Kampen för Sölvesborg MV går vidare

TERACOM gör reklam för sin stolthet som man idag vill riva.

152 personer skrev på för Sölvesborg MV-station

Christian Stödbergs skrivelse till Riksantikvarieämbetet har nu avsänts. Den innehåller en vädjan om att Sveriges enda kvarvarande stora mellanvågsstation skall bevaras som kulturminne.

Radiohistoriska Föreningen i Västsverige sände ut en vädjan till alla medlemmar om att stödja Christian Stödbergs skrivelse. Totalt kom det in 152 namn. Denna skrivelse finns även översatt till engelska.

Trollhättan den 15 oktober 2012

På förekommen anledning att Teracom önskar riva mellanvågssändaren i Sölvesborg vänder vi till er. Sveriges Radios utlandsprogram Radio Sweden upphörde med sina sändningar på kort- och mellanvåg den 30:e oktober 2010 av besparingsskäl. Radio Sweden betalade ägaren av sändaranläggningarna Teracom ca 12 miljoner kr om året i hyra för sändningstid, elförbrukning m.m.

Radio Sweden har/hade särskilda anslag via UD och från ej officiellt håll drog UD in stödet. Orsaken var att rundradio anses som förlegat och en stark övertro på internet som kommunikationsmedium. Sveriges Radio hade en rad osakliga argument som skäl för nedläggningen. Bl.a. påstod man att Sölvesborgssändaren varit ur drift under flera månader vilket saknade all verklig grund. Merparten av kostnaderna var för kortvågssändningarna.

När Sveriges Radio bestämde sig för att ändra inriktning för ljudradio i slutet av 1970-talet, stod det klart att den äldre och svagare sändaren i Hörby inte skulle hålla så många år till. Den nya inriktningen innebar att flertalet mellanvågssändare som betjänat större områden inom Sverige skulle läggas ned i takt med ålder och underhåll. Istället skulle man nu rikta sig mot utlandet. Långvågssändaren i Motala skulle bibehållas och ändra om riktningen för ökad hörbarhet i de nordiska grannländerna.

Samtidigt sökte man en ny förläggning till den nya mellanvågssändaren som skulle ersätta den hårt slitna och nästan uttjänta sändaren i Hörby. Televerket byggde upp en kedja under 1950-talet med större regionala sändare för att ersätta dels små svaga sändare samt att förbättra hörbarheten och slippa beroendet av Motala långvåg som bara hördes på avstånd under dygnets mörka del.

De nya sändarna uppfördes i Göteborg, Stockholm, Sundsvall och Östersund i en brytningsperiod då man stod mellan den äldre AM-tekniken och den mer moderna och mer njutbara FM-tekniken.

1961 kom en ny långvågssändare i Motala till. Alla utom Motala var slutkörda under senare delen av 1970-talet och lades ned en efter en p.g.a. dålig verkningsgrad, få lyssnare och stort underhållsbehov. Den sista mellanvågssändaren från denna period att läggas ned blev Göteborg 1984.Motala långvåg gjorde sin sista sändning i november 1991. Kvar var då bara Sölvesborg.

När man planerade för en ny sändare hittades ingen godtagbar plats i Skåne vilken ITU – Internationella Teleunionen hade fastslagit. Istället hittade man en godtagbar plats ute vid havet på halvön Listerlandet i Sölvesborgs kommun. 1982 påbörjades markarbeten och i maj 1985 invigdes stationen under högtidliga former med representanter från bl.a. Televerket Radio, Sveriges Radio, Sölvesborgs kommun m.fl.

Sölvesborgssändaren skulle förmedla Sveriges röst till Europa. Sölvesborgssändaren blev Sveriges starkaste rundradiosändare men en total uteffekt på 2MW med antennförstärkning inräknat. Strålningen koncentrerades mot norr och väster men dämpades mot söder för att inte kollidera med andra sändare på samma frekvens, framför allt Rumänien. Täckningsområdet blev hela Skandinavien, Västeuropa och Baltikum. Sölvesborgssändaren är den enda kvarvarande i sitt slag i Sverige som är helt intakt och fullt körbar efter lite handpåläggning. Resten är rivna och utskrotade.

