Rätt svar på Radiomuseets tävling på Bokmässan

tavlingTack alla ni som svarade på frågorna i vår tävling på bokmässan. Totalt fick vi in 123 ifyllda svarsblanketter varav 25 var rätt ifyllda. De som svarat rätt har fått ett mail eller SMS som berättigar till fri entré  på Radiomuseet en gång under 2016.

Det var fråga 3 som var svårast. Många hade missat att det var två rätta svarsalternativ trots att det stod i början att det kan vara mer än ett svar som är rätt.

Rätta svaren ser ni nedan. De är gröna och understrukna.

Fråga 1. Om du vill lyssna på P4 i Göteborg så ställer du in din radio på frekvensen 101,9 på skalan. Men vilken sort har frekvensen?
a.  meter, som brukar förkortas m
b.  kilowatt, som brukar förkortas kw
c.  megahertz, som brukar förkortas MHz

Fråga 2. Ett mycket populärt radioprogram som startade redan 1925 hette Barnens brevlåda. Det sändes 1785 gånger innan det lades ner 1972. Vad kallades programledaren?
a.  farbror Kalle
b.  farbror Sven
c.  farbror Pekka

Fråga 3. Radio använder sig av elektromagnetisk strålning för att överföra information från sändaren till mottagaren. Vilket eller vilka av följande fenomen är också elektromagnetisk strålning?
a.  synligt ljus
b.  ljudvågor
c.  röntgenstrålning

Fråga 4. I slutet på 1910-talet och under 1920-talet blev det populärt att bygga enkla radiomottagare. Vad kallades den enklaste typen av radioapparat som användes då?
a.  pejlmottagare
b.  dopplermottagare
c.  kristallmottagare

Fråga 5. Sveriges Radios utbud av radiokanaler kallas för Public Service eftersom det inte är reklamfinansierat. Vad heter motsvarigheten i England?
a.  YLE
b.  BBC
c.  RAI

Rapport från Gammelvala

Gammelvala, den gamla världen, är en stor utställning i Brunskog i Arvikas kommun som visar gamla hantverk. I år har Radiomuseet haft sin Radioverkstad och utställning på Gammelvala igen, den 14:e gången. Jag brukar skriva en rapport från vår satsning för Audionen varje år, och i år tänkte jag skriva lite om hur det är att sätta upp en sådan ganska omfattande utställning.

Tro inte att det hela börjar dagen innan! Åh nej – Lennart Nilsson och Ulf Sjödén, som tar största lasten, börjar långt i förväg. Ulf bokar in oss och gå på alla förberedande möten i Brunskog redan i januari och under våren. Lennart funderar på vad vi kan ha som blickfångare ganska länge, och börjar en genomgång av alla apparater vi ska ha med minst en månad i förväg. Jag börjar annonsera efter arbetskraft redan vid medlemsmötet i mars, och progressivt efter det informerar och planerar jag med jämna mellanrum.

Gammelvala1
Mellanlagring
Gammelvala2
Askungeapparater

Gammelvala3

Ungefär en vecka innan Gammelvalaveckan sätter Ulf S. och hans hustru Karin i gång med att köra väggar, hyllor, verktyg och utställningsobjekt till Brunskog. Lennart tar över gillestugan hemma hos oss – det står apparater överallt! Den sista veckan innan Gammelvala ser jag knappt honom – allt ska samlas och kollas och prickas av. Och tidigt på fredags morgon bärs allting upp, mellanlagras i hallen och sedan packas in i bilen. I är hade vi några ”askungeapparater” som fick stanna hemma eftersom vi inte hade plats. Sedan bär det i väg till Värmland. Vi brukar anlända efter lunch, Ulf S. och hans hustru Karin kommer också då, och snart därefter kommer Christer Aronsson från Lindome.

Först kommer väggarna på plats. I år blev vi ombedda att inte bygga framför ena väggen så att de som gör spåntak skulle kunna komma åt färdiga takdelar som står bakom. Det lilla problemet löstes av Ulf S. som åkte hem och hämtade markväv, som Christer och Lennart satt upp.

Gammelvala4
Hyllsäkring

Efter det är det hyllor som kommer på plats och säkras så att de tål att någon råkar stötta till dem – tråkigt om våra historiska apparater skulle falla på besökare!

