, band, bandkassetter, disketter,
USB-minnen och hårddisk. Kan man höra
skillnad på en analoginspelning jämfört
med en MP3-fil?
3. Spela in ett radioprogram (TVprogram)
i en studio. Jag vet att Telemuseet
i Stockholm hade en verksamhet där
skolorna kom och gjorde egna radioprogram
som sedan sändes ut via en närradiostation.
4. Bygg din egen radio! Prova att
koppla upp en FM-mottagare med hjälp av
ett litet antal IC-kretsar. Kanske skulle man
kunna sälja en byggsats som man skulle
kunna bygga ihop under sakkunnig ledning.
5. Prova på att vara sändaramatör. Ställ
i ordning två anläggningar som kan prata
med varandra. Ge anvisningar om amatörradiodisciplin.
6. Kom och överför dina diabilder och
8mm smalfilm till DVD.
Kanske fordrar detta att det finns mer
personal som kan ta hand om särskilt yngre
besökare. Men det brukar finnas anslag från
kommunen till konsulenttjänster om man
kan visa på att man aktiverar ungdom.
OK; detta var några tankar som jag fick
en söndagseftermiddag efter att jag läst
Radiomuseets senaste utskick och din
uppmaning att höra av sej till dej.
Naturligtvis skall utvecklingen av Radiomuseet
bestämmas av vad föreningens
medlemmar vill åstadkomma med museet.
För en oinvigd ter sej dagens museum
troligen mer som en överfull lagerlokal och
detta begränsar säkert kategorin av
besökare. Vill föreningen ändra fokus från
att passivt visa upp ett stort antal radio och
TV-apparater till att aktivt försöka intressera
en bredare publik för en oerhört intressant
utveckling inom radio och TV, då ser jag
en stor utmaning för föreningens styrelse
och aktiva medlemmar.
73 Bo Sörensson
Vi ser gärna att fler medlemmar ger sina
synpunkter på hur vi vill ha vårt museum.
Skriv Dina synpunkter här i spalten. Vi tar
gärna en debatt.
red
Sökes
Vi bygger nu om vårt rörförråd. Till detta
behöver vi träfack typ “Philips Miniwatt”.
Likaså behöver vi grå plastbackar,
Elektrolux eller Rosengren (300 mm djup,
80 mm hög, 94 mm bred) Även dubbla
bredden går bra.
Vi saknar också ett antal rörhandböcker,
Tungsram, STC, Sylvania bl.a.
Vi tackar för vad vi fått hittills, men vi
behöver ännu fler, såväl träfack som
plastbackar.
Radiomuseet Ingvar Lund
|