Stationen består av ett hus inrymmandes sändare, dagrum, verkstad och kraftförsörjning utformat som en ordinär villa, målat i en färg för att kunna smälta in i omgivningen. Till det hör två stycken 135 m höga självbärande fackverksmaster tillverkade av Smedjebacken-Boxholm, monterade av Wibe. Sändaren är på 600kW och kommer ifrån tyska AEG-Telefunken. Masterna är byggda av delar från kraftledningsstolpar och är i stort sett underhållsfria.

Sölvesborgssändaren är lika känd bland radiolyssnare både i Sverige och utomlands som t.ex. Grimeton eller Stockholm. Vi har skrivit till Sölvesborgs kommun om att få stationen byggnadsminnesförklarad. Den speglar en äldre teknik i ett modernt utförande som den såg ut i början på 1980-talet. Sölvesborgs kommun har ställt sig positiv till att byggnadsminnesförklara stationen om det sker med statliga medel. Länsstyrelsen i Blekinge Län har emotsatt sig en byggnadsminnesförklaring med motiveringen att en sändare som har haft primärt område utlandet inte faller inom ramarna att skyddas samt att den är för ny. Sölvesborgssändaren ingår inte längre i Teracoms affärsplan och ses som en belastning och all gammal teknik ska bort. Teracom ska ha ansökt hos Sölvesborgs kommun om rivningslov enl. uppgifter från tidningen BLT/Sydöstran.

Eftersom den är lika känd som Grimeton och bägge är unika så till vida att de är de enda fungerande exemplaren i Sverige vore inte bara en kulturell förlust utan även en teknisk förlust för framtiden. Bägge har fyllt en viktig länk i kontakten med hemlandet för utlandssvenskar eller svenskar på resa utomlands. En rivning motsätter vi oss starkt. Grimeton blev byggnadsminnesförklarad. Då anser vi att Sölvesborgsstationen har alla förutsättningar att få bli det också. Dessa stationer minskar i rask takt.

Själva sändartypen har funnits hos Danmarks Radios mellanvågssändare i Kalundborg, vilken lades ned förra året och revs tidigare i år, hos Norkring på Kvitsøy – nedlagd 2006 och även den riven i år, hos RTL i Luxemburg vilken kommer att läggas ned inom kort efter protester från närboende.

Det finns en stark övertro på internet. Internet fungerar inte överallt. Datorkommunikation i allmänhet är mer såbart än radiokommunikation. Vi har sett hur skumraskstater blockerar hela eller delar av internet som inte passar regimen. Fortfarande är det dyrt och besvärlig att använda internet utomlands framför allt mobil uppkoppling.

Några av oss fick ett exklusivt besök i sändaranläggningen i mars 2011 med Bengt Meijer från Teracom i Hörby som värd. Enl. Bengt Meijer som representant för Teracom och som har varit med sedan stationen var ny, är stationen i gott skick, masterna de bästa ur underhållssynpunkt hos Teracom och sändaren kan med kort varsel startas igång igen efter lite handpåläggning.

• En unik station i ett enda exemplar i Sverige.
• Den förmodligen enda kvarvarande exemplaret av denna sändarmodell i Europa (anm. Telefunken S4006). Om inte annat kommer den att bli det sista kvarvarande exemplaret i Europa.
• Ett äldre sändningsformat visas med modern teknik.
• Ett välkänt landmärke med sina två antennmaster vid Hanöbukten.
• Stationshuset skiljer sig mot tidigare stationer. Den ser ut som en vanlig villa. Tidigare har dessa anläggningar fått stora arkitektritade komplex eller legat nedsprängt i berg.
• Är i tekniskt mycket gott skick även om sändaren i sig är en generation för gammal jämfört med nyare. Med rätt underhåll kan den gå i 30-40 år till kanske mer enl. Teracom.
• Masterna kräver ytterst lite underhåll.
• Täcker hela Sverige och kan användas i beredskapssyfte.
• Den absolut sista sändaren av denna typ i Sverige. Resten är utskrotade och rivna.
• Ett viktigt teknikarv i klass med Grimetons radiostation utanför Varberg i Hallands Län.