Hem Information Områden Gåvor Butik Nätverk Syfte Historik Medlemssidan Styrelse Stiftelse

Audionen Nr 4, 2012
Framsida
Service av superheterodyn- mottagare del 2
Svärfars första radio
En dröm som gicK i uppfyllelse
Galileo
 
endast för medlemmar
 
Andra nummer av Audionen

SERVICE AV SUPERHETERODYNMOTTAGARE

av Åke Kjellin del 2

INLEDANDE PROV. HF-KRETSARNA

Anslut radion till nät och “sätt på”. Öka volymkontrollen till lämpligt läge. Finns det något ljud t ex brum. Detta kan komma av dålig filtrering i nätdelen. Anslut en testelektrolytkondensators minussida till chassiet/jord och dess plussida till en punkt med anodspänning t ex på utgångstransformatorns primärsida.

Det kan också vara lämpligt att ansluta oscilloskopet till samma punkt. Obs. Använd en kondensator i serie för att inte skada oscilloskopets ingångskrets med högspänning. Det finns alltid anledning att misstänka kondensatorfel i gamla apparater och särskilt elektrolyter. Byt vid behov. Ellyterna är ofta dubbla med varje del ansluten före och efter en drossel.

Obs att i mycket gamla apparater används s k elektrostatiska högtalare där magnetiseringsspolen används som filterdrossel. Om detta test inte ger resultat måste brummet komma från någon annan källa, vilket kan vara ett rör eller en glappkontakt i t ex en rörsockel. Kolla detta genom att röra rören cirkulärt i sina hållare.

Koppla över till “Grammofon” och kolla ev brum. Om brum inte finns i detta läge är källan någonstans i de radiofrekventa delarna. Det kan bl a vara en följd av felaktigt trimningsläge i MF-kretsarna. Vi återkommer till detta under “Trimning”. Anslut en antenn av något slag till antenningången och sök efter en hörbar sändare. Finns acceptabel mottagning? Om inte måste man göra en mer omfattande analys av mottagaren.

Grundläggande för trimning av mottagaren är följande: Anslut signalgeneratorn och ställ in en frekvens som motsvarar stationsskalans värde. Modulation 1000 Hz till ca 40 %. Pejla med signalgeneratorn omkring inställd stationsfrekvens tills den hörs. Ställ in volymkontrollen till nära max. Nu kan mottagarens känslighet avgöras utifrån följande villkor: Känsligheten mäts i det insignalvärde från generatorn i µV som ger 50 mW över högtalarens 8 ohm.

Våglängd i meter till frekvens Ex: 300 000 = 1000 kHz (= 1 MHz) 300 m

Här är 300000 en konstant (ljusets hastighet km/sekund)

Beräkning av den spänning E som ger 50 mW över högtalarens 8 ohm: E= ?(P x r) =?(0,05 x 8)=?0,4 = 0,63 Veff

Börja med att ställa in generatorn på den utspänning (omkring 100 µV) som ger 2,8 VAC över högtalarutgången. Detta motsvarar en uteffekt på 1 W till högtalaren. Detta är utgångsläget för det fortsatta trimningsarbetet i alla steg. Sänk därefter generatorns utspänning till dess att spänningen över högtalarutgången blir 0,63 VAC. Detta motsvarar 50 mW till högtalaren. Använd en modulationsgrad på 40 %. Generatorns utspänning motsvarar då mottagarens känslighet.

Om denna känslighet är för dålig, refererande till tillverkarens rekommendationer eller servicemannens erfarenhet, bör man åtgärda saken. Kolla i första hand genom att byta blandar- och MF-rören i tur och ordning. Hjälper inte detta kan man kontrollera trimningen på följande sätt.

HF-KRETSAR

Skalans överensstämmelse: Ställ in skalan till en frekvens motsvarande ¾ av skalans lägsta värde och ställ in generatorn till en frekvens på en hörbar motsvarande utsignal. Notera generatorfrekvensen. Gör samma mätning på en frekvens som motsvarar ¾ av skalans högsta värde. Hur stämmer skalan med inställd frekvens.

Här erfordras en bestämd regel för den fortsatta trimningen av HF-kretsarna, nämligen: Eftersom trimning av induktanserna/spolarna påverkar frekvensöverensstämmelsen över hela bandet måste man kolla båda bandändarna flera gånger med justeringar av både spole och trimkondensator för att nå optimalt resultat.

Avvikelser justeras med trimning av oscillatorn. När avstämningskondensatorn, gangen, är i sitt invridna läge (eller ¾ därav) trimmas spolen/induktansen. I urvridet läge trimmas kapacitansen, kondensatorn. Denna metod skall tillämpas för alla HF-kretsar, antenningång, blandare och oscillator och på alla våglängdsband.

