Här beskriver vi de olika områden på Radiomuseet. Den fjärde artikeln i serien handlar om Fast telefoni..
Området Fast Telefoni är relativt nytt på museet. Undertecknad har varit ansvarig för detta sedan starten, som skedde på ett kanske lite annorlunda sätt.
Bland de donationer som Radiomuseet fått genom åren, så har det förutom radioapparater även förekommit andra föremål kopplade till elektronik och telekommunikation. Vid ett av mina på den tiden ungefär årliga besök på Radiomuseet så konstaterade jag att det fanns diverse intressanta telefoner i ett hörn av museet, men dessa hade ingen övrig information eller registrering. En kort tid senare, i juni 2017, såg jag ett upprop i Nyheter från Radiomuseet om någon kunde tänka sig att registrera dessa telefoner. Jag anmälde intresse för detta, och efter registreringen blev min uppgift att få till en någorlunda ordnad utställning, informationsskyltar m.m. för de registrerade apparaterna.
Därmed skapades också Fast Telefoni som ett eget område på Radiomuseet.
Tanken med telefonutställningen är att visa fasta telefonins utveckling i grova drag från 1876 när telefonen uppfanns, fram till 2000-talet när tekniken började avvecklas.
Museets äldsta telefon är en så kallad ”stamp”, dvs en enkel lur i trä som man omväxlande lyssnade och pratade i, ungefär som en ”burktelefon” många av oss har lekt med. Troligen är denna stamp-telefon tillverkad i slutet av 1870-talet.
Senare under 1800-talet började telefonerna få en växelströmsgenerator, som när man vevade gav en växelspänning ut på linjen, vilket fick klockor att ringa i en manuell telefonväxel. Därefter meddelade man telefonisten vilket nummer man ville ringa till.
År 1924 driftsattes Sveriges första automatiska telefonväxel, vilket innebar att man själv kunde slå önskat nummer med en fingerskiva. Utbyggnadstakten för automatväxlarna var låg, och både automatiska och manuella växlar existerade parallellt i Sverige fram till i början av 1970-talet.
Redan i slutet av 1970-talet startade sedan nästa tekniksteg, då de digitala AXE-telefonväxlarna började driftsättas, och med dem kom funktionsknapparna * (stjärna) och # (fyrkant) med nya funktioner i telefonen.
I takt med att det fasta telefonnätet har avvecklats, så har kunskaperna om den fasta telefonin försvunnit ganska snabbt. En målsättning för museet har därför varit att visa praktiskt hur dessa sladd-i-väggen-telefoner användes en gång i tiden. Förutom vår fina väggapparat i trä, så kan man också ringa på gammalt vis via en liten militär telefonväxel. Detta brukar vara uppskattade experiment vid besök på museet, med mycket pling.
Utställningen har också ett rullande bildspel som visar olika föremål och miljöer kopplade till fast telefoni, se bild till höger.
På samma sätt som övriga områden så hyrs också telefoner ut vid behov till filminspelningar. Utställningens väggtelefon i plåt från 1930, har varit med både i TV-serien ”Vår tid är nu” och ”En kunglig affär”.
En önskan för framtiden är att också kunna ringa mellan telefoner med fingerskiva i museets utställning, men tyvärr saknas ännu den nödvändiga växeln.
Dag Johansson
Bildlänkar
https://digitaltmuseum.se/021018294646/blekinge-asarum-fore-automatiseringen
https://digitaltmuseum.se/021018291602/forman-persson-med-arbetslag-i-inledningsstolpe-till-mariestads-telefonstation