När radion kom till Hudiksvall
av Ronny Forslund
Ur ETER-AKTUELLT nr 7, 2005
I radions barndom var privata radioklubbar
viktiga för mediets utveckling. Många klubbar
etablerade mindre sändarstationer och sände även
i många fall lokala program. I Hudiksvall var
eldsjälen bakom den lokala radioklubben direktör
Birger Ångman, som drev firman
Elektrotekniska Agenturaffären. I slutet av år
1923 tog han hem radiomottagare och demonstrerade
dessa i Hudiksvallstrakten. Om en sådan
tillställning kunde Hudiksvalls-Tidningen
berätta den 19 januari 1924:
Direktör Birger Ångman
”Lyckad radiokonsert i Forsa. Direktör Birger
Ångman från Hudiksvall hade i torsdags afton å
Folkets hus i Forsa anordnat radiodemonstration,
som blev synnerligen lyckad och talrikt besökt.
Musik och sång samt tal kunde med största
tydlighet uppfattas från London, Newcastle och
Aberdeen samt från Rivieran och Tyskland. De
av publiken som stannade längst kvar, fingo
också vara med om sensationen att få höra musik
från New York, vilket ju är enastående. Liknande
trevliga aftnar komma att anordnas även
på andra håll i våra bygder.”
Radioklubben bildas
Dessa demonstrationer väckte stort intresse för
radiomediet och på Ångmans initiativ sammankallades
till ett möte å Handelsbanken den 26
oktober 1925 för att försöka få till stånd en lokal
radiostation i Hudiksvall. Ett 15-tal personer hade
mött upp och man beslöt att bilda en radioklubb
samt att ta in offerter på behövligt material. Vid
nästa sammanträde den 22 mars 1926 bildades
Hudiksvalls Radioförening u.p.a. och styrelsen
fick följande utseende:
Borgmästare Hadar Rissler, ordförande
Lektor J.O. Nordlund, vice ordförande
Köpman Hilmer Öhman, kassör
Bankkamrer Gunnar Ahl, sekreterare
Redaktör Georg Nyblom, programchef
Överlärare Albin Rydén, biträdande programchef
samt Köpman Birger Ångman, stationschef.
För att få in medel till anläggningen erbjöds
allmänheten att teckna andelar om 10 kr/st. På
detta sätt fick man in 7 380 kr och med detta kapital
bakom ryggen skred så föreningen till verket
med att bygga Hudiksvalls Radiostation.
Radiohus i Folkskolan
Lokaler uppläts utan kostnad av Folkskolestyrelsen
på bottenvåningen i Östra Folkskolan,
Hudiksvall. Efter genomgång av offerter beslöts
att köpa in själva sändaren från Svenska Radioaktiebolaget
i Stockholm för kr 4.000,
högspänningsaggregat från Bayerische
Elektricitetswerke i München för kr 1.350, glödströms-
och anodströmsackumulatorer från Ackumulator
Fabriks AB Tudor i Stockholm för kr
1.200 samt antennanläggning från ingenjör E.
Johansson i Hudiksvall för kr 2.250.
Interiör från den första radiostudion i Hudiksvall
Stationen byggdes under ledning av direktör
Ångman och projektet försenades av att den generator
som beställts från Tyskland inte hade levererats
inom överenskommen tid. Inte heller
fanns en motsvarande generator att uppbringa
inom landet. Ursprungligen var ambitionen att
sändningarna skulle vara igång under stiftsmötesdagarna,
men av detta blev nu intet. Stationen testades
för första gången den 28 juli 1926 i närvaro
av bl.a. ingenjör Törnqvist, Stockholm, vilken
vitsordade att anläggningen utförts med omsorg
och noggrannhet. Enligt en artikel i Hudiksvalls-
Tidningen restes den 42 meter höga radiomasten
vid 5-tiden på morgonen i det nuvarande parkområdet
väster om folkskolan. Efter resningen
höll direktör Ångman ett kort tal och utbringade
ett fyrfaldigt leve för Hälsinglands första radiomast.
Mellan antennmasten och en 20 meters mast
på skolans tak spändes en fyrtrådig antenn upp
med ett isolerat balansnät under. Enligt tillståndet
från Telegrafverket fick stationen tills vidare
sända på 228 eller 245 meter.
