De började med en enkel ritning…

Denna artikel publicerades i Föreningen Experimenterande Svenska Radioamatörers (ESR) tidning ESR Resonans 2011, och återges här något förkortad.

Du som blev biten av radioflugan på 50- och 60-talet, ja kanske så sent som på 70-talet, kommer säkert ihåg postorderfirman Hobby-Förlaget i Borås där man kunde köpa allehanda ritningar och byggsatser till många spännande projekt.

För oss som var unga på den tiden fanns mycket i katalogen som vi gärna ville ha men som vi inte hade råd att köpa. Veckopengen som de flesta av oss hade låg runt fem till tio kronor och det gällde att hushålla väl med resurserna.

Under arbetet med att samla in fakta inför denna artikel har redaktionen varit i kontakt med flera personer som var med redan på 50- och 60-talen. Det är personer som började sin karriär precis på samma sätt som många av oss andra och som vandrat ungefär samma snitslade bana via rundradiolyssning på träradioapparater, sönderplockning av dessa, byggt små piratsändare – s k spionsändare – för att till slut gå med i den lokala amatörradioklubben, lära sig morsetelegrafi och grundläggande radioteknik och bli radioamatörer med amatörradiocertifikat och tillstånd från Televerket att inneha och använda amatörradiosändare.

Tillståndet från Televerket var något riktigt stort för en tonåring på den tiden, något som inte de andra klasskamraterna hade. Den egenutbildning vi skaffat oss som nyfikna tonåringar räckte mer än väl till för att bygga våra egna små kristallstyrda telegrafisändare och hela världen låg öppen. Radio var magi på hög nivå.

Vad man kanske inte reflekterat över så mycket är att detta ständiga sönderplockande av saker och ting som vi ungdomar ägnade oss åt, var ett både spännande och roligt sätt att lära sig hur en radio var uppbyggd. Här fick de unga vetgiriga och nyfikna förmågorna med sina egna ögon se hur de olika komponenterna var monterade och hur ledningsdragningen var utförd.

Djup koncentration på 50-talet

Antalet skruvar som behövdes och vilka dimensioner som var lämpliga att använda. Brickor, låslack, vax i trimkärnorna, sprintar fjädrar linor och linhjul. Hur olika typer av motstånd såg ut, hur en vridkondensator fungerade med sina många plattor och hur omkopplare var uppbyggda av flera däck och vad de pyttesmå nickelkulorna som ibland ”hoppade ut” och rullade runt på golvet hade för funktion
.
Ibland kom fingrarna i kontakt med en uppladdad elektrolytkondensator. Jo, 450 volt likspänning mellan tummen och pekfingret gav kraftiga Aha-upplevelser. En riktig ”hands on” introduktion och synnerligen praktiskt inriktad självstudie-kurs i ämnet radiobygge helt enkelt.

Allt till hands….

Det var så det gick till. Apparaterna plockades isär i sina minsta beståndsdelar och komponenterna sorterades upp i cigarr- och pappaskar försedda med små klisteretiketter, kondensatorer, motstånd, skruvar, radiorör, strömbrytare var för sig och en stor låda med diverse svårsorterat.

I katalogbeskrivningen av kortvågsmottagaren RK6 omnämns en Christer Falkenström som medverkat i Lennart Hylands program, Karusellen, i Sveriges Radio.

Redaktionen för ESR Resonans spårade upp Christer som även han hunnit bli radioamatör och numera lystrar till anropssignalen SM4DZR. Han är medlem i ESR och Radiohistoriska Föreningen i Västsverige.

Christer är pensionerad sedan några år efter att ha arbetat med elektronik och elektronikkonstruktion i hela sitt liv, först på Chalmers i Göteborg, sedan på Försvarets Radioanstalt och Televerket. Under några år var Christer placerad på BNR (Bell Northern Research) i Mountain View i Kalifornien.

Christer berättade att han medverkade i Lennart Hylands radioprogram Radio-Karusellen i januari 1954 där han sjöng Där näckrosen blommar.

Efter framträdandet blev Christer intervjuad. Hyland frågade vad Christer sysslade med på sin fritid och om han hade någon särskild hobby. Christer berättade då att han var intresserad av radio och hade byggt en helt egen radiomottagare som han kunde lyssna på polisen med. -Men får man lyssna på polisen, är det tillåtet? frågade Hyland.

Christer med Lennart Hylland

Christer fattade sig snabbt och sa att Hobby-Förlaget i Borås sålde en byggsats till en sådana mottagare för 34 kronor och 50 öre varpå studiopubliken skrattade gott och klappade i händerna.