Nu är allting uppsatt, men än så länge fattas el. Nu är det Christer igen – han klättrar upp och fixar till så att elkablarna går i taket från uttaget 30 m bort och leds ner i vårt område. Borden ska hämtas från förrådet, sättas upp och kläs med pappersduk. Det gör Karin – bland allt annat som hon gör!

Nu ska det bli till en verkstad och en utställning!

Gammelvala5

Gammelvala6

Ulf kommer med vår gamla kontorsutrustning, och så småningom kommer utställningsapparaterna och övrigt material på plats.

Under den gångna veckan har Ulf S. burit in ett antal apparater som han förvarar under resten av året i en grannes lada. Vi bär in alla apparater, instrument, reservdelar, böcker, broschyrer och allt annat som ingår, och lastar alltihop på våra bord. Här ser vi verkstaden när allt bara lastas av, och resultatet när Lennart har fått ordning.

Gammelvala7
Före
Gammelvala8
Efter
Gammelvala9
Gamla apparater står på fyra likadana hyllor. Apparater som är till salu ställs på en annan hylla som är lite vinklad. Bakom häftar vi fast lakan, som ger en trevlig bakgrund.
Gammelvala10
Böcker och broschyrer, vykort, kortspel och allt annat smått och gott som vi gärna säljer hamnar mitt emot hyllorna, med själva verkstaden bakom.
Gammelvala11
Sveriges Radios CD-er, den fina 1950-tals radion, fonografen från 1905, en fungerande kristallmottagare från 1920-talet, och inte minst en gammal högtalare ställs ut på bordet som är den första man ser när man kommer in.

Och nu är utställningen så klar som vi kan göra den. Det tog oss fem medlemmar hela
fredageftermiddagen och ett par timmar på lördag morgon att få allting så fint. På lördagen kom Ulf Nilsson med fler fina apparater till utställningen, och på onsdag kom Ingvar och Lollo Lund med ännu mer. Bertil Bengtsson och Reino Larsson kom också och arbetad några dagar, så vi var till slut 10 st. medlemmar som arbetade hela eller delar av veckan.

Det var stort intresse under veckan för gamla fonografen och vår kristallmottagare, och
många ungdomar var verkligen imponerade när de fick höra sina egna låtar i telefonen spelas på gamla tratthögtalaren. En liten låda med en förstärkare och en impedansomväxlare gjorde det möjligt.

Sedan blev det lördag, Gammelvalas sista dag, och då är det bara att sätta i gång och ta
ned allt som sattes upp med sådan omsorg! Nu var vi bara tre som jobbade, Lennart, Ulf N. och jag, och det gick på ca tre timmar att ta ned elkablar, lasta så mycket som möjligt i våra bilar, lossa väggarna och hyllor, och ställa allt som kunde ställas snyggt så att Ulf S. kunde lätt hämta det. Alltså, att ta ned en utställning går mycket fortare än att bygga upp den!

Gammelvala12

Allt som blev över, det som syns här på bilden och lika mycket till, plus väggar och hyllor,
hämtade Ulf S. och Karin på måndagen efter Gammelvala och lastade av i grannens lada.
Lennart och jag lastade av allting från min bil på museet på söndag på väg hem, och sedan
tillbringade Lennart hela måndagen på museet och ställde tillbaka alla lånade apparater på sina platser. Sedan gjorde han bokslut och skrev en rapport till styrelsen och stiftelsen, som brukar bevilja pengar till Gammelvalautställningen.

Så var ännu en Gammelvala över, och vi som arbetade där känner att vi gjorde ett bra jobb. Våra tekniker lagade 8 apparater, vi sålde några, vi visade vår radioverkstad och våra apparater från 1920 och framåt, och vi delade ut ca 450 broschyrer. Vi har verkligen uppnått våra två mål, att visa ett utdöende arbete, vilket är Gammalvalas tema, och att göra Radiomuseet i Göteborg känt, vilket är stiftelsens mål. Då känns allt slit med att göra i ordning, bemanna och slutföra utställning väl värt.

Jeanette Nilsson, 2016

Välkommen till vår spännande DX-hörna

DX-hörnan
Bild: Lars Linskog

Nästa gång du besöker Radiomuseet så får du gärna hälsa på i DX-hörnan!

Här finns mottagare från olika epoker som du kan lyssna på och där träffas också Västkustens DX-klubb varje månad.