Östra Folkskolan i Hudiksvall
Till att börja med sände stationen med hälften
av sin maximala effekt, 200 W. Lyssnarrapporter
anlände från olika platser inom ett par mils radie,
varvid de flesta lyssnare hade använt sig av
kristallmottagare. Från och med den 1 augusti
1926 utsändes riksprogrammet fyra kvällar i
veckan med hjälp av en telefonledning från stationen
i Sundsvall och den 3 januari 1927 började
Hudiksvallsstationen dagliga sändningar.
Lokala program
Hudiksvalls radiostation användes dock inte
endast för att återutsända riksprogrammet utan
även lokala sändningar förekom. Det första lokalprogrammet
sändes på experimentbasis från en
provisorisk studio i den intilliggande
vaktmästarbostaden i mitten av augusti.
Med hjälp av en liten mikrofon sände man ut tal
av överlärare Rydén och herr Ångman och bjöd
även på improviserad sång och musik på trumpet
och piano. Programmet avslutades med dagsnyheter.
I programmet propagerade man även för
tecknandet av bidrag till en bättre mikrofon, som
beräknades kosta 800 kronor. Lyssnarna fick
ringa in bidrag och omnämndes i programmen.
Den 8 oktober 1926 sändes ett lokalprogram
mellan kl. 20 och 22 och detta torde kunna räknas
som stationens invigningsprogram. I denna
sändning bjöds bl a på musik av Hudiksvalls Blåsorkester
och Hudiksvalls Sångarförbund samt
fiolmusik av Artur Eriksson och Gunnar Österström.
Inledningsanförandet hölls av borgmästare
Rissler och rektor Hugo Larsson höll ett föredrag
om Marseljäsen.
Interiör från sändarrummet i den gamla stationen.
Normalt sändes lokalprogram varje tisdag och
dessa sändningar visade sig ha en positiv inverkan
på gemene mans lust att skaffa radiomotta-
gare och lösa radiolicenser. Insamlingen till
”mikrofonfonden” gick också så bra att stationen
vid årsskiftet 1926/27 hade fått in 1 159:50
för detta ändamål.
Lyssnarrapport från Mr. Evan B. Roberts U.S.A.
Många insändare i lokaltidningarna efterlyste
utökad sändningstid och framför allt då lokala
program. Lyssnarrapporter droppade också in i
allt större antal, t o m från en lyssnare i Kanada
(!) som lyckats höra stationen. En gumma ringde
en söndagsmorgon upp stationen och domderade
över att det var fel på sändaren för hon kunde
inte höra gudstjänsten. Hon var så ilsken att hon
ringde av i örat på stationschefen, som bedyrade
att sändningen var i full gång. Men efter ett tag
återkom gumman och bad om ursäkt då det trots
allt inte var stationens fel. Hennes förklaring: ”De
hade tagit proppen ur hålet för mig!”
Varierat programutbud
Det kunde ha sina sidor med programöverföring
via telefonledning. Under stationens första tid
hände det under pågående direktsändning att
telefonisten kom in på linjen med orden: jag bryter
för rikssamtal. Varpå Ångmans stämma hördes:
”Fröken ger tusan i denna ledning, för här
har vi radio!” Sändningen fick fortsätta…
Under 1927 inreddes studiolokaler i Stadshotellet,
men dessa visade sig inte ändamålsenliga
och en ny studio byggdes år 1930 intill stationen.
Det var inte alltid så lätt att sända lokalt.
Vid ett tillfälle höll bankkassör Kjellin ett anförande
från den sotiga och mörka trappan från
skolans maskinrum upp till sändarerummet,
medan stationschefen höll ett levande ljus över
manuskriptet som belysning. En annan gång
skulle stationen sända idrottsnyheter från Hälsingland
och dessa lästes av en köpman Rylander.
Då han trodde att ledningen frånkopplats hördes
efter programinslaget: ”- det gick f-n så knaggligt,
det där!”
