Hem Information Områden Gåvor Butik Nätverk Syfte Historik Medlemssidan Styrelse Stiftelse

Audionen Nr 3, 2008
Framsida
Från gniststation till sattelit
Gammelvala
Industrihistoria
Vårt forum
Från kalenderbitaren
Radio Budapest
 
endast för medlemmar
 
Andra nummer av Audionen

Från kalenderbitaren

Hösten har kommit och det är dags för en ny spalt från ”Kalenderbitaren”. Hittills har det handlat om typbeteckningar på radioapparater och vad de avslöjar, främst om en radios ålder och jag har även nämnt lite andra källor som kan ge sådan information. Nu tänkte jag slå ett slag för ett ambitiöst projekt på Internet som väl faktiskt går ut på att samla in uppgifter om all världens gamla radioapparater i en stor sökbar databas. Det låter ju onekligen omfattande och det är det givetvis också och kanske är det egentligen omöjligt eftersom man aldrig säkert vet när man är färdig.

Grunden lades av en man – Ernst Erb – från Schweiz, som är den som fortfarande styr över verksamheten, men Radiomuseum.org är en stiftelse av ideell karaktär som skapats för att kunna fortleva även efter grundarens död. Det är fullt möjligt att söka i databasen för vem som helst, men om man vill kunna se bilder i full storlek, liksom få fram lista över de ingående rören och eventuellt ladda ner kopplingsschema etc. så måste man vara medlem. Medlemskapet är lite speciellt. Man måste för att få bli medlem styrka ett genuint radiointresse genom att uppge apparatinnehav i egen samling eller t.ex. hänvisa till litteratur i ämnet. Det är väl i mångt och mycket en formsak, men ändå ett sätt att försöka hålla rent kommersiellt intresserade borta.

Man betalar också en engångssumma på tjugo Euro till stiftelsen och får sedan sitt medlemskap aktiverat. Det går inte att utnyttja databasen hur mycket som helst utan att själv bidra med något ibland också. Det hela regleras av ett poängsystem där det kostar en del poäng att titta på bilder, ladda ner schemor och så vidare, men där man kan förtjäna mycket mer poäng genom att bidra med information om modeller som saknas eller ladda upp bilder och scheman.

Stiftelsen har över 4100 medlemmar i 86 länder, men när det gäller svenska medlemmar så är vi till antalet endast femtiotvå stycken. Det finns mer än 115 000 olika radiomodeller i databasen och därtill över 300 000 bilder. Av dessa är något över tusen svenska modeller av vilka jag faktiskt själv har lagt in över femhundra, men bilder saknas till det stora flertalet, eftersom jag lagt in dem systematiskt från skriftliga uppgifter utan att själv ha så många av dem i min samling. Min målsättning är förstås att vi från svensk sida ska kunna få en nästintill fullständig modellkatalog över svenskproducerade radioapparater. Fullt i nivå med t.ex. den för Tyskland. Att det är ett långtidsprojekt inser väl alla och jag räknar givetvis inte med att göra allt jobb själv.

Förutsättningarna för ett sånt projekt är dock ovanligt bra i Sverige eftersom radiobranschen under flera decennier publicerade de i förra Audionen omtalade bytesprislistorna. Även om de inte är heltäckande så innehåller de ju merparten av i Sverige saluförda radioapparater och de utgör därför en god bas i arbetet. Det är alltså förhållandevis enkelt att datera svenska radioapparater i en jämförelse med länder där liknande dokumentation saknas.

Språket på Radiomuseum.org var från början tyska och är i huvudsak så fortfarande. Engelskan har dock funnits med parallellt under flera år och används av de flesta icke tyskspråkiga medlemmarna. Startsida med modellsök liksom forum och alla nödvändiga instruktioner finns numera helt tillgängliga på engelska. Mindre grupper med franska, spanska och italienska som språk finns också, men är en mer marginell företeelse.

Eftersom det givetvis är önskvärt att radiouppgifterna ska innehålla så få felaktigheter som möjligt och att de dessutom måste vara inmatade på ett korrekt sätt för att sökning i databasen ska fungera, så är det inte tillåtet att direkt ladda upp material själv. Systemet fungerar så att man får fylla i ett förslagsformulär där man lämnar så mycket uppgifter som möjligt om den aktuella radion. Detta granskas sedan av minst två administratörer som måste lämna sitt godkännande och manuellt korrigera eventuella detaljer som inte fungerar i databasen. Sedan kan man också skicka in bilder till redan befintliga modeller som då granskas av en bildredaktör innan de publiceras. Och för märken som saknas kan man själv föreslå att det ska läggas till i databasen och så vidare.

Det skulle bli för omfattande att här redogöra för alla detaljer, men jag vill verkligen rekommendera ett besök på: www.radiomuseum.org för dig som är ute och surfar i cyberrymden ibland.

Anders ”soda” Söderström