Snart nog hade ägaren till Hobby-Förlaget fått höra talas om Christers oplanerade reklam för deras mottagarbyggsats, som såldes under benämningen RK6. Ägaren kontaktade Christer för att fråga om de fick lov att använda hans namn och medverkan i Lennart Hylands Karusellen, som referens i
katalogen. Christer som nu hade blivit lite av en rikskändis hade inget emot detta. Som tack för hjälpen anlände en kort tid därefter ett par stora lådor med Wörld War II-surplus till Christer. Hobby-Förlaget hade inte ekonomi att betala ut någon ersättning i reda pengar. För Christers del var surplusapparaterna betydligt mer värda än pengar och de blev också starten på ett livslångt samlande av just militär surplus och gamla radioapparater, ett samlande som håller i sig än i dag.

Lite mer om polisradion:

Till höger ser en bild från ett tidningsklipp: Den egenhändigt byggda polisradion gjorde sensation på Karusellen, och så här ser apparaten i fråga ut. Man får faktiskt avlyssna polisbilarnas rapporter, bara man inte för vidare vad man hör.

Katalogtexten som Hobby-Förlaget komponerade ihop löd så här:

Detta är samma apparat som Christer Falkenström rekommenderade i Radio-Karusellen. Den har hittills sålts i 10 000 tals ex. Kortvågsmottagare, avsedd för våglängdsområdet 1 – 15 meter. Inom detta område finns bl a luftfarts- och polisradio samt amatörband. Mottagaren är synnerligen känslig och den kan genom en enkel omkoppling även användas som sändare med god effekt. Särskild anvisning om omkopplingen finns i arbetsbeskrivningen. Kortvågsmottagaren levereras i byggsats som är mycket enkel att montera. På ca 2 timmar lyckas även den fullständigt oinvigde med tillhjälp av den utförliga arbetsbeskrivningen och ledningsdragningsschemat, att få till en utmärkt kortvågsmottagare eller -sändare.

RK6 Kortvågsmottagare, komplett byggsats, Pris pr styck 34.50.

R526 Ritning till kortvågsmottagare, komplett med kopplingsschema och utförlig arbetsbeskrivning.

Pris per styck 4.50.

Om det verkligen såldes mer än 10 000 byggsatser till kortvågsmottagaren, som det står i annonsen (se nedan), går så klart inte att verifiera så här långt efteråt men att apparaten var otroligt populär bland dåtidens nyfikna och kunskapstörstande ungdomar råder det absolut inget tvivel om.

De flesta apparaterna som blev byggda är skrotade för länge sedan. De som eventuellt finns kvar är förmodligen undanstoppade långt in på vindar och i källare.
Vill du läsa hela artikeln?

https://www.esr.se/images/doc/2011/ESR_Resonans_2_2011.pdf

Bengt Falkenberg SM7EQL redaktör ESR Resonans.

Radiomuseets områden – Fast telefoni

Här beskriver vi de olika områden på Radiomuseet. Den fjärde artikeln i serien handlar om Fast telefoni..


Området Fast Telefoni är relativt nytt på museet. Undertecknad har varit ansvarig för detta sedan starten, som skedde på ett kanske lite annorlunda sätt.

Bland de donationer som Radiomuseet fått genom åren, så har det förutom radioapparater även förekommit andra föremål kopplade till elektronik och telekommunikation. Vid ett av mina på den tiden ungefär årliga besök på Radiomuseet så konstaterade jag att det fanns diverse intressanta telefoner i ett hörn av museet, men dessa hade ingen övrig information eller registrering. En kort tid senare, i juni 2017, såg jag ett upprop i Nyheter från Radiomuseet om någon kunde tänka sig att registrera dessa telefoner. Jag anmälde intresse för detta, och efter registreringen blev min uppgift att få till en någorlunda ordnad utställning, informationsskyltar m.m. för de registrerade apparaterna.

Därmed skapades också Fast Telefoni som ett eget område på Radiomuseet.

Tanken med telefonutställningen är att visa fasta telefonins utveckling i grova drag från 1876 när telefonen uppfanns, fram till 2000-talet när tekniken började avvecklas.

RM06377 Stamp telefon

Museets äldsta telefon är en så kallad ”stamp”, dvs en enkel lur i trä som man omväxlande lyssnade och pratade i, ungefär som en ”burktelefon” många av oss har lekt med. Troligen är denna stamp-telefon tillverkad i slutet av 1870-talet.

Telefonister i Asarum, Blekinge, före automatiseringen. 1950- eller tidigt 1960-tal.

Senare under 1800-talet började telefonerna få en växelströmsgenerator, som när man vevade gav en växelspänning ut på linjen, vilket fick klockor att ringa i en manuell telefonväxel. Därefter meddelade man telefonisten vilket nummer man ville ringa till.

År 1924 driftsattes Sveriges första automatiska telefonväxel, vilket innebar att man själv kunde slå önskat nummer med en fingerskiva. Utbyggnadstakten för automatväxlarna var låg, och både automatiska och manuella växlar existerade parallellt i Sverige fram till i början av 1970-talet.

