Från Kalenderbitaren

Här kommer andra delen om typbeteckningar på radioapparater. Det har blivit dags att ställa frågan om det går att utläsa en radios ålder bara genom att känna till märke och typ. Att man kan kolla med t.ex. en gammal bytesprislista och få fram ålder på så vis känner säkert de flesta till, men nu syftar jag på om typnumret i sig kan ge något besked på den punkten. Låt mig först bara säga att man inte kan få exakt besked med datum och allt utan det handlar antingen om tillverkningsåret eller modellåret som avslöjas. Det förstnämnda är förstås det år som typen ifråga först började tillverkas. Den kan givetvis mycket väl ha byggts under fler år än så. Modellår avser som regel året efter tillverkningsåret. Liksom med bilar och liknande kapitalvaror var radion länge en säsongsvara. De nya typerna för ”året” presenterades i själva verket redan under hösten och vintern året före det år de tillskrivs.

När det gäller AGA-Baltic så förekommer det under 30-talet apparater som har årsangivelse i själva modellnamnet. T.ex. Europa 36 och Sonett 36. Här avses modellåret, alltså är apparaterna från 1935-36. Dessvärre förekommer under 1939-40 apparater som har liknande modellnamn, som t.ex: Mignon 31 och Europa 52, där siffrorna inte har något med tillkomståret att göra. Under 30-talet använde AGA-Baltic både ”tillnamn” och typbeteckningar på de olika modellerna. I reklam och på radiobakstycken används ”namnet”, men internt inom företaget och oftast – men inte alltid - någonstans på apparaterna förekommer typbeteckningen, liksom i bytesprislistorna från radiohandeln. Det går i och för sig att finna logik även vad gäller tillverkningsår i beteckningarna, men nomenklaturen skiftar system och har så många undantag att det är lika gott att lämna den biten därhän före 1950. Då släpper man Baltic i företagsnamnet, som hängt med sedan 1928, och inför ett enhetligt system med full logik.

Beteckningarna börjar med två och är fyrsiffriga. Man kan säga att denna första tvåa markerar att det rör sig om en AGA-radio från 50-talet och att nästa siffra anger det specifika året. Så är första tillverkningsåret för t.ex: 2021, 1950 och för t.ex: 2501 är det alltså 1955. På 60- talet byts första siffran ut mot en trea, men i övrigt gäller systemet även en god bit in på det decenniet. Undantagen är ytterst få fram till ca 1964- 65 då de här typangivelserna successivt frångås.

ASEA hade också intressen i rundradiomarknaden och sålde först Stern & Sterns apparater och från 1939 tillhandahöll man radio av eget märke. Tillverkare var Svenska Radio AB. Typbeteckningarna är redan från början fullt logiska. Första säsongen 1939-40 har mottagarna beteckningar som V 104 och U 106 m fl. Därefter t.ex. V 112 och påföljande år t.ex. U 124. Det är alltså tiotalssiffran som anger modellåret och att det är under 40-talet anges av hundratalet. Vid 50-talets inträde kommer alltså beteckningar på tvåhundra till användning och då är alltså t.ex. V 226 från 1951-52. Sista säsongen för ASEA var 1953-54 och de enda undantag som förekommer är batteriapparaterna. De följer ingen annan logik än att den äldsta av dem har lägst nummer: B 51 och att samtliga nummer upp till den sista, B 63, som alltså är det högsta, finns representerade.

Centrum radio från AB Gylling och kompani använde från början ett märkningssystem där första bokstaven i typbeteckningen anger modellåret. De började 1931 med ett B, som antagligen valdes därför att det skulle associera till 2 då det handlar om 1932-års modeller. Således följer för säsongen 1932-33 t.ex. CW 3 D och nästa säsong t.ex. DW 3. Redan här, 1933-34, dyker det upp undantag.

Tidigarenämnda modell CW 3 D återkommer som CW 34 D. Gäller förövrigt även likströmsversionen CL 3 D – CL 34 D. De har ju åtminstone haft den goda smaken att tala om året ändå genom att få in 34 i beteckningen.