QSL till mr Evan B. Roberts
Hudiksvalls Radiostation sände även egen-
producerade program som sedan återutsändes av
riksprogrammet. Så kunde t ex Hudiksvalls Tidningen
dagen före julaftonen 1930 berätta om en
timma hälsingeprogram, där bl a ingick norrländska
folkmelodier, ett föredrag om ”Hälsingekvinnans
liv i helg och söcken” av fru Stina
Rodestam och dialogen ”Ett läkarebesök” av
stadsläkaren d:r Ulvhammar. Andra uppskattade
inslag var lokala kabaréprogram, bl a ”Vi segla i
Fiskeskär” som byggde på lokala fiskarehistorier
och sjömansvisor.
Stationen bidrog till en markant ökning av antalet
radiolicenser inom Hudiksvalls
redovisningsområde.
Den 1 augusti 1926 var antalet 438 st, medan man
vid årets slut kommit upp till 1 558 st. Den 31/12
1935 kunde man räkna in 5 533 licenser inom
området.
Under sin första tid hade stationen inga inkomster
och arbetet skedde på ideell basis. Inte
heller tycks man ha övervägt möjligheten av
sponsring och radioreklam, något som t ex sta-
tionen i Falun använde sig av. Men när licensantalet
i november 1926 kommit upp i 1 500
st lämnade Telegrafverket bidrag till radioverksamheten
med 2 kr per licens. Stationschefen
tillerkändes nu en ersättning om kr 1:25 per
sändningstimma, en summa som senare kom att
höjas.
Från starten 1926 då radiostationen sände 500
timmar utökades kontinuerligt verksamheten, så
att man t ex under 1934 sände 3 193 timmar och
1935 under tiden fram till den 3 oktober 2 404
timmar.
Ny station
År 1935 påbörjade Telegrafverket byggandet
av en ny radiostation i staden och när den startade
den 3 oktober tystnade den ursprungliga stationen.
Den behölls dock som reserv till och med
mars 1936. Hudiksvalls Radioförening u.p.a.
trädde i likvidation den 16 november 1936 och
kvarvarande materiel överläts på Telegrafverket
mot att verket återställde de lokaler som använts
i skolan till sitt ursprungliga skick.
Imponerande syn
Den nya stationen uppfördes i hörnet av
Domaregatan och Kapellgatan. Stationschef blev
även nu herr Ångman, som nyligen byggt en villa
i samma kvarter. Det var planerat att inrätta en
studio i villan för lokala program från Hudiksvall,
men detta blev aldrig av p.g.a. Ångmans bortgång
den 18 september 1939. Sålunda fanns i fortsättningen
ingen lokal studio i Hudiksvall, men lokala
inslag av hudiksvallsbor förekom. Dessa inslag
fick då sändas från studion i Sundsvall.
Den andra upplagan av Hudiksvalls Radiostation
var i drift fram till den 14 januari 1974, då
den ersattes med FM-sändare på Storberget i
Forsa. På detta sätt fick nu Hudiksvallsborna tillgång
till samtliga tre kanaler, då P2 tidigare inte
sänts på mellanvåg.
Bild på Telefunkensändaren
Stationen sände ut P1 på 1448 kHz och P3 på
1394 kHz. Antennen var en vertikal med topphatt
uppspänd mellan två 30 meter höga
fackverksmaster och en av sändarna var av fabrikat
Standard Telephones and Cables Typ RB-
3 med en anteneffekt av 1 kW. Modulering skedde
i näst sista steget och HF-slutsteget fungerade
alltså som förstärkare för modulerad HF. År 1956
byttes sändaren till en Telefunkensändare där
moduleringen skedde i slutsteget och samtidigt
höjdes effekten till 1,5 kW. 1958 tillkom en P2
sändare på 150 Watt och det var en f d marinsändare
av modell ST-150 från Standard Radio i
Stockholm. 150 Wattsändaren sände ut P2 mellan
1958-1966 och därefter P3 1966-1974. P2/
P3-sändarens antenn var en L-antenn från ena
masten till den närbelägna missionskyrkans tak.
Stationshuset och masterna finns fortfarande kvar
och disponeras idag av Hudiksvalls Sändaramatörer.
Bakgrundsmaterial och bilder har vänligen
ställts till förfogande av Dan Andersson, Delsbo
Radioklubb.
SDXF:s hemsida finns på
www.sdxf.org !
Ronny Forström
|