Vad är då DX-ing? Jo, det är hobbyn att lyssna på radio från hela världen.
Att lyssna på utländska radiostationer, gärna så avlägsna som möjligt, är vår spännande hobby. Vi lyssnar oftast på kortvågsbanden men det är också mycket populärt att försöka avlyssna effektsvaga och i många fall mycket avlägsna radiostationer på mellanvågsbandet. Under vissa perioder går det också att höra långväga stationer på FM-bandet.

Inte amatörradio
Ofta förväxlas DX-ing med amatörradio, som är en annan hobby, många sändaramatörer är också DX-are. Sändaramatören använder också en egen sändare för att hålla kontakten med andra sändaramatörer, för dessa krävs att man har ett amatörradiocertifikat och ett tillstånd för att sända, vilket en dx-are inte behöver då man endast använder en mottagare, för att lyssna på vanliga radiostationer.

Hela världen i lurarna  
Det finns många anledningar till att lyssna på program från radiostationer runt om i världen. Bara det faktum att många länder sänder på kortvåg till lyssnare i utlandet gör att du har ett enormt utbud av program att välja och vraka bland. Som DX-are blir du oberoende av de egna, inhemska medierna. På radions kortvågsband får du ständig tillgång till det globala utbudet av nyheter. Ja, även renodlad propaganda.

Häng med i fjärran händelser
Nyheter från länder som Portugal, Italien, Ecuador och Benin hittar du sällan i våra vanliga medier. På kortvåg kan du själv lyssna på nyheter från länder där du kanske har släkt och vänner.

Träna dina kunskaper i främmande språk
Studerar du spanska, ryska eller swahili? Då borde du också lyssna på kortvåg. Här finns varje timme chansen att träna upp ditt språköra på alla världens språk.

Teknik, experiment och antenner
Gillar du teknik öppnar sig ett spännande område. Du kan bygga din egen mottagare, testa olika antenner och experimentera med trådlös överföring av data.

Utmaning för alla samlare
Många DX-are samlar på kort, vimplar och dekaler från så många radiostationer och länder som möjligt. Många radiostationer skickar så kallade QSL-kort som bevis på att du hört deras station.

Lyssna på utlandet
Om du vill översätta begreppet DX till mer lättbegriplig svenska kan du enklast säga utlandslyssning. Det förklarar precis vad du gör när du är DX:are, du lyssnar på utländska radiostationer.

Vad du behöver
För att DX-a behöver du egentligen bara en sak: En vanlig radio som, förutom det vanliga FM-bandet, har åtminstone ett band för mellanvåg och även är avsedd för kortvåg. Dessutom behöver du veta var stationerna sänder (vilken frekvens de har) och vid vilken tid de sänder. En förteckning med adresser är bra att ha om du vill skriva till stationerna och såväl adresser som sändningsschema kan man hitta i World Radio TV Handbook. En hel del information hittar du också på webben.

Programtablåer
De flesta radiostationer som har utlandsprogram ger ut ändningsscheman, som du kan skicka efter gratis. I dessa står vilka språk och frekvenser man använder vid olika tider på dygnet. Det gör att det är enkelt att se när man har bäst möjlighet att höra en speciell station. För att kunna skicka efter ett sändningsschema och tider i måste du naturligtvis ha stationens post- eller e-mailadress. I de flesta sändningar brukar stationerna tala om sin adress.

Läs mer om DX-ing och Västkustens DX-Klubb på Radiomuseets hemsida:
http://wordpress.radiomuseet.se/omraden/dx-ing/

Moritz SaarmanMoritz Saarmann

Radiohistoriska Föreningen i Västsverige En historisk tillbakablick

2014 firade Radiohistoriska Föreningen i Västsverige 30 år och Radiomuseet firade 20
år i de nuvarande lokalerna. Föreningen skapades 3 dec 1983 av radioamatörer och hette
då Amatörradiohistoriska Föreningen i Västsverige. 1984 var det första verksamhetsåret
och föreningen höll till och samverkade med Göteborgs Industrimuseum.

De första åren gav föreningen ut en årsskrift och nedanstående artikel om hur föreningen
bildades är hämtad från den första årsskriften 1984.

Erik Bergsten känd från bland annat Tekniskt magasin på TV var en av grundarna
och föreningens förste ordförande. Han hade med en artikel i den första årsskriften ”The
SM&DGR Saga” och där kan man läsa om hur han kom in på amatörradiobanan. Ett
nytryck av artikeln publiceras i detta nummer av Audionen.

