Hem Information Områden Gåvor Butik Nätverk Syfte Historik Medlemssidan Styrelse Stiftelse

Audionen Nr 2, 2003
Redaktion, Styrelsen
Från redaktören
Från styrelsen
Möteskalender
Radioresa
Mötets föredragshållare
Helgvakter
Från årsmötet
Resultatrapport
Budget
Upptäck Radiomuseets webbplats
Gnistträff 2003
Styrelsen i bild
Forum för samlare
Radiopionjärens kraftkälla
Radiomuseets engagemang i GMC
Rörbeteckningarna, vad betyder de
Stiftelsen
I Museibutiken
 
Andra nummer av Audionen

Rörbeteckningarna, vad betyder de?

Rördata kan man bara få från rörhandböcker och fabrikanternas datablad, men då man träffar på ett okänt rör, kan det vara bra, att från dess beteckning kunna ut- röna något så när vad det kan vara för något.

De vanliga, sentida europeiska rören har en logisk och konsekvent uppbyggd beteckning, vilken torde vara ganska väl känd för de flesta.

Här följer några andra, som kan vara bra att känna till:

Amerikanska rör

Koden består av en eller två siffror följt av en eller två bokstäver, därefter en siffra och i vissa fall ytterligare en eller två bokstäver.

Första siffergruppen anger (ungefärlig) glödspänning.

De därefter kommande bokstäverna är ”ordningsnummer”. Man började med A-Z och då man förbrukat dessa, lades ytterligare en bokstav till. Ett rör med endast en bokstav är således äldre än ett med två bokstäver. Siffran därefter anger antalet elektroder eller sockelanslutningar. Efterföljande bokstäver betecknar diverse utföranden.

G =glaskolv
GC=kompakt glaskolv
GT=liten glaskolv (mindre än GC)
GT/G innebär att röret kan ersätta ett rör
med G-kolv.

Ett antal ytterligare beteckningar för diverse speciella utföranden finns, men dessa är de viktigaste. Exempel: Pentoden 6C6 har 6,3V glödspänning, C - ordningsnummer (endast en bokstav, ganska gammalt alltså), sex elektroder (glödtråden räknas som en).

I många fall betecknar bokstaven S som första bokstav en sockelvariant av en tidigare typ med galleranslutning i toppen. Exempelvis är 6SK7 ett 6K7 med galleruttaget i sockeln.

Bokstäverna U och Z betecknar vanligtvis, men inte alltid, likriktarrör. Systemet är långt ifrån konsekvent, många undantag finns.

Philips system före 1934

Första bokstaven betecknar glödströmmen:
A= 0,06-0,1A, B= 0,1- 0,2A, C= 0,2-0,4A D= 0,4-0,7A, E= 0,7-1,25A, F= 1,25A eller mer. Efterföljande siffra (siffror) anger glödspänningen. För trioder anger de sista siffrorna förstärkningsfaktorn.

För flergallerrör gäller för de sista siffrorna följande:
41,51 etc Tetrod
42,52 ” HF-tetrod
43,53 ” Slutpentod
44,54 ” Diod-triod eller diod-pentod
45,55 ” HF-tetrod, variabel förstärkning
46,56 ” HF-pentod
47,57 ” HF-pentod, variabel förstärkning
48,58 ” Hextod-blandare
49,59 ” Hextod-blandare, variabel förstärkning

Krister Ljungqvist

Senast ändrad 2003-06-06    

Hem Information Områden Gåvor Butik Nätverk Syfte Historik Medlemssidan Styrelse Stiftelse