Sedan följer regelbundenhet t.o.m. bokstaven H eller egentligen till J, med reservation för att man utelämnat I-et i serien och gått direkt på J. Vid K är vi vid säsongen 1939-40 och här i samband med krigsutbrottet förkastas slutligen bokstavsserien. Det finns visserligen ”K-märkta” Centrumapparater från 1939-40, men också de som saknar årsbokstav. Härefter följer beteckningar med W, U eller B - för Växelström, allström eller batteridrift – och ett tvåsiffrigt nummer. Efter kriget, säsongen 1945-46, ändras mönstret för typangivelse helt: Nu blir det tre siffror följda av en bokstav. Nomenklaturen får nu en mer svensk prägel eftersom W byts mot V och U mot LV medan B kvarstår för batteriapparater. Tyvärr försvinner möjligheten att urskilja modellåret genom typbeteckningen redan 1940. Tvåsiffriga typnummer utan årsbokstav anger ju dock att radion är från krigsåren och övriga utan årsbokstav att den är gjord efter kriget. Så småningom -1952 - dyker även fyrsiffriga typnummer upp, men de används parallellt med tresiffriga så tyvärr ges därefter ingen vägledning om ålder.

Conserton har före 1939 inget i typbeteckningen som avslöjar en radios tillkomstår. När tillverkningen av Consertonapparater överflyttas till NEFA i Norrköping och Philips i realiteten kontrollerar märket ändras nomenklaturen. En bokstav som anger driftssätt följd av tre siffror utgör från säsongen 1939-40 typangivelsen. Första och tredje siffran anger modellåret. T.ex. typ U 420 är således byggd för ovannämnda säsong, medan t.ex. V 593 är från 1952-53.

Från 1950-51 förekommer även fyrsiffriga beteckningar. Bortse från första siffran om den är en etta och hantera de återstående som om beteckningen vore tresiffrig. (Siffrorna 2 och 4 ger alltså modellåret). Ifall första siffran istället är en femma gäller den och sista siffran. Efter 1958 saknas årsbunden logik i de flesta typangivelser. Apparater med annat beteckningsmönster förekommer även tidigare t.ex. MD följt av fyra siffror och en bokstav. Dessa är inte tillverkade vid NEFA utan importerade och kommer ur Philips olika internationella serier. De kan inte årsbestämmas utifrån typangivelse. Ytterligare avvikande mönster förekommer hos vissa enskilda importmodeller samt några enstaka batteriapparater.

När vi nu är inne på Philips svenska dotterföretag/ undermärken är det väl naturligt att fortsätta genomgången med Dux. Företaget etablerades 1926 som Dux telefon och radiofabriks AB, Stockholm. Årsbestämning utifrån typbeteckning är inte möjlig på de tidiga apparater som tillverkades i Sverige, men åtminstone delvis de år den huvudsakliga tillverkningen skedde i Holland. (Ca 1934-39) Det är helt enkelt första siffran i typnumret som talar om vilket år (underförstått: på 1930-talet) som är radions modellår. När sedan tillverkningen åter flyttas till Sverige och då liksom för Conserton, till NEFA i Norrköping så bibehålls logiken i typangivelsen på så sätt att när 1940 års modeller ser dagens ljus får de tresiffriga nummer – t. ex. V 104 – där de båda första siffrorna anger modellåret. Istället för att blanda in en fyra och på det sättet markera 40- talets inträde väljer man alltså att låta ettan symbolisera detta och följaktligen heter 1941 års modeller t.ex: V 114 och GU 119.

Tyvärr är man inte konsekvent när det gäller importapparater som ingår i det svenska försäljningsutbudet. Typerna V 411 och U 411 från ovannämnda år avviker alltså, liksom flera utlandstillverkade Dux modeller senare. Från 1943-44 väljer man istället beteckningar på tvåhundra, t.ex: U 243 och V 245. Detta krånglar till nomenklaturen avsevärt eftersom det är lätt att tänka att första apparaten av exemplen borde vara från 1943 – vilket den ju i och för sig kan vara eftersom den ingår i serien för 1943-44 – medan radion i andra exemplet kan förefalla vara från 1945 – vilket den inte är då båda ingår i samma årsserie. Det är alltså tvåan och fyran i de båda exemplen som ger oss årtalet. Modeller på såväl 100- som 200-talen är alltså från 40-talet, medan tiotalssiffran ger det specifika året.

För 50-talets modeller tas beteckningar på 300-talet i bruk och andra siffran – tiotalssiffranger också här det enskilda året. Fyrsiffriga beteckningar dyker upp så småningom, men de är oftast konsekventa eftersom det räcker att ta bort tusentalssiffran för att de ska kunna utläsas som de övriga beteckningarna. Visserligen finns det ett och annat undantag förstås, men även på 60- talet kan man utläsa årtalet av Dux typangivelser. Numren är då på 400-talet och utläses i övrigt som tidigare.