Bo Stjernberg som tyvärr gick bort i november 2014 var också en av grundarna och han
hade också med en artikel ”SHF 1”i första årsskriften. Där kan man läsa om hur han deltog
i en forskargrupp som arbetade med jonosfärsforskning på Chalmers under ledning av
professor Olof Rydbeck. Ett nytryck av denna artikel finns med i detta nummer av Audionen.

På förslag från ordförande Kjell Markström ändrades föreningens namn till ”Radiohistoriska Föreningen i Västsverige”. Detta gjordes för att tydliggöra att föreningen hanterar alla sidor av radiohistorien.

På förslag och med hjälp av framlidne Åke Jansson fick föreningen tillgång till g:a
Ritkontoret på Götaverken. 800 m2 till en kostnad av 10 000:- per år! Flera pessimistiska
medlemmar hyste farhågor om den stora ytan: ”hur ska vi kunna fylla ut de här rummen?”

Lokalerna var i ett bedrövligt skick: vi fick tillträde den 1 april 1993. Åke Jansson, Sören
Engblom och Ulf Sjödén (ev någon mer) jobbade dagligen med att köra till skroten (genererade inkomster till föreningen), till tippen och tvättade lokalerna. Bl a fönstren och persiennerna var skitiga till max! En heltäckningsmatta i salen där TV/Amatörradiodelen nu finns var rutten och stank p g a ett läckande element. Med hjälp av Lindholms Golv och Mike Patchett Rör och Kyla fick vi en ny plastmatta inlagd och nya delar till elementet, som var upprostat!

Av lysrören fungerade bara hälften. Dessutom var de väldigt smutsiga. Varje armatur
tömdes på lysrör och glimtändare, tvättades och med hjälp av Telia Mobitel fick vi en
hel kartong lysrör + glimtändare. På en stor tavla skrev vi upp allt det materiel, som vi
behövde. Bl a hade vi stort behov av hyllskenor. Vartefter vi fick tag på grejorna, kunde vi
stryka på önskelistan.

I samband med invigningen av de nya lokalerna 1994 ersattes årsskrifterna med medlemstidningen Audionen som kommer ut fyra gånger om året med inbjudan till medlemsmöten och årsmötet.

1998 kom första versionen av Radiomuseets webbplats. Denna låg först på Telemuseums
webbhotell, men flyttades 2003 till ett fristående webbhotell och fick egen domän
”radiomuseet.se ”.

2007 började ett nyhetbrev via mail ”Nyheter från Radiohistoriska Föreningen i Västsverige” ges ut. Detta kom ut sporadiskt med ojämna mellanrum, men döptes senare om till ”Nyheter från Radiomuseet” och vidareutvecklades av Lars Lindskog till att komma ut en gång i månaden med ett fylligt innehåll.

Alla nr av Audionen och nyhetsbrevet finns sedan tidigare på den interna medlemssidan.
Nu har även årsskrifterna från de tidigaste åren skannats in och finns också tillgängligas där.

Medlemsavgiften var från början 25 kr och har sedan höjts i omgångar och är nu 250 kr.

I slutet på 1984 hade föreningen 49 medlemmar. Medlemsantalet ökade sedan stadigt år
från år och var 1995 knappt 300 medlemmar. Mellan 1995 och 2000 ökade medlemantalet
kraftigt till nästan 700 medlemmar och var sedan som högst 2007 med över 700 medlemmar. Därefter har det tyvärr stadigt gått nedåt och har de senaste åren planat ut strax under 600 medlemmar.

Medelåldern är hög och om föreningen skall få ett långt liv som man hoppades i artikel
nedan, så måste föreningen bli bättre på att attrahera yngre medlemmar.

Ulf Sjödén och Viktor Ohlsson

Föreningens tillblivelse

Denna artikel publicerades första gången i årsbok 1984 för
Amatörradiohistoriska Föreningen i Västsverige.

Föreningen instituerades vid den av SSA anordnade ordförandekonferensen den 3
december 1983 på Industrimuseet. Närvarande var ett antal funktionärer ur olika radioklubbar i distriktet samt ett antal inbjudna äldre radioamatörer med uttalat intresse för amatörradiohistoria. Närvarande var även Industrimuseets chef, fil dr Ingegerd Särlvik
och Museinämndens vice ordförande, Lennart Friden.