Trimning av induktanserna, spolarna, i äldre apparater försvåras ofta av att trimkärnorna har fastnat. I dessa fall är det inte lämpligt att forcera arbetet med hårda metoder, vilket vanligen resulterar i att kärnorna förstörs. Man kan i stället försöka lossa dem genom att värma med en värmefläkt, typ hårfön eller liknande. Om detta visar sig omöjligt måste man finna sig i situationen, att byta hela spolen eller att acceptera ett sämre resultat, alternativt att i värsta fall skrota apparaten.

I tillverkarens servicemanualer anges ofta vid vilka frekvenser HF-kretsarnas trimning skall utföras. Att denna trimning sker på angivet sätt är viktigt för att få en så jämn avstämningskurva och därmed så jämn känslighet som möjligt över respektive frekvensområde. Under den fortsatta trimningsarbetet bör AVC-n kopplas ur, genom att kortsluta vid kondensatorn nr 15 i denna apparat, se schemat.

MELLANFREKVENSKRETSAR. TRIMNING

Mellanfrekvenstransformatorernas trimning bör ev också justeras. Här är det av stor vikt att trimning sker vid rätt frekvens som vanligen ligger i området 450 – 460 kHz. Kolla därför generatorns frekvens om möjlighet därtill finns. Frekvensavvikelser uppstår ofta vid “frihandstrimning” utan korrekt frekvens, vilket kan resultera i återkoppling och tjut i högtalaren vid stationsinställning. Lämplig signalstyrka vid MF-trimning är den som ger ca 50 mW = 0,63 Veff över högtalaren eller vara väl hörbar utan alltför mycket brus. Detta kan medföra att insignalen vid trimningens början måste var tillräckligt hög, men ej så hög att förstärkaren bottnar, d v s överstyrs.

Under trimningen bör den s k AVC-n kopplas ur. Se i kopplingsschemat vid detektordioden, som bl a är kopplad till föregående förstärkarsteg d v s MF-rörets styrgaller. Detta kan ske genom att kortsluta en ledning till jord, dock på ett sådant sätt att förstärkningen inte påverkas alltför mycket. Anledningen till denna åtgärd är att AVC (automatic volume control) har till uppgift att reglera apparatens förstärkning så att en någorlunda jämn högtalarnivå erhålls oberoende av varierande antennsignal. Denna funktion måste alltså elimineras för att trimningsresultatet skall bli optimalt. I motsatt fall kommer signalvariationer under trimningens gång att motverkas av AVC-n.

Mätning av mottagarens förstärkningsvariation under trimning sker med oscilloskopet eller voltmeter kopplade parallellt med högtalaren. Observera dock att ställa volymkontrollen så att signalvariationer blir tydligt avläsbara.

Efter genomförd trimning tas bortkopplingen av AVC-n bort, varefter mottagarens känslighet kontrolleras på alla band. Den bedöms av de uppgifter som finns i servicemanualen eller av servicemannens erfarenhet.

I apparater av flera fabrikat från 60- och 70-talen förekommer ofta MF-transformatorer av Philips tillverkning. De kännetecknas av att de är små och flata med trimskruvar av mässing. Dessa skruvar är förbundna med ferritkärnan med ett plaströr, som av ålder gärna fastnar i spolen. I dessa fall kan man försöka att värma “burken”, varefter man gör ett nytt trimningsförsök. I det fall att förbindelsen mellan kärna och skruv redan är bruten och trimning erfordras måste “burken” bytas. Det är också möjligt att kontrollera MF-kretsarnas avstämning genom att för hand sakta variera signalgeneratorns frekvens omkring inställd mellanfrekvens under iakttagande av utgångssignalen på oscilloskopet.

Om det visar sig att centerfrekvensen och förstärkningen är bra behöver MF-kretsarna inte trimmas.

Efter en väl genomförd trimning skall vissa övriga funktioner kontrolleras. Det gäller t ex AVC-ns funktion, vilken är beroende av detektorrörets funktion. OBS. Den tillfälliga kortslutningen av AVC:n avlägsnas före kontroll.

AVC-spänningen skall mätas och skall variera över området ca –1,2 till – 4 VDC under varierande signalstyrka på antennsignalen. Ju högre signalstyrka desto högre spänning. AVC-n styr också indikeringen idet “magiska ögat”, som på gamla apparater oftast är dåligt eller helt ur funktion. När det fungerar är alltså denna funktion ett bra mått på AVC-ns funktion.