När det gäller EIA så är det svårt att inse hur de egentligen resonerade när de skapade sina typbeteckningar. En radioserie som t.ex: V 3965, V 3978 och V 3966 förefaller ju att vara tillverkad 1939 eller möjligen 1938 om det är modellåret som anges. Märkligt nog är den bara lite tidigare, 1937-38 enligt bytesprislistan. Sådana listor är ju kända för att innehålla fel, men även reklambroschyren verkar vara tryckt redan 1937. Konsekvent så är alltså beteckningarna sådana att de två första siffrorna tycks ange året före första tillverkningsåret. Detta gäller från 1935-36 och fram till 1941-42 då ett annat system införs med tresiffriga beteckningar. Med lite god vilja kan man säga att det nu blir lättare att läsa ut år eftersom den första siffran verkar vara lika med just modellåret. Tyvärr förekommer ett flertal undantag och dessutom fortsätter nomenklaturen in på 50-talet utan att någon siffra eller annat visar det och det blir så småningom också fyrsiffriga nummer då EIA importerar och märker om Blaupunktapparater med sitt märke. Från säsongen 1955-56 låter man Blaupunkt behålla sitt ursprung och EIA upphör som radiomärke, men fortsätter som import- och försäljningsföretag. Blaupunkts typangivelser är såpass svårtolkade så där måste jag nog rekommendera bytesprislista eller broschyrer för att ta reda på ålder på en apparat.

Kungs är heller inte så lätta att hitta någon årsangivelse i typnumren på. Det närmaste jag kommit är att hitta några 50-tals modeller som har siffrorna 53 respektive 54 som del av beteckningen och där årtalet då också stämmer överens, men det är det enda och där förekommer dessutom undantag under de nämnda åren. Det blir till att rekommendera andra källor för att åldersbestämma Kungs alltså.

Lika illa är det tyvärr med Luxor. Det växlas vilt mellan två, tre och fyrsiffriga beteckningar under såväl 30 som 40-talet och de låter sig egentligen aldrig relateras till årtal på något direkt sätt. Även på 50-talet är det ganska rörigt, men mot slutet dyker viss tolkningsbar logik upp. För 1958 verkar de fyrsiffriga beteckningarna börja på 38 och det tycks stämma kontinuerligt så att det blir 39 för 1959 och 40 för 1960. In mot mitten av 60-talet håller det hyfsat, men det stämmer tyvärr inte helt så egentligen är det nog bytesprislistor som gäller för att åldersbestämma Luxor också.

Nornan och senare Monark är lite lättare att finna system i om man går direkt på 50-talet. Så är t.ex Nornan LV 1220 från 1952-53 och det är de första två siffrorna som anger året. Ettan symboliserar alltså 50-tal och tvåan ger förstås det första tillverkningsåret. Det gäller fram till 1959 då beteckningarna blir tresiffriga och märket Nornan så småningom ersätts med Monark. Även i de beteckningarna finns dock möjlighet att spåra modellåret på ett ungefär. Den första siffran är en tvåa och symboliserar 60-tal och den andra siffran ger modellåret – ej längre första tillverkningsåret. Det stämmer bara på ett ungefär eftersom flera typer behölls mer än en säsong i sträck.

Philips tidigare produktion ger tyvärr inte några direkta uppgifter om årtal genom typnumret. Från säsongen 1939-40 bedrevs tillverkning i Sverige. Vid NEFA i Norrköping byggdes radio för den svenska marknaden, men inte förrän 1947 dyker det upp någon egentlig logik i typbeteckningarna. En svensk Philipsapparat t.ex. BS 471 A från 1947-48 ger dels uppgift om att den är svensk – S:et i beteckningen – att det är en bordsmodell – B:et – och som jag konstaterade i förra Audionen så betyder A:et på slutet att det är en växelströmsapparat. Nå, men nu var det ju tillverkningsår vi ville få reda på. Även det kan vi få av tiotalssiffran i typnumret. I det här fallet en sjua för 1947. En apparat från 1948- 49 är alltså t.ex. BS 581 U och en från 1949-50 t.ex. BS 592 A. När vi kommer in på 50-talet finns det tyvärr inget i typbeteckningen som särskilt säger detta utan det är fortfarande tiotalssiffran som ger året. För 1950-51 t.ex. typ FS 603 A och för 1955-56 t.ex. BS 351 AF.

