VÅRT FORUM

är tänkt att vara ett forum för frågor och svar mellan oss medlemmar. Annonser och efterlysningar av samlar- och amatörkaraktär har också sin plats här. Gratis för medlemmar.

TACK!

Till alla Audionvänner, som efter min bön häromsistens gick och sökte i sina gömmor efter ”Malmgrens Kompendium” och ett särskilt tack till de två, som hittade sina exemplar och skickade dem till mig.

Krister L. har föreslagit, att jag kopierar (scannar på nysvenska) kompendiet och publicerar det digitalt, vilket vore en god idé, det är en utmärkt lärobok, läsvärd ur flera synvinklar, om det inte vore för frågan om kopieringsrätten.

Utgivaren, Telegrafstyrelsen, existerar visserligen inte längre, men Malmgren kanske har arvingar? Enligt gällande EU-överenskommelse (?) upphör upphovsmannarätten till ett litterärt verk när 70 år förflutit efter författarens död, men där är vi inte än.

Audionens läsare är väl bekanta med Projekt Runeberg; (http://runeberg.org)? Världens största (påstår runebergarna) samling av digitaliserad äldre litteratur. Väl värd ett besök!

Efterlysning..

men först en liten historik. Jag började mitt arbetsliv som radioreparatör 1963 och reparerade då mest Philips bandspelare och (transistor)-radio och emellanåt en och annan TV.

1968 blev jag beordrad att ta hand om service och montering av komradio och sen också alltmera bilradio. Detta blev nog en mycket roligare utveckling av arbetslivet än att serva hemelektronik, så jag har trivts med arbetet, tills jag blev utsliten och fick sluta i förtid. Sista tiden i arbetslivet började jag samla på Philips och Blaupunkt bilradio.

Nu efterlyser jag några modeller av Blaupunkt Frankfurt, hela eller i delar, som jag fortfarande saknar.

Först och främst Blaupunkt Frankfurt, första rörmodellen med bokstaven R fore serie nr. Sedan rörmodellerna S, Q. D, E. samt transistorradion modell Y. Alla modeller (som väl inte sålts i Sverige) efter transistormodell B, saknar jag också. Efter B kom nog transistor-IC-radiona och dessa saknar jag alla utom modell M, vilken är 1982 års modell.

Kan någon hjälpa mej med någon av dessa modeller är jag tacksam.

Vidare saknar jag också en AGA komradio modell KR 64 komplett eller stationsenhet (radiolådan).

Ytterligare mera om dubbelgallerrör

Strax efter utgivningen av förra numret, fick jag in detta bidrag. Författaren förklarade att han inte hade hunnit göra experimenten i tid för det numret, så då tar vi det denna gången!
red

I septembernumret av Audionen fanns en blänkare ang ”dubbelgallerrör”. Här kommer lite mera om samma rörtyp: I min ägo har jag två mycket gamla rör (Philips Miniwatt A241) från ~1925. Sökning på nätet gav vid handen att detta är ett ”rymdladdningsrör”. De har en fyrpolig sockel och en skruvanslutning på sidan av sockeln som är anslutningen till ”rymdgallret”.

Databladet jag hittat är på holländska. Ett och annat går att begripa men inte allt.Det finns alltså två galler. Det närmast glödtråden är mycket glest lindat och ska ha +20V. Galler två är det egentliga styrgallret. Vitsen med detta var att få fart på elektronerna så att dom som passerar igenom galler 1 ”av bara farten” ska fara iväg till anoden som då inte behöver så hög spänning. A i rörbeteckningen betyder att glödströmmen ligger mellan 60 och 100mA. 2 står för att det är 2V glödspänning. 41 betyder tetrod med ”rymdgaller”. Detta är Philips system som gällde fram till 1934. Glöden i A241 drar ~85mA.Test av de båda rören visade att det ena hade ungefär uppgivna data, d.v.s. en branthet av ~1mA/V medan det andra bara hade ung. hälften.Vid en ”totalström” av ~6mA var ~5mA från Galler 1 och bara 1 mA från själva anoden. Tyvärr dog detta rör plötsligt. Strömmen genom galler 1 blev 0.000mAoch anodströmmen sjönk till 20uA. Jag har testat att låta det vara igång enbart med glöden för att om möjligt återfå någon emission, men icke. Troligen dog det av chocken att vara tvungen att leverera elektroner efter så många år.............

Alltnog, jag snickrade (jo, på en träbit) ihop en liten kristallstyrd sändare för 3.5MHz med det kvarvarande röret. Vid 20V spänning på G1 och anod blev ”uteffekten” 1,0mW. Detta vid 50 ohm last som kopplades till anodspolen via en link på några varv. Mycket vacker sinusvåg på ”skopet” blev det dock. Nästa försök var att prova samma rör i en enkel mottagare, även den på en träbit. En enkel återkopplad detektormottagare byggdes med återkoppling till ingångsspolen via en extra lindning. Antennen kopplades väldigt löst till spolen via 15pF. Med bara en kort kopplingstråd gick det svagt att höra en station sändandes på något slaviskt språk. Anslöts den riktiga antennen blev det dock tyst! Den belastar tydligen ingångskretsen så mycket att återkopplingen blir för liten. Man får inte vara dum. Jag lindade då på en link på spolen med några varv att ansluta antennen till och nu gick det kvällstid att höra på både BBC och Deutsche Welle och en del annat i lurarna. Dessutom hörde jag några telegrafistationer och även ett par SSB stationer på 80m. Det hade man inte trott med ett så gammalt rör. Bara på skoj kopplade jag upp ett gammalt TV-rör PL83 på liknande sätt. 15V glödspänning, 15V på anoden, 0V på skärmgallret och bromsgallret. +5V på styrgallret medförde att styrgallerströmmen blev 19mA och anodströmmen hela 0.5mA !!!!

Styrgallret är ju mycket mera tätlindat på detta rör så det blir uppenbarligen inte mycket som ”läcker igenom” till anoden. Rör som är avsedda för AGC-reglering har styrgallret lindat ganska glest i mitten men tätare utåt ändarna på katoden. EF85 är ett sådant. Provade då även med detta på liknande sätt men det blev ännu sämre anodström än med PL83. Det finns en del att läsa om rymdladdningsrör på nätet. Sök på ”space charge tubes”.

Här finns en del att läsa: www.duntemann.com/ 12vtubes/12vtubesindex.htm

Jag har ett annat åldrigt rör som heter 3S/1. Det är en triod, möjligen svensktillverkat. Fabrikat ”STANDARD”. Det drar en förfärlig massa glödström (250mA vid 3V). Jag provade att byta ut det mot A241 i ovannämnda koppling och visst hörs det stationer, men mycket svagt och anodströmmen vid 18V anodspänning är bara runt 0.25mA så sannolikt är det avsett för högre anodspänning. Är det någon som vet några data? Jag har inte funnit något.

Mottagare för SAQ Grimeton

Ett intressant förslag till en enkel mottagare har vi fått av SM6RUN, Arne Sikö. På grund av tids- och utrymmesbrist, kan vi inte denna gången gå närmare in på konstruktionen, utan sparar det till majnumret.

Antennspolen - antennen är en avstämd loop lindad på ett 22cm papprör. Spolen L2 avstämd till 1,2 kHz. Lokaloscillatorn består av kretsen NE555, som växelvis avbryter och jordar transistorns source.

Men som sagt, mera om detta i nästa nummer.