LÅGFREKVENSFUNKTIONER. FM-BANDET

Lågfrekvensförstärkningen till högtalarutgången prövas, helst med hjälp av tongeneratorn som ansluts till grammofoningången, vars känslighet för bra högtalarnivå bör vara ca 200 mVAC. Ställ in tongeneratorn på t ex 800 Hz och utgångsnivå som ger en bra utgångseffekt till högtalaren. Se på oscilloskopet att vågformen är sinusformad utan förvrängning. Variera tonfrekvensen mellan 100 – 3000 Hz med samma kontroll. Frekvensåtergivningen, -kurvan, skall vara jämn över detta frekvensområde.

Kolla hur stor den maximala LF-nivån är just innan förvrängning uppstår med maximal volym och ganska stor insignal t.ex.100µV från generatorn. Jämför resultatet med den nivå som tillverkaren anger eller den som framgår av databladet för slutröret.

Stor förvrängning, distorsion, är ett vanligt fel i och omkring slutröret. Detta beror oftast på en felaktig, läckande kopplingskondensator från föregående LF-rörs anod till slutrörets styrgaller, som då erhåller en positiv förspänning, vilket försätter röret i felaktig arbetspunkt. Vid denna situation skall alltså kopplingskondensatorn bytas, vilket alltid ger ett gott resultat. När detta fel föreligger har slutröret oftast varit överbelastat och bör bytas.

FM-BANDET 88 – 108 MHz

FM-bandet är uppbyggt av en separat avstämningsenhet vars utgångsfrekvens är 10,7 MHz, som alltså är mellanfrekvensen och följaktligen har separata MF-kretsar. Antenningången är skild från mottagarens övriga antenningång och är försedd med en speciell kontakt för koaxiell anslutning med ca 75 ohms impedans. Vid kontroll och justering av FM-delen skall balunen vid signalgeneratorn avlägsnas. FM-delen matas därför direkt från signalgeneratorns utgång på 50 - 75 ohm. Trimning av avstämningsenheten och mellan- frekvensen måste ske med försiktighet, eftersom dessa kretsar är mycket känsliga och “spetsiga”. Det är alltså lätt att göra en felaktig förskjutning av avstämningen. För övrigt är tillvägagångssättet liknande det som beskrivits ovan för AM-kretsarna.

Mätning av förstärkningsvariationer kan ske antingen genom att mäta förstärkningen med oscilloskop (10,7 MHz) på MF-förstärkarens utgång. Eftersom den höga förstärkningen genererar brus är det även möjligt att mäta signal/brusförhållandet, som dock kräver en speciell mätmetod, eller att trimma med en nivå från signalgeneratorn där man tydligt hör signalen uppblandad med brus. Detta kräver en viss vana. FM- mottagaren är avsedd för en deviation/modulations- grad som ger hela +/- 75 kHz bandbredd. Mellanfrekvenstransformatorerna är för detta ändamål utförda med s k överkritisk koppling.

Om man trimmar MF-en med omodulerad signal riskerar man därför att oavsiktligt erhålla en alltför liten bandbredd som skapar distorsion, dåligt ljud och svårigheter vid stationsinställningen. Man testar därför trimningsresultatet genom att med ganska liten insignal från generatorn, sakta variera signalfrekvensen med ca +/- 50 kHz omkring den inställda. Ett signal/brusförhållande som är symmetriskt i förhållande till centerfrekvensen visar att trimningen är korrekt. Känsligheten kontrolleras genom att iaktta signal/brusförhållandet, som skall höras som en nästan brusfri signal vid en viss utnivå från generatorn. Den utsignalnivå som erhålls från generatorn är ett mått på känslighet. som bör vara 10 µV eller bättre. Normalt mäts känslighet i µV vid 12 dB signal/brusförhållande.

FELSÖKNING

Om mottagaren efter igångsättning inte visar några “livstecken” måste felsökning genomföras för vilket det finns en mängd tillvägagångssätt: Kontrollera följande:
    Finns ström till apparaten?
    Är rörens glödtrådar tända?
    Är säkringar hela?
    Finns anodspänning? Mät!
    Kommer det skrapljud i högtalaren vid våglängdsomkoppling och vridning på     volymkontroll
    m m.

Det är ett vanligt fel att omkopplare och potentiometrar är oxiderade och glappande. Tvättning måste då utföras med lämpligt tvättmedel som finns i tillbehörshandeln. Observera att alla medel som innehåller någon andel silikon, t ex 5-56, är absolut “förbjudna” på insidan av en radio. De leder till många problem som oftast inte går att eliminera. Visar det sig att radion ändå inte fungerar måste mer omfattande felsökning företagas, vilket sker med början i LF-förstärkarstegen genom att koppla över till Grammofon och ansluta tongeneratorn, inställd på 1000 Hz till ingången. Kommer ton i högtalaren?