Nu inser säkert redan läsaren att det här systemet bara funkar fram till och med säsongen 1956-57 utan att man inför någon ändring. Annars skulle ju en apparat från 1947-48 inte kunna årsskiljas från en som tillverkas 1957-58. Mycket riktigt: För 1957-58 ändras skrivsättet så att en radio från den säsongen kan heta t.ex: B 4 S 71A. Dessvärre förekommer t.ex. modellen BS 371 A ändå som en rest från det gamla systemet. Här förekommer alltså undantag som gör det lite knivigt att lita på informationen. Det ska också sägas att det jag skrivit gäller de svensktillverkade Philips apparaterna. I princip används samma beteckningssystem i övriga koncernen, men ofta är de importerade apparaterna från en tidigare säsongs tillverkningsprogram så vill man veta från vilket år en hollandsbyggd Philips såldes i Sverige måste man gissa lite eller kolla i bytesprislista.

Radiola var den svenska tillverkare som mest konsekvent gick in för logiskt utformade typbeteckningar. Från 1930 och framåt kan man på de 2 första typsiffrorna utläsa första tillverkningsåret på mottagaren. Modellen 303 V är således såld under säsongen 1930-31 och modellen 474 LV är från 1947-48. Stämmer då alltid detta? Nej, men de flesta av undantagen är ändå logiska i sig. Det förekommer nämligen också fyra siffror i en del beteckningar. Då är det dock så enkelt att det är andra och tredje siffran som anger året. En annan typ av undantag tillämpas dock fr o m 1964. (När AGA köpte Radiola av SRA / L M Ericsson.) Bokstäver slopas helt och beteckningarna blir konsekvent fyrsiffriga. Årtal kan inte längre utläsas ur dem och jag kan inte riktigt se att det går att läsa ut något annat heller.

Tidiga Skantic- typer avslöjar inte något år, men från säsongen 1938-39 får de namn som t.ex. ”Ettan-39” och det avser ju då modellår. Tyvärr tillämpas det endast på bordsmodeller och bara under två säsonger. Sedan försöker man sig på ett system där bokstäver i viss mån anger årsserie, men tyvärr är det så inkonsekvent tillämpat att det bara blir rörigt att redogöra för alla undantagen. Att Luxor tar över det krisdrabbade Skantic från 1945 är nog bekant för många. Det innebär dock ingen förbättring vad gäller typbeteckningarna, så det är bara att konstatera att det även här gäller bytesprislista.

Radiomärket Stella som startas 1950 säljer redan från början apparater med AGA chassier och snarlika, men något enklare lådor. Om märket bara var ett försök från AGAs sida att ta ökade marknadsandelar eller om det fanns andra finansiella/ kommersiella intressen bakom det, vet jag inte. Det är i alla fall bara AGA radio i annan kostym och med andra typbeteckningar. Första säsongen – 1951-52 – så heter modellerna t.ex: 130 V och 160 A. Följande säsong t.ex: 230 V och den därefter 340 V m.fl. Det är helt enkelt hundratalet som ger första försäljningsåret alltså och 1960-61 blir det följaktligen modeller med ettusen i beteckningen. Logiken rasar runt 1965, liksom för AGA. Annars förekommer endast ett undantag såvitt jag förstår. (Det är en modell från 1958-59 som heter Ekco och sannolikt är importerad från England).

För Tjerneld är det ganska hopplöst att få ut några tillverkningsår av typbeteckningarna. Det verkar inte ens finnas kortare perioder där man kan utläsa något.

Telefunken och Orion bedrev viss tillverkning i Sverige under perioder, men dessvärre har jag inte kunnat finna några tolkningsbara årsangivelser i någotdera märkets typbeteckningar. Andra utländska märken har jag medvetet utelämnat här då de har en lösare koppling till vårt land och då jag dessutom inte kan lika mycket om dem.

Märket Skandia har jag också förbigått eftersom det nästan uteslutande rör sig om importerade apparater från flera olika tillverkare och typbeteckningar som skiftar kraftigt i uppbyggnad även inom samma årsserier.

Inte heller småmärken som Smith, Scaniavox, Champion, Nord-radio, Penton m.fl. har medtagits eftersom de har haft relativt kortlivad produktion och samma modeller kvarstår ofta i flera årsserier.