Idén till bildandet av en Amatörradiohistorisk Förening i Västsverige kom ursprungligen
från DL6, SM6CVE Ulf Sjöden, som – inspirerad av bl a ‘Förderverein Das Amateurfunkmuseum’ i Västtyskland och en oplacerbar mängd utländska gamla amatörradioskrifter – förde fram tanken på ett organiserat samlande till SM6DGR Erik, som tände på iden om ett västkustskt teknikcenter. Tillsammans med SM6ASD Bo, tågade man upp till Ingegerd Särlvik på museet med planerna.

Ingegerd, som visste att man i museets magasin hyste en stor mängd apparatur, som
benämndes “RADIO”, ställde sig positiv till en teknikhistorisk förening med anknytning
till museet och med amatörradiohistorisk inriktning, därmed hoppandes på att man även
kunde ta sig an andra radioområden än just amatörradio.

För att göra föreningen intressant även för radioamatörer utanför göteborgsregionen
vidtalades några äldre amatörer från vart och ett av de fyra västsvenska länen. SM6AOU
Philip i Kungsbacka, SM6AEN Lennart i Göteborg, SM6UG Per-Ebbe i Ulricehamn och
Rune SM6AVM i Hjo ställde upp för N, O P respektive R län.

Efter samtal med chefen för Televerkets Radiodivision, SM6BJP Edgar, kunde även
“Myndigheten” fås att sluta upp bakom idén. Därifrån var det heller inte svårt att motivera
SM6ARV Veine att representera radioindustrin.

Självskriven ordförande är SM6DGR Erik och naturlig sekreterare i sin egenskap av
SSA:s distriktsledare för SM6 är SM6CVE Ulf.

Efter instituering av föreningen den 3 december, konstituerade sig styrelsen vid sitt första
sammanträde den 25 mars 1984 varvid SM6AVM Rune utsågs till kassör och SM6ARV
Veine till vice ordförande.

Föreningen hade fötts utan smärtor. Låt oss hoppas att den får en problemfri uppväxt
och ett långt liv ……………..

gamla loggan-1

Föreningens första logotype

Gammelvala 2014

Under åren ha det skrivits en hel del i Audionen om Gammelvala, som är en utställning ”från den gamla världen” som har pågått i Brunskog i mer än femtio år. Radiomuseet har deltagit varje år från 2002 med en tidstypisk 1950-tals radioverkstad och en utställning med ett litet utplock från Radiomuseets stora samling.

Från början var det Ulf Sjödén som drog igång verksamheten, och det är fortfarande han som håller i alla trådar lokalt. Sedan några år tillbaka är det Lennart Nilsson som väljer lämpliga utställningsobjekt, ser till att de som ska fungera gör det, och transporterar det mesta dit och hem igen. Utan dessa eldsjälar skulle det inte fungera. Precis lika viktigt är alla de andra som ställer upp och reparerar apparater och guidar i utställningen. Vi som
tjänstgjorde i år var Jeanette och Lennart Nilsson och Christer Aronsson från Göteborgsområdet, Ingvar Lund och Reino Carlsson från Falkenbergsområdet, Ulf Sjödén och Rolf Brodin från Värmland och Ulf Nilsson från Stockholm.

I år när jag rapporterar från Gammelvala redovisar jag för hur utställningen såg ut, och beskriver några intressanta föremål.

GV-bild1

Vi samlade alla apparater som var till försäljning på hyllsatsen till vänster.

Bland utställningsobjekt hade vi apparater från 1920-talet, och det kom in flera till som gåvor under veckan. En gåva från tidigare år är ser vi på andra hyllan högst upp – en radio från sent 1920-tal med inbyggd högtalare. Under radion finns en fin Tandbergradio som vi tog med oss från Göteborg, en Huldra 8-55 tillverkade 1955 (RM 03471), Vi får alltid många norska besökare och det är så bra att kunna säga att vi visst har en norsk radio här.

På tredje hyllan hade vi en radio med baksidan fram, så att vi kunde visar vad händer när man vrider frekvensavstämningsratten – fascinerande för unga pojkar och flickor!

På bilden ovan finns inte den fina kristallmottagaren från 1925 (RM 03714) som brukar åka med till Gammelvala. Det är väldigt roligt att visa den och berättar att den fungerar perfekt, trots sin ålder, och hur bra det var att ha i stugorna innan elektricitet fanns, Den fick sällskap senare under veckan av en intressant kristallmottagare med två stycken kristaller, som kom in som gåva och som också troligtvis är från 1920-talet.