Därefter ansluts signalgeneratorn, inställd på MF-frekvens, modulerad med 40 % AM, via en kondensator på ca 1000 pF först till MF-rörets styrgaller och därefter till andra MF-transformatorns ingångskrets och slutligen till blandarrörets utgångskrets. Om generatorns signal indikeras i högtalaren vid något av dessa prov skall felet ligga omkring föregående kretsar. Om så inte är fallet skall mottagarens HF-kretsar undersökas, vilket först sker i oscillatorn. Att oscillatorn är i funktion kan avläsas på ett par olika sätt beroende på uppbyggnad. Dels kan en gallerförspänning på oscillatorns styrgaller vara ett tecken på funktion.

Alternativt kan mätning ske med oscilloskopet med mätproben inställd på x100. Oscilloskopets tidsaxel bör vara inställt på högre frekvens och hög känslighet. En jämn kurva är ett tecken på funktion. Slutligen ansluts signalgeneratorn inställd på skalans frekvens och modulerad med 1000 Hz och 40 % för en kontroll av ingångskretsarna. I samtliga prov bör röret bytas i en icke fungerande krets. Observera också att glappkontakt kan finnas i rörsocklar, särskilt av typen brunnsockel.

Ett annat mottagarfel kan indikeras genom utebliven funktion på olika platser på frekvens-banden. Detta fel kan ha två orsaker liggande i avstämningskondensatorn, gangkondensatorn. Dels kan jordförbindningen mellan den rörliga delen och jord vara ojämn genom oxidation. Dels kan det föreligga kortslutning mellan den fasta och rörliga delen p g a mekanisk åverkan. Båda felen som kan vara “till och från” i hela frekvensbandet. måste åtgärdas antingen genom tvätt vid den rörliga delens lagringsändar eller genom att undersöka ev skador på plattorna.

LF-FUNKTIONER. KONTROLL TRIMNING AV RADIOFREKVENSKRETSAR

Innan trimning företas måste vi kontrollera och säkerställa att nätaggregatets och LF- stegens funktion är utan anmärkning. Anodspänning och filtrering är kontrollerade med tanke på värden och brum. LF-förstärkning och distorsion kollas i läge grammofon. Anslut tongeneratorn till grammofoningången samt oscilloskop, högtalare och voltmeter till högtalarutgången.

Ställ in volymkontrollen och tonkontrollen till ett mellanläge och tongeneratorn till en utnivå, som ger ca 1 VAC på utgången. Vid variation av tonfrekvens mellan 300 – 3000 Hz och kollas distorsion samt utspänning i utgången. Utspänningen skall vara jämn över frekvensområdet liksom sinuskurvan. Vid ökning av volymen till max tillåts en mindre förvrängning /distorsion. Om stor distorsion uppstår måste detta fel undersökas. Det finns två primära orsaker, nämligen dåligt slutrör eller felaktig gallerförspänning, vilket skall åtgärdas. Byt röret och ev. kopplingskondensator från förstegets anod till slutrörets galler. Den aktuella apparaten skall ge en uteffekt av 2 W över 8 ohm= 4 VAC.

TRIMNING AV RADIOFREKVENTA KRETSAR

Efter denna genomgång kan trimning av de radiofrekventa kretsarna påbörjas. Det är då lämpligt att börja med MF-kretsarna, vars rätta avstämning är viktig för resultatet av övrig trimning. Signalgeneratorn ställs in till mellanfrekvens, i denna apparat till 462 kHz,. modulerad med 40 % och 1000 Hz samt en utsignal som ger ett väl hörbart ljud i högtalaren. (Se utgångsläge)

Obs att det är viktigt att frekvensen är korrekt inställd, d v s att generatorfrekvensen är kalibrerad. Ställ volymen till en utspänning på 0,2 VAC och justera oscilloskopet till väl synlig nivå.

Trimma MF-kretsarna, 2 st per “burk”, till max utnivå. Om kretsarna befinns vara mycket felavstämda kommer utnivån att öka under trimningens gång. Generatorn utspänning ska därvid sänkas successivt för att minska AVC-ns påverkan på avstämningen.

Eftersom denna mottagare har standardutformade HF-kretsar är selektiviteten inte så god. HF-steget kommer därför att “släppa igenom” mellanfrekvensen utan större problem. Det motsatta gäller för mottagare med ett extra HF-steg som är avstämt. Då måste man ansluta signalgeneratorn direkt till blandarstegets styrgaller.