RM06471a Knapptelefon Diavox

Redan i slutet av 1970-talet startade sedan nästa tekniksteg, då de digitala AXE-telefonväxlarna började driftsättas, och med dem kom funktionsknapparna * (stjärna) och # (fyrkant) med nya funktioner i telefonen.

I takt med att det fasta telefonnätet har avvecklats, så har kunskaperna om den fasta telefonin försvunnit ganska snabbt. En målsättning för museet har därför varit att visa praktiskt hur dessa sladd-i-väggen-telefoner användes en gång i tiden. Förutom vår fina väggapparat i trä, så kan man också ringa på gammalt vis via en liten militär telefonväxel. Detta brukar vara uppskattade experiment vid besök på museet, med mycket pling.

Förman Persson med arbetslag i inledningsstolpe till Mariestads telefonstation år 1896.

Utställningen har också ett rullande bildspel som visar olika föremål och miljöer kopplade till fast telefoni, se bild till höger.

RM06387 Filmstjärna

På samma sätt som övriga områden så hyrs också telefoner ut vid behov till filminspelningar. Utställningens väggtelefon i plåt från 1930, har varit med både i TV-serien ”Vår tid är nu” och ”En kunglig affär”.

En önskan för framtiden är att också kunna ringa mellan telefoner med fingerskiva i museets utställning, men tyvärr saknas ännu den nödvändiga växeln.

Dag Johansson

Bildlänkar
https://digitaltmuseum.se/021018294646/blekinge-asarum-fore-automatiseringen
https://digitaltmuseum.se/021018291602/forman-persson-med-arbetslag-i-inledningsstolpe-till-mariestads-telefonstation

Ljudteknikens utveckling

Ljudteknikens och radioteknikens utveckling har gått framåt under alla år. Här tittar vi närmare på ljudtekniken, en resa från 1870-talet fram till nutid.

RM06290 Fonograf

Fonografen uppfanns av Edison på 1870-talet. På en fonograf från 1890 på Radiomuseet kan man lyssna till våra äldsta ljudinspelningar. Här sker allt mekaniskt. Vaxrullen drivs runt av en fjäderdriven motor och ljudet tas upp av en spetsformad glasbit och förs till ett membran vars vibrationer förstärks med hjälp av en tratt.

RM06284Trattgrammofon

I början av 1900-talet kom trattgrammofonen där vaxrullen ersatts av en schellackskiva. Allt är även här mekaniskt både framdrivningen och ljuddosan vars nål är direktkopplad till ett membran och en ljudförstärkande tratt. Speltiden per skiva var cirka 3 minuter.

RM00917 Radio,
RM05945 Grammofon

När den elektriska grammofonen tog över på 1930-talet med en eldriven motor och en pickup som anslöts till grammofoningången på radiomottagaren blev ljudkvaliteten mycket högre vilket våra besökare kan konstatera när vi spelar skivor på denna vackra radio med grammofon.

RM02473 Tefifon

På 1930-talet kom Tefifonen där inspelningen är gjord på ett plastband med 1 timmes speltid och möjlighet att manuellt välja vilket spår man ville lyssna till via en fjärrkontroll.

RM06267 Trådspelare

Att själv göra egna inspelningar kunde först göras på en tunn tråd. Trådspelaren användes under 1940-talet, men konkurrerades ut av rullbandspelaren under 1950-talet.

RM01414 rullbandspelare

På 1950-talet kom även skivspelaren för LP- och EP-skivor med låg brusnivå och möjlighet till att lyssna på stereoinspelningar. Nu slog transistorn ut elektronrören och apparaterna kunde byggas kompaktare och mindre.

RM07463 Stereo 8 spelare

Stereo 8 bestod av ett ändlöst band som rymmer fyra stereokanaler och lanserades på 1950-talet för att i första hand installeras i bilar.

RM01032 och RM06169 reseradio

Innan transistorapparaterna kom såldes rörbestyckade reseradiomottagare som krävde dubbla batterisystem och var dyra i drift. Här visas en apparat från Norge (David Andersen) och en från Sverige (Luxor).

RM00894 transistorradio

År 1948 uppfanns transistorn som kom att revolutionera förstärkartekniken och slå ut elektronrören i de flesta tillämpningar redan under 1960-talet. Transistorradions era inleddes. Mindre och strömsnåla apparater kom ut på marknaden.

RM06795 Mediatorn

I stereoanläggningen från 1980-talet fanns allt som musikälskaren kunde önska sig: skivspelare, CD-växlare, audioförstärkare, kassettdäck, tuner för AM/FM, fjärrkontroll.

Redan i museets entré möts man av tre vitrinskåp, en med en utställning om spionradio och två med en demonstration av utvecklingen kring olika typer av bärbara rullbandspelare och smartphones från 1970 till 90-talet Där visas Walkman kassettbandspelare, Sony minidisk, Apples mediaspelare och mycket annat sammanställt av Bo Sörensson som också berättar om denna utställning.

Lars Lindskog, text och bild.