GV-bild2 GV-bild3

GV-bild4Denna vackra högtalare från ca 1925 kommer från Radiomuseets samling. Våra tekniker kopplade bort högtalaren från en radio från 1950-talet och kopplade in tratthögtalaren i stället. Vi kunde demonstrera att man kan lyssna på modern radio genom en nästan 90-årig högtalare, som har förvånansvärt bra ljudkvalité. Bredvid tratthögtalaren står en gäva vi fick, en Stern & Stern Concerton radio från ca 1928 i mycket bra skick, som passade så bra till högtalaren.

Just i år när vi tog med oss en högtalare från 1920-talet för första gången, kom en till 1920-tals högtalare in som gåva! Den syns i bilden av utställningen högst upp. Den var inte i så bra skick som den vi tog med oss, men den fungerar fortfarande också. Man kan undra om högtalare som tillverkas nu kommer att fungera om 90 år – osannolikt, tycker jag.

GV-bild5

Det kommer alltid en strid ström av besökare. Några tittar bara och sedan går sin väg, men förvånansvärt många är riktigt intresserade. Här ser vi Ulf Sjödén som berättar radions historia för flera intresserade åhörare.

GV-bild6

I vår radioverkstad på den långa disken ser vi voltmeter, signalgenerator, tongenerator, isolationstransformator och likspänningsaggregat, TV serviceväska och rörprovare, alla genuina rör-apparater. På en hylla på väggen finns reparerade radio-apparater, Bredvid finns reservrör och andra reservdelar. Under disken ligger ett 1970-tals oscilloskop, som inte får vara med bland de genuina rörapparaterna, men som kan vara väldigt bra att ha. På disken ligger även kristallmottagare från 1920-talet som beskrevs ovan och en radio från 1960-talet. Kristallmottagaren användes för att ta emot en signal i undervisningssyfte. Vi kontrollerade status på 60-talsradion och konstaterade att den fungerar alldeles utmärkt.

I år kom in väldigt många gåvor, med resultat att våra gåvorblanketter tog slut och Ingvar Lund, Ulf Nilsson och Ulf Sjödén fick packa bilen full av radioapparater och andra gåvor och köra hem dem till museet – det fanns inte plats i Lennarts bil! Situationen förvärrades av att för första gången var det mycket litet intresse från våra besökare att köpa de fina apparater vi hade till salu. Troligen hade ingen lust att bära hem en tung rörapparat i den mer än 30 gradiga värmen.

Trots värmen hade vi många intresserade besökare, och vi lämnade över många museibroschyrer. Vi hoppas att vårt arbete resulterar i fler besökare till museet i Göteborg och fler medlemmar på sikt.

Jeanette Nilsson

 

 

Flygsimulatorer

Lördagen den 20 september efter medlemsmötet, kommer Bertil Bengtsson att ha ett föredrag och demonstration om utvecklingen av flygsimulatorer.

Den första flygsimulatorn kom 1935, konstruerad av Edwin Link USA. Utvecklingen av datorprogram för flygsimulatorer från 1981 fram till dagens flygsimulatorer med kraftfulla PC-datorer.
Video kommer att visas på den stora vita tavlan.
Demonstration av Prepar3D-flightsimulator med uppkopplad styrspak (Yoke) samt ljud.
Välkomna och hoppas på en givande och intressant eftermiddag hälsar Bertil Bengtsson

Bilder på min hembyggda flygsimulator.

Digital StillCamera

Digital StillCamera

Artiklar

På denna sida finns bland annat artiklar från Audionen och Nyheter från Radiomuseet.

Sök artiklar ur Audionen från åren 2000 – 2012

Läs utdrag från Audionen från åren 2000-2012

Artiklar från Audionen från och med 2013 finns nedan och kan sökas via sökningen på webbplatsen.

Kan du reparera en rörradioapparat?

Det är några inom föreningen som har efterfrågat en kurs där man får lära sej hur man felsöker och reparerar en rörbestyckad radioapparat. Man har önskat sej en mycket praktisk kurs där man får jobba tillsammans med en duktig radiotekniker och med representativa radioapparater. Skulle du kunna tänka dej att dela med dej av dina kunskaper och färdigheter så vill vi inom Kursverksamheten gärna komma i kontakt med dej. Läs mer under Kurser.

Bo Sörensson