HF-kretsarna kan nu avstämmas, varvid man börjar med oscillatorkretsarna, som i schemat är betecknade med OLL för induktans/spole och OCL för trimkondensator på långvåg och OLM respektive OCM på mellanvåg o s v.

Anslut signalgeneratorn till antenningången och ställ in frekvensen som anges i schemat vid resp spole, Här alltså OLL = 200 kHz. Generatorn moduleras med 1000 Hz och 40 %.

Välj Långvåg, ställ in mottagarens skala på motsvarande våglängd och sök sakta över bandet omkring vald frekvens tills du finner generatorfrekvensen. Denna skall överensstämma med vald våglängd. Om så inte är fallet justeras OLL, spolen, till överensstämmelse. Den variabla kondensatorn, gangen, står nu nära invridet läge.

Ställ därefter in generatorn till 400 kHz och skalan till motsvarande våglängd. Gör samma kontroll som ovan och justera vid behov OCL, trimkondensator till överensstämmelse mellan generatorfrekvens och skalans inställda våglängd. Gangen är nu nära urvridet läge.

Under trimningen mäts trimningsresultatet på högtalarutgången under iakttagande av oscilloskopet. LF-effekten skall under trimningen ställas till ca 0,63 VAC. (Se sid 2 utgångsläge) Liksom vid MF-kretsarnas trimning skall generatorns utsignalnivå och LF-nivån justeras successivt för att nå optimalt resultat.

TRIMNINGSANVISNINGAR. HF-KRETSAR, TRIMPUKTER AVSLUTANDE KONTROLLER

Se ovan beträffande trimningmetoder.

TRIMPUNKTER OCH KRETSAR

Beteckning
Se planskiss i schemat
Frekvens Våglängd Anm: Samtliga
Oscillator Långvåg OLL spole 200 kHz 1500 m trimmas till
“-” “-” OCL trimkond. 400 kHz 750 m överensstämmelse
“-” Mellanvåg OLM spole 600 kHz 500 m med skalan
“-” “-” OCM trimkond 1300 kHz 231 m
“-” Kortvåg 1 OLK1 spole 6 MHz 50 m
“-” “-” OCK1 trimkond 18 MHz 17 m
“-” Kortvåg 2 OLK2 spole 1,5 MHz 200 m
“-” “-” OCK2 trimkond 4 MHz 75 m
Antennkretsar
Långvåg ALL spole 200 kHz 1500 m trimmas till max
“-” ACL trimkond 400 kHz 750 m känslighet = maxuteffekt
Mellanvåg ALM spole 600 kHz <500 m/td>
“-” ACM trimkond 1300 kHz 231 m
Kortvåg 1 ALK1 spole 6 MHz 50 m
“-” ACK1 trimkond 18 MHz 17 m
Kortvåg 2 ALK 2 spole 1,5 MHz 200 m
“-” ACK 2 trimkond 4 MHz 75 m
MF-spärr 462 kHz trimmas till min. känslighet

Observera att det kan vara nödvändigt att trimma både spolar och trimkondensatorer flera gånger på varje frekvensband eftersom trimning av spole också påverkar trimningsläget av trimkondensatorerna och vice versa.

Efter avslutad trimning skall man undersöka frekvens/våglängdsöverensstämmelse på minst 3 inställda våglängder på varje band. Oscillatorkretsarna justeras vid behov. Om avvikelserna från överensstämmelse är lika stora uppåt eller nedåt på alla band kan det räcka med att justera skalvisaren/indexet.

Bandspridning Plåtbygeln nr 32508 (i komponentlistan) är avsedd för bandspridning på kortvågsbanden. Denna kan inte påverkas vid trimning av oscillatorkretsarna, men dess funktion bör kontrolleras vid inställning av Kortvåg 1 och 2 på några mottagningsbara våglängder.

MF-kretsarnas symmetri över passbandet undersöks genom att sakta variera mellanfrekvensen omkring 462 kHz, t ex med +/- 5 kHz, varvid känslighet och uteffekt skall vara lika stor åt båda hållen.

KOMMENTARER TILL SCHEMAT





Klicka på bilden för att få en större bild
Klicka på bilden för att få en större bild



Klicka på bilden för att få en större bild
Klicka på bilden för att få en större bild



Klicka på bilden för att få en större bild
Klicka på bilden för att få en större bild



Klicka på bilden för att få en större bild
Klicka på bilden för att få en större bild



Klicka på bilden för att få en större bild
Klicka på bilden för att få en större bild



Klicka på bilden för att få en större bild
Klicka på bilden för att få en större bild